Hoppa till huvudinnehåll

Miljonstöd skapar inte jobb

Övergivet fabriksområde
Övergivet fabriksområde Bild: YLE/Sofia Lindahl fn-steel

I Kaskö misslyckades det. På Kimitoön ser det ut att gå vägen. Staten har pumpat in hundratals miljoner i plötsliga strukturomvandlingsområden, ändå är det ingen garanti. Varför klarar sig vissa orter bättre än andra ur plötsliga strukturomvandlingar?

Kommun efter kommun i Finland har fått se ortens stora arbetsgivare försvinna. Det har varit nedläggningar och konkurser både inom skogsindustrin och metallindustrin.

Över 1 miljon finländare bor i ett plötsligt strukturomvandlingsområde. Mellan åren 2007 och 2012 har staten pumpat in 260 miljoner euro i stödpengar i strukturomvandlingsområden.

Vissa orter har klarat sig bra, andra har klarat sig uselt ur den plötsliga strukturomvandlingen.

Pekka Hokkanen är expert på strukturomvandling
Pekka Hokkanen är expert på strukturomvandling Pekka Hokkanen är expert på strukturomvandling pekka hokkanen

- Det beror på många olika saker, säger special- sakkunnig Pekka Hokkanen på Arbets- och näringsministeriet.

Pekka Hokkanen poängterar tre orsaker som viktiga: näringslivsstrukturen på orten, förmågan till samarbete och förmågan att ta smällar.

På en ort där en stor fabrik dominerat och där näringslivsstrukturen varit ensidig blir startsträckan för att återhämta sig enormt lång.

På de orter som klarat sig bäst ur en plötslig strukturomvandling har det visat sig att de olika myndigheterna och aktörerna kunnat samarbeta nästan i en slags talko-anda.

Sist men inte minst spelar det stor roll hur mycket orten "tål".

- Det är det här modeordet resiliens. Alltså förmågan att tåla och kunna reagera på förändring, säger Pekka Hokkanen.

Kaskö kammade noll

Kaskö fick en kalldusch år 2009 när stadens stora arbetsgivare Metsä-Botnia stängde sin cellulosafabrik.

Stadsstyrelsens ordförande i Kaskö Carl-Gustav Mangs.
Carl-Gustav Mangs är ordförande i stadsstyrelsen i Kaskö. Stadsstyrelsens ordförande i Kaskö Carl-Gustav Mangs. Bild: Yle/Johan Gullmets carl-gustav mangs

Carl-Gustav Mangs som är ordförande i stadsstyrelsen i Kaskö grimaserar när han tvingas tänka tillbaka på tiden kring nedläggningen.

– Tyvärr var vi inte förberedda på något sätt. Och det var det största misstaget. Vi borde på förhand ha gått igenom vad som eventuellt kan hända i framtiden.

När fabriksnedläggningen var ett faktum klassades Kaskö som ett plötsligt strukturomvandlingsområde.

Staden började samla ihop olika aktörer för att starta upp projekt som kunde rädda arbetsplatserna Kaskö.

Det ena projektet, NBB, försökte inhysa nya företag i Metsä-Botnias gamla fabrikshallar. Projektet blev en flopp i och med att Metsä-Botnia inte var särskilt tillmötesgående på den här punkten.

Nedlagda cellulosafabriken Metsä-Botnias gamla fabriksbyggnader.
Cellulosafabriken Metsä-Botnia i Kaskö lades ner år 2009. Nedlagda cellulosafabriken Metsä-Botnias gamla fabriksbyggnader. Bild: Yle/Johan Gullmets kaskö fabriker

Det andra projektet, NBB 2, misslyckades för att det visade sig vara väldigt svårt att över huvud taget locka företag till Kaskö.

– Jag kan ärligt säga att vi gjorde allt vi kunde, säger projektledaren för NBB 2 Matti Wegelius.

Han säger att det enda som kunde ha gjorts annorlunda var att förlänga projekten.

Under flera år har miljontals euro använts i olika projekt som på ett eller annat sätt försökt locka företag till Kaskö. Men resultaten har varit magra. Arbetslöshetsprocenten i Kaskö har ända sedan fabriksnedläggningen legat kring 15 procent.

Brist på samarbete

Kenneth Nordberg har studerat vad som gjordes i Kaskö efter fabriksnedläggningen. Han är doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi och kritisk till bristen av samarbete över kommungränserna i regionen.

– Man är lätt efterklok men redan på 80-talet när fabriken var igång borde man ha bildat en gemensam organisation i Sydösterbotten med uppgift att bredda näringslivet.

Kenneth Nordberg
Kenneth Nordberg kritiserar bristen på samarbete i sydösterbotten Kenneth Nordberg Bild: Yle/Amanda Bieber kenneth nordberg

Kenneth Nordberg har jämfört åtgärderna i Kaskö med hur Norge jobbar för en diversifiering av näringslivet på små orter. För att lyckas med det här satsar Norge på regionsamarbete där hela regionen jobbar tillsammans för att undvika en situation där ett samhälle är beroende av en enda arbetsgivare.

