Hoppa till huvudinnehåll

Bakterien överlistar människan

ESBL-bakterier i mikroskop
ESBL-bakterier i mikroskop ESBL-bakterier i mikroskop Bild: EPA/Manfred Rohde esbl-bakterier

Bakterierna och antibiotikan för ett envetet krig mot varandra. Men bakterierna håller på att vinna det kriget. Antibiotikaresistenta bakterier beräknas ha dödat 25 000 människor i Europa under de senaste åren. I Finland dör hundratals människor varje år av sjukhusbakterier.

Bakterier är levande organismer vars livsuppgift är att föröka sig snabbt och effektivt. För att lyckas med sitt uppdrag har de lärt sig att anpassa sig till den miljö de befinner sig i och till de förändringar som de utsätts för. Om mikroberna utsätts för hot, kan de genom genetiska förändringar lära sig att stå emot nya utmaningar.

Människan har i omkring sextio år brukat antibiotika i sin kamp mot hotfulla mikrober. Sulfan kom redan på 1930-talet, men det var penicillinet som antibiotika fick sitt genombrott på 1940-talet.

Antibiotika är kemiska ämnen som bildas av levande organismer, till exempel av bakterier i jord. Nuförtiden finns det också syntetisk antibiotika. Antibiotikan är skadlig för andra organismer, men biter inte på alla bakterier.

Bakterierna vållar en massa problem för oss människor, och åstadkommer allt från utslag till tuberkulos och andra livshotande sjukdomar.

Redan för några år sedan uppskattade man att de antibiotikaresistenta bakterierna har förorsakat 25 000 människors död i Europa under de senaste åren. I Finland dör hundratals människor varje år av så kallade sjukhusbakterier.

Bakterierna har blivit listigare än människan. De har hittat många effektiva knep för att strida mot antibiotika.

Så här vinner bakterierna över antibiotikan

För bakterien finns det två alternativ - antingen förintas den, eller så klarar den sig.

Bakterien klarar sig om den hör till den "undergrupp" av sin art som har utvecklat motståndskraft.

Bakterierna sprider sig snabbt, vissa bakterier kan dela sig på bara någon timme. När bakterierna delar sig uppstår mutationer, och en del av mutationerna i vissa gener kan leda till att bakterierna klarar sig i en förändrad miljö

En mutation innebär en förändring i organismens gener. En mutationen kan till exempel förstärka bakteriens cellvägg så att antibiotikan inte kan angripa själva cellen.

Den motståndskraftiga bakterien förökar sig, samtidigt som de bakterier som inte klarar hotet dör. Så blir den motståndskraftiga bakterien snabbt den mest dominanta i bakteriestammen.

Bakterien kan också utöka sina gener genom att byta ut genetiskt material med andra bakterier. Bakteriernas gener "flyter" fritt inne i deras celler, och det här underlättar utbytet. Bakterierna kan byta gener också med bakterier av en annan art.

Okunskap försvagar antibiotikans verkan

Mutation och utbyte av gener är de biologiska orsakerna till att det uppstår resistens. Också bruket av antibiotika kan i sig hjälpa bakterien att överleva. När antibiotikan börjar döda en del bakterier, kan samtidigt antalet motståndskraftiga bakterier i den här gruppen bakterier öka. Det finns olika faktorer som leder till att den här utvecklingen accelererar.

En orsak är att antibiotika används felaktigt. En läkare kan till exempel ge antibiotika till en patient på felaktiga grunder. Läkaren kan tro att patientens symptom beror på en bakterie fastän de förorsakas av ett virus.

Varje gång en läkare skriver ut antibiotika, betyder det att bakterier i patienten (som kanske inte annars skulle vålla problem) kan utveckla resistens. Det räcker i princip med en enda mutation hos en enda patient för att resistens ska uppstå.


Alltför effektiv, bredspektrig antibiotika kan alltså också leda till att bakterier får motståndskraft. Vissa antibiotika hjälper mot många bakterier, men erbjuder samtidigt andra bakterier en chans att utveckla resistens. Det här hände till exempel i kycklinguppfödningen i Nederländerna, när djuruppfödarna gav bredspektrig antibiotika till djuren.

Mycket resistens i holländsk kyckling

I många länder används antibiotika flitigt för att hålla djuren inom djuruppfödningen friska. Man har uppskattat att upp till hälften av all antibiotika i världen ges till djur, och ofta får hela flockar medicinering på en gång. En sådan här massanvändning av antibiotika ökar ytterligare risken för att det uppstår resistenta bakteriestammar.

Allvarligt sjuka patienter får ofta infektioner, och de får antibiotika mot dem. Många patienter som vårdas i närheten av varandra skapar också en gynnsam omgivning för att bakterier ska utveckla resistens. Men ännu oftare är det personalen på sjukhus som sprider de resistenta bakterierna när de rör vid patienterna. Därför är det så viktigt att personal och besökare på sjukhus tvättar sina händer ordentligt.

Staphylococcus aureus – en listig överlevare

En av de mest kända bakterierna som lyckats bli antibiotikaresistent är Staphylococcus aureus, också känd som MRSA. Den här bakterien upptäcktes på 1800-talet och kan leda till hudinflammation och lunginflammation. Den kan också leda till blodförgiftning.

På 1940-talet började man använda antibiotika för att bota de infektioner som Staphylococcus aureus förorsakade. Men redan före slutet av 1950-talet hade bakterien gradvis skapat sig motståndskraft emot penicillinet.

Sedan dess har flera nya former av antibiotika utvecklats för att utplåna bakterien. Men Staphylococcus aureus har lyckats bli resistent mot dem alla.

Nu finns det bara ett effektivt läkemedel mot MRSA, och det är en antibiotika vid namn vankomycin. Men vankomycinet har många biverkningar, och läkarna tar till medicinen bara om annan antibiotika inte hjälper. Dessutom upptäckte forskarna redan för drygt tio år sedan, att Staphylococcus aureus håller på att utveckla stammar som är resistenta mot vankomycin.

De enterokocker som är motståndskraftiga mot vankomycin (VRE) hör tillsammans med MRSA och de ESBL-producerande bakterierna till de bakterier som förorsakar de värsta sjukhusepidemierna. ESBL är en egenskap som kan förekomma hos tarmbakterier, som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. De här bakterierna producerar ett enzym som bryter ner beta-laktamantibiotika, det vill säga både penicilliner och cefalosporiner. ESBL-patienter har ofta urinvägsinfektioner, men de kan också få njurinfektioner eller blodförgiftning.

För ESBL finns en enda effektiv grupp antibiotika, såkallade karbapenemer, men nu sprider sig också bakterier som är resistenta mot dem. De kallas CPE . I Finland har vi tills vidare haft bara enstaka fall av CPE, men bakterierna blir allt vanligare i andra länder. Läkarna anser att det bara är en tidsfråga innan vi får större problem också hos oss.

Antalet infektioner med resistenta bakterier inom sjukvården i Finland

Kunskapen om hur enskilda bakterier och mikrober kan stå emot antibiotika har ökat under årens lopp. Vi reser runt världen och tar med oss bakterier som souvenirer. Bakterier sprider sig från person till person via direkt kontakt eller via vatten, livsmedel eller omgivningen. Problemet är att du och jag kan bära på ESBL, MRSA eller VRE och inte bli sjuka. Men vi kan sprida bakterierna till sjukhuspatienter när vi besöker dem. Patienterna är svaga och får antibiotika. Antibiotikan dödar deras egen bakterieflora, och så tar de resistenta bakterierna över.

Utvecklingen av antibiotika går mycket trögt. Orsaken är inte att det inte finns ett behov. Läkemedelsföretagen satsar mera på att utveckla läkemedel för att vårda kroniska sjukdomar. För dem behövs långvariga kurer som ger mer vinst än antibiotika, som kanske bara behövs i några dagar.

Hannu Sokala/MOT
med kommentarer av Annika Pettersson, molekylär mikrobiolog och Asko Järvinen, överläkare vid HUCS

Läs också:

ESBL finns också i finländsk broiler

Allt flera finländare får ESBL-smitta

MOT:s paket om resistenta bakterier

Spotlight har samarbetat med vårt finskspråkiga systerprogram MOT och resultatet blev två program om resistenta bakterier. MOT handlar om MRSA-bakterier i griskött. Här låter vi testa 25 paket med griskött som vi köpte i huvudstadsregionen.
Dessutom har MOT gjort ett stort webbpaket om resistenta bakterier.

Superbakteerit löysivät tiensä sikatiloille

Possun elämä syntymästä teurastamolle – katso videoklipit

Testaa, kuinka hyvin tunnet joulukinkkusi elämän!

Sian elämä – Perttu Saksan valokuvasarja

Valokuvaaja Saksa katsoo ihmistä kuvaamalla eläintä

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle