Hoppa till huvudinnehåll

Design, skidor och isbrytare – Finland i Paris 1900

Finlandspaviljongen i Paris år 1900.
Finlandspaviljongen i Paris år 1900. världsutställningen 1900

Finland hade en egen paviljong på världsutställningen i Paris år 1900. Utställningen ledde till att europeerna länge såg Finland som en vildmark där isbjörnarna lever.

Finlandspaviljongen i Paris år 1900.
Finlandspaviljongen i Paris år 1900. världsutställningen 1900
År 1900 var Finland ännu ett storfurstendöme under Ryssland men trots det så fick finländarna en egen utställningspaviljong under världsutställningen i Paris.

En arbetsgrupp från Aalto universitetet har gjort en interaktiv film i 3D där man kan bekanta sig med paviljongen och de saker som där ställdes ut. Användaren kan röra sig i byggnaden på ett sätt som ingen gjort på över hundra år eftersom byggnaden revs.

Finland hade haft paviljonger också på tidigare världsutställningar men just nu var det viktigt för finländarna att visa att de var en nation. Ryssland pressade på med förryskningen av landet.

50 miljoner potentiella besökare

Albert Edelfelt var en drivande kraft bakom projektet, han hade kontakter i Paris. Utställningen besöktes av ungefär 50 miljoner människor och historiker räknar med att största delen av dem såg paviljongen, som dessutom låg intill en rullande trottoar.

Finlandspaviljongen var en stor succé. En av orsakerna var att den var en av få paviljonger som stod klara då världsutställningen öppnades. Det ledde till att både journalister och presidenter från hela världen skockades till byggnaden och den fick mycket uppmärksamhet.

Ryssland lät Finlandspaviljongen hållas men krävde att det över om dörren stod att paviljongen hörde till den ryska sektionen och på väggen hängde den ryska tvåhövdade örnen.

Finlands största konstnärer bidrog

Paviljongen var byggd av gipsskivor och tältduk men utformad som en medeltida kyrka. Arkitektbyrån bakom byggnaden var GLS - Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen. Stilen var jugend, byggnaden 40 meter lång och den hade ett högt torn.

Dekorationen på insidan var delvis antirysk och i taket hängde fresker av Akseli Gallen-Kallela. Motiven var delvis de samma som han senare målade i taket på Nationalmuseet i Helsingfors. Andra som deltog i utsmyckningen av paviljongen var bland annat Albert Edelfelt, Pekka Halonen, Ville Vallgren, Juho Rissanen, Väinö Blomstedt, Magnus Enckell, Emil Wikström, Venny Soldan-Brofelt och Albert Gebhart.

På bästa plats i paviljongen kunde besökarna se en kopia av den meteorit som året innan landat i Bjurböle i Borgå. Annat som ställdes ut var konstverk och vetenskapliga samfund som fick visa att Finland var ett land där det fanns lärdom vid sidan om folksjälen. Det fanns också skidor och fiskeredskap, modeller av isbrytare parallellt med uppstoppade djur i glasvitriner.

Vildmarksstämpeln

Universitetslektor Derek Fewster.
Universitetslektor Derek Fewster. Universitetslektor Derek Fewster. Bild: Yle / Hanna Othman derek fewster
Att Finland marknadsförde sig som en vildmark och genom sin natur väckte denna också förundran bland européerna. Universitetslektor och historiker Derek Fewster tror att här ligger en av orsakerna att Finland länge sågs som vildmark ännu i årtionden senare.

– Det fanns bland annat två björnar i gips som satt upp på paviljongens tak. Man hade glömt att måla dem bruna och därför spred sig bilden av att det fanns isbjörnar i Finland, säger Fewster som varit med och rekonstruerat paviljongen digitalt.

Man kan bekanta sig med den digitala paviljongen under det närmaste halvåret på Riksarkivet i Helsingfors. Utställningen "Pro Finlandia. Finlands väg till självständighet. Perspektiv: Frankrike och Italien" öppnades i onsdags.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje