Hoppa till huvudinnehåll

Vad har hänt dig?

Alla med.
Alla med. Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk

Jag minns hur en kvinna tittade medlidsamt på mig från sin plats i bussen. Det gjorde mig obekväm. Dels för att den typ av medlidande yrkar på nåt slags offeridentifikation hos mottagaren, dvs hos mig, dels för att jag nu bedrog omvärlden – jag var ju faktiskt inte rullstolsburen på riktigt, det här att jag satt i rullstol i bussen i Helsingfors var bara ett test för vårt radioprogram.

Det här är ca tio år sedan. Programmet jag jobbade för var X3M Tema och temat för veckan var rullstolsburna. Vi hade inför programmet sammanställt en mängd olika inslag och detta då jag åker rullstol och min kollega knuffar på, det var bara en grej av många.

Men just känslan av att vara föremål för medlidande glömmer jag inte. Det var en obekväm roll.

Så jag kan förstå att vissa rullstolsburna opponerar sig just mot det. Men det är samtidigt inte lätt att komma ifrån. Rullstolen triggar frågan vad hände dig? Och kunde det hända mig?

Det kan hända vem som helst. Och det händer. Gång på gång är det någon som får provsitta en rullstol för första gången.

På 1930-talet drabbades många barn av polio som ibland kunna innebära ett behov av rullstol.
Helsingfors på 1930-talet. På 1930-talet drabbades många barn av polio som ibland kunna innebära ett behov av rullstol. Bild: Vamlas. rullstol

Tidsresa

I programmet Rivet ur arkivet gör vi en tidsresa tillbaka till en tid då rullstolen var en lyxartikel. Då den vars ben inte bar behövde bäras eller själv fick dra sig fram med händerna. Till en tid då det också var avgörande om du varit röd eller vit då du skadades, eftersom bara den ena sidan försågs med rullstol.

Här berättar historikern och fackboksförfattaren Tuula Vuolle-Selki om hur det kunde vara:


Raajarikkoisten työkoulu.
Rullstolar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kunde t.ex. se ut så här. Raajarikkoisten työkoulu. Bild: Ruskis rullstol

Kalle Könkkölä som idag är verksamhetsledare för föreningen Kynnys och i tiderna var med och grundade den, han säger det så bra i en tv-intervju år 1983:


Rullstol.
Rullstol. Bild: Yle fã¶rsta hjã¤lp

Mycket har blivit bättre. Men ännu i våra dagar finns det många brister och svårigheter i samhället som den som behöver rullstol berörs av. Här berättar Linn Karlsson om hur hon som blivande högstadieelev måste välja skola på basen av var det gick enklast att bygga en hiss:


Runebergs rullstol. Unik på sin tid.
Johan Ludvig Runebergs rullstol hör till de första i Finland. Den finns fortfarande kvar i Runebergs hem i Borgå. Fotograf Janne Rentola/ Svenska litteratursällskapet. Runebergs rullstol. Unik på sin tid. Bild: SLS rullstol

Är olyckan framme och man får båda benen obrukbara, så som det t.ex. gick för pargasbon Tomas Jansén i samband med en dykolycka, då behöver livet inte vara kört med det. För Tomas har det stundvis varit fullt ös och kanske t.o.m. lite för fartfyllt emellanåt…


Finlands elrullstolsförbund har existerat i två år.
Det dyker upp allt fler idrottsformer för rullstolsbrukare, både för manuella och elektriska rullstolar. Finlands elrullstolsförbund har existerat i två år. Bild: Yle elrullstol

Men också Tomas har ändå känt av det besvärliga när omgivningen plötsligt ändrar förhållningssätt på grund av den roll som rullstolen i och med sin fysiska uppenbarelse tenderar att fösa in användaren i:


Mycket har blivit bättre under åren, men fortfarande är det inte självklart att t.ex. byggnader är så tillgängliga för rullstolsburna som de borde vara. Bild: Yle Maja Ottelin nordsjö metrostation

Titta du också på programmet Rivet ur arkivet: Rullstolen.
Yle Fem måndag 8.12 kl. 22, repris fredag kl. 18.30. Dessutom 30 dagar på Arenan.

Programmet på Arenan (30 dagar)

Vill du se programmet textat till finska? Välj denna länk.


Läs också:


Mer material på samma tema i Arkivet. Redaktör Ida Fellman.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Hotellen i Västnyland fullbokade under konserthelgen

    Julifestivalen är sommarens evenemangshöjdare i Ekenäs.

    På veckoslutet (29.7) äger regionens största festivalhändelse rum då bland annat gruppen Toto uppträder i Ekenäs. För den som kommer längre ifrån kan det vara svårt att hitta boende eftersom ortens hotell är fullbokade.

  • Humans of Rockoff

    Vilka berättelser gömmer sig bakom festivalfolket på Åland?

    Fanny är ensam sjukvårdare på en ö med 475 invånare. Sebastian har vuxit upp i skuggan av sin tvillingbror. Här är berättelserna som går under huden på Ålands festivalfolk.

  • Fred Negendanck - en estet in i det sista

    Bildkonsten var viktig livet igenom.

    Skådespelaren, koreografen, dansaren och bildkonstnären Fred Negendanck är död. Han avled i går på sjukhus, efter en längre tids svår sjukdom. Skådespelaren Riko Eklundh stod Negendanck närmast de sista åren.

  • Fred Negendanck är död

    Negendanck dog i sin hemstad Helsingfors.

    Skådespelaren och balettdansören Fred Negendanck är död.

  • Mio Lindman: Finsk missunnsamhet gör oss slutna

    Varför är det så viktigt att ingen kommer lätt undan?

    Varför är undertonen så ilsken när man pratar om exempelvis basinkomst eller arbetslösas förmåner i Finland? Varför ses det som viktigast att "ingen ska komma för lätt undan"? Filosofen Mio Lindman funderar på jargongen i samhällsdebatten.

  • Sjundeås kändisar på sommarteaterns scen

    Varggropen är en tvåspråkig pjäs.

    Tre starka Sjundeåprofiler lyfts fram på sommarteatern i Sjundeå i samband med att Finland fyller 100 år. Varggropen-Sudenkuoppa har premiär den 4 augusti.

  • Quiz: Visa hur väl du känner till Helsingfors stadsdelar - visst är du bäst på stan?

    Utmana dina nära och kära - visa vem som vet bäst!

    Helsingfors är indelat i olika områden på två sätt, i stadsdelar och distrikt. Distrikten är bra att ha ur en administrativ synvinkel, men det är stadsdelarna som folk minns. Visst låter det naturligare att säga att man bor i Berghäll än att säga att man bor i det mellersta stordistriktet? Men känner du till stadsdelarna? Vi bjuder på stadsdelsquiz- nu kan du äntligen visa vad du kan!

  • Pier Paolo Pasolinis "mördare" avliden

    Han erkände mordet - och återtog sin bekännelse efter 30 år

    Centralfiguren i ett av Italiens stora kriminalmysterier har avlidit. Pino Pelosi, ungdomsbrottslingen som dömdes för mordet på filmregissören Pier Paolo Pasolini år 1975, dog på torsdagen på ett sjukhus i Rom.