Hoppa till huvudinnehåll

Spårvagnarna har fraktat helsingforsborna sedan 1891

Vad är en stad utan spårvagnar? Helsingfors har bibehållit sitt spårvägsnät och de flesta stadsbor skulle inte vilja vara utan sina spårvagnar. Men spårvagnarna är inte bara charmiga, de kan också vara farliga i trafiken.

Helsingfors första spårvagnar, dragna av häst, invigdes sommaren 1891. Hästspårvagnarna ersattes delvis av elektrifierade vagnar redan två år senare, 1900-1901.

Spårvagnarnas storhetstid var under mellankrigstiden. Då utökades linjerna avsevärt och nya fordon anskaffades. Spårvägsnätet var som störst 1956.

1955 och 1957 skedde några farliga spårvagnsolyckor. Spårvagnarna hade börjat komma upp i höga hastigheter, och bromssträckorna var överraskande långa.

På 1960-talet ifrågasattes spårvagnarnas ställning i många städer. Åbo lade ner sin spårvagnstrafik helt och hållet 1967 och på Helsingfors trafikverk undersökte man alternativ till spårvagnarna. Man kom dock fram till att spårvagnarna skulle utgöra den huvudsakliga trafikformen i centrum fram till år 2000.

"Vad anser du om det nya biljettpriset i Helsingfors?", frågar man i en gatugallup 1976. Under dramatiska omständigheter har man på det kommunala trafikverket slagit fast att gå in för de högsta biljettarifferna, berättar redaktören. Fullmäktigesalen måste tömmas med polishjälp.

En förändring på 1970-talet var att konduktörerna avskaffades så att endast föraren sålde biljetter. På den sista linjen avskaffades konduktören ändå först 10 år senare, år 1987. Här ser vi en biljettförsäljare 1983.

Helsingfors stad fick sin första låggolvsvagn av typen Variotram i augusti 1999. Helsingfors stad beställde totalt 40 stycken vagnar av tillverkaren Bombardier.

Vagnarna har haft flera problem och brister och en stor del av dem har inte kunnat sättas i trafik.

Det har dessutom visat sig att karosseriet håller endast 6 år mot förmodade 30 år.

Trafikverket tog i stället i bruk en mellandel med lågt golv som installeras i de gamla spårvagnarna från 1980-talet. Och i vagnar som köptes begagnade.

Spårvagnarna är inte ofta inblandade i allvarliga olyckor, men en sådan skedde i sommarhettan 2002.

Text: Ida Fellman

Helsingfors – vår huvudstad sedan 1812

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet