Hoppa till huvudinnehåll

Lyckligare människor på landsbygden

Solaxgrundet i Lappfjärd. Carina Häggblom.
Solaxgrundet i Lappfjärd. Carina Häggblom. Bild: Carina Häggblom. solnedgång,veckans vykort

Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar ny forskning.

Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del jämfört med städerna.

Över 860 000 av finländare i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats.

Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst. Var femte Esbobo och var fjärde Helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre.

Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ungefär var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats. Det här framkommer i en regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Socioekonomisk ställning påverkar

Trots att situationen på landsbygden enligt många mätare är sämre än i städerna, så finns de lyckligaste människorna ändå där, visar undersökningen. Hela 53 procent av befolkningen på den glest befolkade landsbygden upplever sig vara lyckliga. I de inre stadsområdena upplever sig 47 procent vara lyckliga.

Patient och läkare på hälsocentral.
Landsbygdsbefolkningen är nöjdare med vårdtjänsterna. Patient och läkare på hälsocentral. Bild: Lehtikuva vårdcentral

På landsbygden är befolkningen dessutom nöjdare med hälsocentralstjänsterna än i städerna.

Undersökningen visar också att den socioekonomiska ställningen har ett starkt samband med upplevelsen av livskvalitet. Av de som studerat mindre upplever 48 procent att deras livkvalitet är god, medan 62 procent av de högre utbildade anser att de har god livskvalitet.

- Vi måste lyfta upp till diskussion hur vi ska kunna minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika områden och befolkningsgrupper i den ekonomiska situation vi befinner oss i, säger Risto Kaikkonen, ansvarig forskare vid THL.

Undersökningen kartlägger befolkningens levnadsförhållanden, välmående, hälsotillstånd, levnadsvanor och upplevelser av vårdsystemet. Under två års tid har 150 000 finländare som fyllt 20 år deltagit i den riksomfattande undersökningen.

En dubbel andel personer som fyllt 75 år har ingått i samplet, för att man ska få ett tillförlitligt resultat också om de äldre.

Undersökningsresultaten kommer i fortsättningen att användas bland annat för att utvärdera den nya lagen om vården av de äldre.

Läs mer om resultatet i THL:s undersökning här.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes