Hoppa till huvudinnehåll

Allt flera finländare får ESBL-bakterier

Asko Järvinen är överläkare för infektionskliniken vid HUCS.
Asko Järvinen ser att antalet patienter med resistenta bakterier ökar snabbt vid HUCS. Asko Järvinen är överläkare för infektionskliniken vid HUCS. Bild: Yle/Atte Kaartinen asko järvinen

Allt flera patienter på finländska sjukhus bär på resistenta bakterier. Särskilt de resistenta kolibakterierna, ESBL-bakterierna sprids nu också i samhället och det verkar inte finnas någon ände på deras frammarsch.

Helena Harjunmaa har en obstruktiv lungsjukdom, och nu dras hon dessutom med en infektion i höftleden som antibiotikan inte vill hjälpa mot.


Det som försvårar vården i Helenas fall är att hon bär en ESBL-bakterie, som bryter ner flera sorters antibiotika.
– Läkarna prövade tre sorters antibiotika i fjol. Och nu för någon vecka sedan när jag fick komma hem från sjukhuset började infektionsvärdena stiga igen, säger Helena.

Helena Harjunmaa har blivit smittad av ESBL-bakterier.
Helena Harjunmaa är ESBL-patient. Helena Harjunmaa har blivit smittad av ESBL-bakterier. Bild: Yle/Atte Kaartinen helena harjunmaa

Asko Järvinen är överläkare vid infektionskliniken på Helsingfors universitets centralsjukhus HUCS. Där vårdar man numera dagligen patienter med resistenta bakterier. ESBL-infektionerna ökar snabbast.
– Vid de flesta svåra infektioner måste man börja antibiotikabehandling empiriskt, man vet inte orsaken, man vet inte orsakarbakteriens känslighet utan måste gissa. Om patienten har resistent bakterie så tar det längre att hitta rätt medicin, och ju längre dröjsmålet blir desto större blir risken att patienten dör, säger Järvinen.

ESBL är egentligen ett enzym som de resistenta tarmbakterierna producerar. De här bakterierna överför också skickligt sin antibiotikaresistens till andra baktierier.
Många får bakterierna utomlands, och på HUCS frågar man alltid patienterna om de har varit på resor. 80-90% av dem som har varit i Indien kan ha ESBL-bakterier, och 30% av dem som har varit i Södra Europa.
Men ESBL-bakterierna sprids också i samhället hos oss i Finland. En källa till bakterierna kan vara födan vi äter, och en risk utgör det råa kycklingkött vi hanterar hemma i köket.

ESBL-bakterier finns i finländsk broiler

Stigande trend utan slut

ESBL-patienter har ofta urinvägsinfektioner, men de kan också få njurinfektioner eller blodförgiftning.

ESBL bryter ner antibiotika

ESBL är en egenskap som kan förekomma hos tarmbakterier, som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. De här bakterierna producerar ett enzym som bryter ner beta-laktamantibiotika, det vill säga både penicilliner och cefalosporiner. ESBL-bakterierna är mycket smittsamma.

– Vid en ESBL-urinvägsinfektion finns det ofta bara en eller två sorters antibiotika vi kan använda, så att vi till exempel tvingas ge antibiotika som dropp. Det här blir dyrt för sjukhusen, och det ökar risken för att patienten får biverkningar, säger Järvinen.

Institutet för välfärd och hälsa upptäckte de första ESBL-bakterierna år 2007 i Finland. Sedan dess har antalet infektioner ökat snabbt inom sjukvården, och var uppe i närmare 5000 patienter 2013.

– Det är en stigande trend som man inte ser ett slut på. Det började hos äldre människor med urinvägsinfektioner, men nu hittar man allt oftare bakterierna hos unga personer och till och med hos barn, säger Järvinen.

ESBL smittar lättare än MRSA

Järvinen jämför ESBL med sjukhusbaktierien MRSA, som är en resistent hudbakterie (stafylokockus aureus). Han säger att MRSA har varit lättare att kontrollera genom att noggrant isolera patienter på sjukhusen. Antalet MRSA-infektioner på sjukhusen har nu i några års tid hållits stabilt kring 1200 infektioner per år.

Det är svårare för sjukhusen att isolera ESBL-patienter. Dels smittar ESBL lätt och sprids också ute i samhället. Sjukhusen gör inga rutinkontroller för att hitta ESBL-bakterier, så läkarna vet inte nödvändigtvis vilka patienter som bär bakterierna.
– ESBL har blivit så allmänt att patienterna är svåra att isolera, vi har inte tillräckligt med enkelrum, säger Järvinen.

MRSA-bakterier har hittats i griskött också i Finland, men Asko Järvinen tror inte att risken för att vi ska bli smittade av dem genom födan är så stor.

– Sannolikheten för att vi ska få en tarmbakterie som ESBL-bakterie från födan är större . Bakterierna kan hamna i maten om till exempel knivar eller skärbräden man hanterat rå kyckling med kommer i kontakt med den mat vi äter, säger Järvinen.

Spotlight om ESBL-bakterierna i kyckling sänds tisdag 16.12 klockan 20 i Yle Fem.
MOT om MRSA-bakterier i griskött sänds måndag 15.12 klockan 20 i Yle 1.

MOT om MRSA i griskött

Läs också:
Allt flera finländare får ESBL

Spotlight: Mycket resistens i holländsk kyckling

MOT:s paket om resistenta bakterier

Spotlight har samarbetat med vårt finskspråkiga systerprogram MOT och resultatet blev två program om resistenta bakterier. MOT handlar om MRSA-bakterier i griskött. Här låter vi testa 25 paket med griskött som vi köpte i huvudstadsregionen.
Dessutom har MOT gjort ett stort webbpaket om resistenta bakterier.

Superbakteerit löysivät tiensä sikatiloille

Ihmistä ovelampi bakteeri

Possun elämä syntymästä teurastamolle – katso videoklipit

Testaa, kuinka hyvin tunnet joulukinkkusi elämän!

Sian elämä – Perttu Saksan valokuvasarja

Valokuvaaja Saksa katsoo ihmistä kuvaamalla eläintä

MOT sänds på måndag 15.12 klockan 20 i Yle 1.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle