Hoppa till huvudinnehåll

Polisen: Ecstasy har blivit en vardagsdrog

Jarmo Keskitalo
Jarmo Keskitalo säger att ecstasy blivit allt mer vanligt i Helsingfors. Jarmo Keskitalo Bild: Yle/Carina Bruun narkotikaroteln

Drogerna flödar i Helsingfors nattliv och ecstasy är drogen som vunnit mark i gatuhandeln och på nattklubbarna.

- Det är verkligen vanligt i huvudstadsregionen och framför allt i Helsingfors. Vi stöter på ecstasy så gott som varje dag, berättar kriminalkommissarie Jarmo Keskitalo vid Helsingforspolisen.

Han bedömer att användningen av ecstasy sakta men säkert har ökat från och med år 2005, men de senaste 2-3 åren har situationen enligt Keskitalo blivit värre.

- Det har blivit en vardagsdrog och ett dominerande ämne i gatuhandeln. Speciellt i centrum av Helsingfors och på vissa nattklubbar används och säljs det ecstasy rätt öppet, förklarar Keskitalo.

”Ecstasypillren finns överallt”

Ecstasypillren dyker enligt Keskitalo upp nästan var som helst - i bilar, lägenheter nattklubbar och på gatan. Drogen används av personer som är mellan tjugo och trettio år gamla.

Han förklarar att priset på drogerna säger en hel del om hur mycket av dem det finns på marknaden.

extacy
Ecstasy är oftast i tablettform. extacy Bild: EPA/BAGUS INDAHONO extacy

- Är priset lågt finns det antagligen mycket. Just nu kostar en tablett på gatan 10-20 euro. Det är en ganska vanlig nivå. Ett lågt pris är under tio euro, berättar Keskitalo.

Ecstasyn kommer till Helsingfors från Mellaneuropa, först och främst från Holland och Belgien och smugglas hit på olika sätt. Sedan säljs drogen vidare i mindre mängder på till exempel nattklubbar.

- Det är fråga om organiserad brottslighet. Det finns en marknad och det finns en efterfrågan. Det handlar om business och pengar, säger Keskitalo.

Designdroger vållar polisen huvudbry

Enligt Keskitalo är det enkelt att få tag på droger på nattklubbar. Polisen gör då och då tillslag mot klubbar, men enligt Keskitalo är det inte någonting som man gör i en handvändning.

- Det krävs mycket information och förhandsplanering.

Ett stort problem för polisen är designdrogerna som ofta inte klassificeras som narkotika men som har samma effekt. Eftersom många av dem inte är olagliga är polisens möjligheter att ingripa små.

- Det kommer nya designdroger på marknaden hela tiden och polisen och myndigheterna ligger alltid steget efter, säger Keskitalo.

Vad finns det för exempel på designdroger?

- Den mest allmänna är lakka, det vill säga lakton. Det används som rengöringsmedel inom industrin, men även som narkotika.

Spice är inte ett problem i Helsingfors – ännu

I Sverige har den syntetiska cannabisdrogen spice vunnit mark. Den anses mångdubbelt starkare än vanlig cannabis och har lett till flera dödsfall. Enligt Keskitalo har det funnits endast enstaka spicefall i Finland.

- Det kan bero på att vi har lakton och därför har det inte funnits en marknad för spice. Men vi följer med läget hela tiden. Förr i tiden tog det två till tre år för det som var populärt i Sverige att komma hit. Förhoppningsvis kommer inte spice hit för vi behöver inte en drog till att tampas med. Men tiden får visa.

Vet folk vad de tar för droger?

- När det är frågan om droger så finns det inget kvalitetsbetyg och det är alltid en risk. När man tar designdroger så finns det inga garantier för hur de påverkar, hur starka de är och vilka kemikalier de innehåller.

Artikeln är en del av Yle Huvudstadsregionens granskning #knarkpåkrogen.

Läs också:

"Det är trendigt att festknarka"
Vad vet du om knarket på krogen?