Hoppa till huvudinnehåll

Vården ska bli mer jämlik men finansiering saknas

Hälsovårdscentralens akutmottagning i Jakobstad
Hälsovårdscentralens akutmottagning i Jakobstad Hälsovårdscentralens akutmottagning i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman akutmottagning

Finansieringen av vårdreformen har fått klarare konturer, men en modell för helhetsfinansieringen av statens ekonomi saknas fortfarande. En sådan modell måste komma under följande regeringsperiod.

Det hela handlar om hur resurserna i samhället skall fördelas. Finansministeriet måste hålla i helheten i ett läge när ekonomin inte tycks växa och när ökningen i skuldspiralen måste brytas blir den rollen allt viktigare.

Karita Wikblad vid Aktia Bank i Jakobstad
Carita Wikblad Karita Wikblad vid Aktia Bank i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman karita wikblad
Thomas Grankulla på kontroll vid hälsovårdscentralen i Jakobstad
Thomas Grankulla Thomas Grankulla på kontroll vid hälsovårdscentralen i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman thomas grankulla

Göran Honga Bild: Yle/Matti Tamminen sjukhusdirektör

"Grym dold ojämlikhet"

Vårdreformen strävar till att utjämna olikheterna i tillgången till social-och hälsovård i landet. Reaktionerna från kommunerna har inte låtit vänta på sig. Många kommuner anser sig orättvist behandlade när kostnaderna ökar men servicen försämras.

- De facto har vi redan en grym, dold ojämlikhet som man inte vågat lyfta upp. Den offentliga diskussionen i ärendet saknas helt, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Göran Honga pekar på de privata försäkringar som många människor tar i dag för att få tillgång till snabb vård när den offentliga vården inte klarar sitt uppdrag.

Tredelad modell

Politikerna har inte mäktat med en helhetsreform för social-och hälsovården, det hela har skett stegvis. I ett första skede förnyades hälso-och sjukvårdslagen, sedan kom social- och hälsovårdsreformen som verkar att ha chanser att lyckas ifall de grundlagsenliga frågorna kan lösas. Men ännu återstår den tredje frågan om helhetsfinansiering av statens verksamhet.

Befolkningen åldras och antalet personer över 75 år ökar i antal. Det kräver mera vårdresurser samtidigt som den totala kakan inte tycks växa. Det gör däremot kostnaderna.

- Om tio år är vår nuvarande resurs en tredjedel mindre per person som fyllt 75 år. Här finns mycket att se över, säger Göran Honga.

Det finns två vägar att gå, enligt Göran Honga. Man måste komma fram till ett utgiftstak för olika sektorer eller att dra ner på statsandelarna som slår mera blint.

Mera privata lösningar

Privata lösningar i form av försäkringar kommer in i bilden när tryggheten inte kan erbjudas på annat sätt. För de som har råd vill säga.
Försäkringsbolagen säljer försäkringar till unga par som väntar barn, speciellt i storstadsregionerna. Försäkringar som gör att man kan gå förbi vårdköerna och slipper sitta i överfyllda väntrum på en hälsovårdscentral med ett öronbarn.

Det här är också ett fenomen som är välbekant i Österbotten, även om det kanske inte är lika utbrett som i södra Finland.

- Vi har en reserveringsansökan som man göra om man har tre månader kvar till barnets födelse. Man fyller i en hälsodeklaration och tar kopia av rådgivningskortet, säger Karita Wikblad på Aktia Bank i Jakobstad.

Hon är en av som säljer de här försäkringarna på banken i Jakobstad.

- Det är svårt att säga hur vanligt det är, men jag har kanske en till två kunder per månad, säger Karita.

I väntrummet på hälsovårdscentralen i Jakobstad är det ganska tomt en torsdag eftermiddag. Det verkar åtminstone inte finnas någon större anledning att behöva ta en privatförsäkring för att få läkartid. I väntrummet sitter Thomas Grankulla från Larsmo med handen i bandage.

- Det har fungerat bra och jag är nöjd med servicen. Det här var ett olycksfall i arbetet, säger Grankulla.

- Vi använder hälsovårdscentralen när det gäller barnen. Vi har inga privata försäkringar för deras del förutom olycksfallsförsäkringar.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten