Hoppa till huvudinnehåll

Vad har hänt dig?

Alla med.
Alla med. Bild: Yle/Mikael Kokkola buss,mjk,rullstol

Jag minns hur en kvinna tittade medlidsamt på mig från sin plats i bussen. Det gjorde mig obekväm. Dels för att den typ av medlidande yrkar på nåt slags offeridentifikation hos mottagaren, dvs hos mig, dels för att jag nu bedrog omvärlden – jag var ju faktiskt inte rullstolsburen på riktigt, det här att jag satt i rullstol i bussen i Helsingfors var bara ett test för vårt radioprogram.

Det här är ca tio år sedan. Programmet jag jobbade för var X3M Tema och temat för veckan var rullstolsburna. Vi hade inför programmet sammanställt en mängd olika inslag och detta då jag åker rullstol och min kollega knuffar på, det var bara en grej av många.

Men just känslan av att vara föremål för medlidande glömmer jag inte. Det var en obekväm roll.

Så jag kan förstå att vissa rullstolsburna opponerar sig just mot det. Men det är samtidigt inte lätt att komma ifrån. Rullstolen triggar frågan vad hände dig? Och kunde det hända mig?

Det kan hända vem som helst. Och det händer. Gång på gång är det någon som får provsitta en rullstol för första gången.

På 1930-talet drabbades många barn av polio som ibland kunna innebära ett behov av rullstol.
Helsingfors på 1930-talet. På 1930-talet drabbades många barn av polio som ibland kunna innebära ett behov av rullstol. Bild: Vamlas. rullstol

Tidsresa

I programmet Rivet ur arkivet gör vi en tidsresa tillbaka till en tid då rullstolen var en lyxartikel. Då den vars ben inte bar behövde bäras eller själv fick dra sig fram med händerna. Till en tid då det också var avgörande om du varit röd eller vit då du skadades, eftersom bara den ena sidan försågs med rullstol.

Här berättar historikern och fackboksförfattaren Tuula Vuolle-Selki om hur det kunde vara:


Raajarikkoisten työkoulu.
Rullstolar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kunde t.ex. se ut så här. Raajarikkoisten työkoulu. Bild: Ruskis rullstol

Kalle Könkkölä som idag är verksamhetsledare för föreningen Kynnys och i tiderna var med och grundade den, han säger det så bra i en tv-intervju år 1983:


Rullstol.
Rullstol. Bild: Yle ã¤ldre,ã¤ldreboende,ã¥ldring,ã¥ldringsvã¥rd,fã¶rsta hjã¤lp,fã¶rsta hjã¤lpen,hã¤lsa,jorv sjukhus,rullstol,sjuk,sjukdom,sjukhus,sjukvã¥rd,vã¥rd

Mycket har blivit bättre. Men ännu i våra dagar finns det många brister och svårigheter i samhället som den som behöver rullstol berörs av. Här berättar Linn Karlsson om hur hon som blivande högstadieelev måste välja skola på basen av var det gick enklast att bygga en hiss:


Runebergs rullstol. Unik på sin tid.
Johan Ludvig Runebergs rullstol hör till de första i Finland. Den finns fortfarande kvar i Runebergs hem i Borgå. Fotograf Janne Rentola/ Svenska litteratursällskapet. Runebergs rullstol. Unik på sin tid. Bild: SLS rullstol

Är olyckan framme och man får båda benen obrukbara, så som det t.ex. gick för pargasbon Tomas Jansén i samband med en dykolycka, då behöver livet inte vara kört med det. För Tomas har det stundvis varit fullt ös och kanske t.o.m. lite för fartfyllt emellanåt…


Finlands elrullstolsförbund har existerat i två år.
Det dyker upp allt fler idrottsformer för rullstolsbrukare, både för manuella och elektriska rullstolar. Finlands elrullstolsförbund har existerat i två år. Bild: Yle elrullstol,elrullstolsfotboll,fotboll,fotboll i elrullstol,handikappidrott,handikappmotion,motion,rullstol

Men också Tomas har ändå känt av det besvärliga när omgivningen plötsligt ändrar förhållningssätt på grund av den roll som rullstolen i och med sin fysiska uppenbarelse tenderar att fösa in användaren i:


Mycket har blivit bättre under åren, men fortfarande är det inte självklart att t.ex. byggnader är så tillgängliga för rullstolsburna som de borde vara. Bild: Yle Maja Ottelin helsingfors,invalid,metro,nordsjö,nordsjö metrostation,rullstol

Titta du också på programmet Rivet ur arkivet: Rullstolen.
Yle Fem måndag 8.12 kl. 22, repris fredag kl. 18.30. Dessutom 30 dagar på Arenan.

Programmet på Arenan (30 dagar)

Vill du se programmet textat till finska? Välj denna länk.


Läs också:


Mer material på samma tema i Arkivet. Redaktör Ida Fellman.

Läs också

  • Protest utanför det brittiska parlamentet mot brexit.

    Brexit - en dramatisk dragkamp över kanalen

    Nu måste man samtala om samtalen.

    Storbritanniens utträde ur EU innebär en gigantisk omställning på många plan. Om två år ska brexit vara fullbordat. Mycket är oklart - och mycket energi kommer att gå till att förhandla om vad man ska förhandla om.

  • Timo Soini, Sannfinländarna

    Timo Soini: Invandrare ska inte åka i omkörningsfilen

    Vill att de papperslösa ska åka hem.

    Sannfinländarnas ordförande Timo Soini anser att kommunerna ska driva ut papperslösa flyktingar genom att inte erbjuda grundläggande hälsovård. I en intervju i Svenska Yles serie Fokus på partiet säger han sig också värna om svenskan, men att det är oklokt att tvinga alla barn i Tohmajärvi att läsa språket.

  • Ars 17 på Kiasma, pressvisning

    Digikonst och internet på ARS17

    ARS17, utställningen för nutidskonst är här igen .

    ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.

Nyligen publicerat - Kultur och nöje