I Finland är det däremot inte ovanligt att kommuner strider om att få företagsetableringar på sin tomt istället för att samarbeta. Kenneth Nordberg säger att kommunerna i Sydösterbotten borde jobba mer tillsammans.

– Det är enda sättet som Sydösterbotten kan överleva på. Kommunerna ligger utanför pendlingsområdena och måste skapa arbetsplatserna i den egna regionen.

Kaskö har ingen så kallad näringslivscentral, en organisation som jobbar för företagen på orten.

Grannkommunerna Närpes och Kristinestad har egna näringslivscentraler som jobbar för sina respektive kommuner.

Kenneth Nordberg säger att det här är det värsta exemplet på samarbetssvårigheter. Han får medhåll av stadsstyrelsens ordförande Carl-Gustav Mangs.

– Jag har alltid tyckt att vi borde ha en gemensam näringslivscentral i Sydösterbotten. Och visst har vi blivit erbjudna att komma med i ett samarbete men det har inte blivit av, säger Carl-Gustav Mangs.

I Kimitoön ser det ut att gå vägen

Valsverket i Dalsbruk gick i konkurs på sommaren 2012
Valsverket i Dalsbruk gick i konkurs sommaren 2012 Valsverket i Dalsbruk gick i konkurs på sommaren 2012 Bild: Yle / Jonna Nupponen valsverk

På försommaren 2012 stod Kimitoön inför samma situation som Kaskö gjorde några år tidigare.

FN-steel med fabriker i Dalsbruk på Kimitoön och Koverhar i Hangö gick i konkurs.

På Kimitoön förlorade över 180 personer jobbet i ett slag. Det var 8 procent av kommunens arbetskraft.

– Det var helt plötsligt. Jag hade inte kunnat föreställa mig en hård konkurs med två veckors varsel hos den största privata arbetsgivaren i kommunen, säger Kimitoöns utvecklingschef Gunilla Granberg.

På kommunen hade man smått förberett sig på en eventuell konkurs i ett annat större företag. Det skulle visa sig vara ett lyckokast. Man hade ett visst förarbete att ta till.

Kommunen hade också låtit kartlägga möjligheterna att uppnå en mer balanserad näringslivssrtuktur i kommunen. I konsultrapporten från maj 2011 konstateras att Kimitoön är illa förberedd på en plötslig strukturomvandling.

Ett år senare var FN-steel i konkurs och den plötsliga strukturomvandlingen verklighet på Kimitoön.

Gunilla Granberg är utvecklingsdirektör på Kimitoön
Gunilla Granberg är utvecklinsdirektör i Kimitoön Gunilla Granberg är utvecklingsdirektör på Kimitoön Bild: Yle / Jonna Nupponen granskande

Utvecklingsavdelningen som Gunilla Granberg leder fick tänka helt om.

- Vi sysslade tidigare men image och marknadsföring. Nu fick vi lägga allt fokus på kommunens företag. Hur skapa nya arbetsplatser, skönja fram våra kommande näringar? När inte längre metallbranschen på ön fanns kvar, säger Granberg.

Arbetet i kommunen ser ut att bära frukt. Bara i år har det uppstått 46 nya företag i kommunen. Genom projekt har man lyckats sysselsätta 64 personer på statliga subventioner.

Många av de som miste jobbet från FN-steel har i dag hittat nya karriärer. En av dem är Roger Forss.

- Kommunen fick hit en utbildning för närvårdare. Jag sökte och kom in och om ett år är jag färdig närvårdare, berättar Roger Forss från Dalsbruk.

Roger Forss miste jobbet i FnSteels konkurs
Roger Forss miste jobbet i FN-steels konkurs Roger Forss miste jobbet i FnSteels konkurs Bild: Yle / Jonna Nupponen dalsbru

Men även om Kimitoöns kommun verkar repa sig är den gamla bruksorten Dalsbruk inte som förr.

Konkursboet FN-steels fabriksområde står ännu två och ett halvt år senare outnyttjat som en ledsam påminnelse om att bruksorten för evigt blivit något annat.

- Fabriksområdet borde fås i användning på nytt. Det skulle förhoppningsvis föda nya arbetsplatser och inflyttning till Dalsbruk. Svänga den här nedåtgående trenden lite, säger Roger Forss.

Geografin har enorm betydelse

Professor Emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund har analyserat Kaskös och Kimitoöns situationer. Han ser en stor skillnad.

Kaskö ligger utanför vettiga pendlingsområden, medan Kimitoön ligger inom räckhåll för hela södra Finlands fritidsmarknad.

- Det är stor skillnad. I södra Finland finns en efterfrågan på fritidsmarknadens tjänster på ett annat sätt än i sydösterbotten, säger Erland Eklund.

I ett bredare perspektiv ser Eklund ett Finland där vissa orter överlever och andra inte.

- Som dynamiska kommuner kommer inte alla Finlands kommuner att överleva, säger Erland Eklund.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle