Hoppa till huvudinnehåll

Mycket resistens i holländsk kyckling

En holländsk kycklingfarm med 450 000 broilerkycklingar.
En holländsk kycklingfarm med 450 000 broilerkycklingar. Bild: YLE/Taisto Lapila kycklinguppfödare

Över 80% av den kyckling som säljs i affärerna i Nederländerna innehåller ESBL-bakterier. Vi importerar allt mera kyckling till Finland, och största delen av den råa kycklingen kommer från Nederländerna.

I Holland föder man upp 900 miljoner kilo broiler i året, nio gånger mera än i Finland. Antibiotikabruket för djur har varit ett av de högsta i Europa.

Alexander Friedrich är resistensforskare från Tyskland och professor i medicinsk mikrobiologi i Groningen.

Alexander Friedrich är professor vid Universitetet i Groningen, Nederländerna
Alexander Friedrich är professor vid Universitetet i Groningen, Nederländerna Alexander Friedrich är professor vid Universitetet i Groningen, Nederländerna Bild: YLE/Taisto Lapila universitetet i groningen

– Vi ser hur ESBL ökar snabbt i Nederländerna. Var tionde patient på sjukhusen har nu ESBL-resistens och oftast handlar det om resistenta E.coli-bakterier. Människorna får smittan från kött eftersom djuruppfödarna använde otroliga mängder antibiotika fram till 2012, säger Friedrich.

Man har varit återhållsam med antibiotikabruk för människor i Holland, men fram till 2009 fick djuren allt mera antibiotika. Holland hörde till de länder i EU som använde mest antibiotika för djur. När EU förbjöd tillväxtantibiotikan övergick kycklinguppfödarna till att använda bredspektrig antibiotika, tredje och fjärde generationens cefalosporiner. Nykläckta kycklingar fick i förebyggande syfte en ”startkur” mot infektioner. Man gav dem antibiotika i dricksvattnet och sprayade dem med antibiotikaspray. Just cefalosporinerna leder till att ESBL-resistens uppstår.

Jan Kluytmans är professor i medicinsk mikrobiologi vid Utrechts universitet i Nederländerna. Hans laboratorium undersökte kycklingkött 2008 och hittade ESBL-antibiotikaresistens i över 90% av köttpaketen. Bakterierna var till en stor del identiska med de ESBL-bakterier som upptäcktes hos människor.

Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna.
Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna. Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna. Bild: YLE/Taisto Lapila utrechts universitet,Nederländerna

– Då blev det fullt alarm och regeringen beslöt skära ner på antibiotikabruket för djur. Nu har bruket minskat med över hälften, säger Kluytmans.
Men Kluytmans betonar att hälften av alldeles för mycket fortfarande är väldigt mycket. Helst skulle han se att man inte ger djur antibiotika över huvudtaget.

När djuren får mindre antibiotika minskar också resistensen, men det går långsamt. Fortfarande finns det ESBL-resistens i 83% av kycklingköttet som säljs i Holland. Hälften av den kyckling som produceras här går på export. I Finland importerar vi mest rå kyckling just från Holland.

De finländska forskare vi talar med säger att risken för att få smitta från holländsk kyckling är större än från finländsk. Dels är en större andel av kycklingen smittad, dels är mängden bakterier i köttet mycket större i Holland.

– Mängden kan ha en betydelse, men själv föredrar jag att inte ha någon ESBL-resistens alls i den kyckling jag ska äta. En mindre risk är lika fullt en risk, säger Jan Kluytmans.

Kycklinguppfödare tar modell av finländare

Bart Janssen föder upp kycklingar i Zuidvelde söder om Groningen i Nederländerna.

Bart Janssen är kycklinguppfödare i Zuidvelde, Nederländerna.
Bart Janssen,kycklinguppfödare, vill ta lärdom av finländska kollegor. Bart Janssen är kycklinguppfödare i Zuidvelde, Nederländerna. Bild: YLE/Taisto Lapila zuidvelde,Nederländerna
Han har varit på studieresa till Finland, eftersom han vill minska på sitt antibiotikabruk. De finländska broileruppfödarna har inte behövt ge antibiotika åt sina kycklingar på flera år. Janssen och hans kollegor och har nu utvecklat ett nytt slags foder enligt finländsk modell.

– I Holland får kycklingen oftast foder som tillverkas av rester från livsmedelsindustrin. Det här är tungt för kycklingarnas magar. Men de holländska kycklingarna har tyvärr också vissa infektioner som inte förekommer i Finland, säger Janssen.

Janssen får leverera kyckling till slakt och försäljning som vanligt, även om hans kycklingar har ESBL.

– Det är inte bara fjäderfäuppfödarna som förorsakar resistens. De här bakterierna finns också i annat kött och i grönsaker, så vi är inte ensamma om att bära ansvaret. Den som lagar mat ska steka köttet ordentligt och arbeta hygieniskt i köket, säger Janssen.

Men de läkare och forskare vi talar med har hittat betydligt mindre ESBL-resistens hos gris och nöt än hos kyckling. Bakterierna i gris och nöt liknar inte heller människans bakteriestammar så som bakterierna i kycklingkött gör.

– Det tråkigt att höra, men vi ser att resistensnivån sjunker och vi har minskat starkt på antibiotikabruket. Nu ligger vi ett steg före grannländerna, och det behöver vi sannerligen eftersom vi är ett kycklingexporterande land, säger Janssen.

Djuren i Holland får numera mindre antibiotika än djuren i till exempel Tyskland och Frankrike.

Hårdhandskar mot storförbrukare

De holländska myndigheterna gick för några år sedan in för en hård kontroll av veterinärer och djuruppfödare. Dik Mevius, professor i veterinärmedicin, var med och byggde upp övervakningen.

Dik Mevius är professor i veterinärmedicin vid Utrechts universitet, Nederländerna.
Dik Mevius var med och byggde upp kontroll av antibiotikabruket för djur i Nederländerna. Dik Mevius är professor i veterinärmedicin vid Utrechts universitet, Nederländerna. Bild: YLE/Taisto Lapila professor i veterinärmedicin

– Det viktigaste var att ge oss insyn i antibiotikabruket på gårdarna. När vi vet exakt hur mycket olika veterinärer föreskriver, kan vi rikta åtgärderna mot dem som skriver ut mest antibiotika, säger Dik Mevius.

Nu har de holländska myndigheterna en betydligt bättre inblick i antibiotikabruket för djur än våra finländska myndigheter har. Men Mevius tycker det är synd att man får sälja ESBL-köttet i affärerna. Det betyder att pressen på djuruppfödarna att helt och hållet avskaffa resistensproblemet blir mindre.

Läs också:

ESBL finns också i finländsk broiler

Allt flera finländare får ESBL-smitta

Spotlight sänds i Yle Fem tisdag 16.12 klockan 20. Du kan se Spotlight på Yle Arenan redan ett dygn tidigare.

MOT:s paket om resistenta bakterier

Spotlight har samarbetat med vårt finskspråkiga systerprogram MOT och resultatet blev två program om resistenta bakterier. MOT handlar om MRSA-bakterier i griskött. Här låter vi testa 25 paket med griskött som vi köpte i huvudstadsregionen.
Dessutom har MOT gjort ett stort webbpaket om resistenta bakterier.

Superbakteerit löysivät tiensä sikatiloille

Ihmistä ovelampi bakteeri

Possun elämä syntymästä teurastamolle – katso videoklipit

Testaa, kuinka hyvin tunnet joulukinkkusi elämän!

Sian elämä – Perttu Saksan valokuvasarja

Valokuvaaja Saksa katsoo ihmistä kuvaamalla eläintä

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle