Hoppa till huvudinnehåll

Byaplan betyder närdemokrati i Tenala

Kent Gustafsson från Tenala.
Kent Gustafsson är vice ordförande för Tenala byarådsförening. Kent Gustafsson från Tenala. Bild: Yle/Jonas Sundström västnylad

Nu är byaplanen för Tenala så gott som klar. Snart leder den till klara projekt som de lokala föreningarna verkställer.

I måndags (15.12) presenterades olika västnyländska byars framtidsplaner i Lojo. Det är föreningen Lohjan kylät som har ansvarat för ett tvåårigt projekt som heter Läntistä lähidemokratiaa - Närdemokrati i väst.

Ett mål med projektet har varit att stöda byaplaner, det vill säga utvecklingsplaner för byar i Lojo men också i Raseborg. Tenala har varit med i den här satsningen.

Projektets avsikt för Raseborgs del var att bygga upp en modell för närdemokrati. I det ingår att aktivera byarna och att till exempel göra upp planer i de olika byarna, säger Kent Gustafsson, vice ordförande i Tenala byarådsförening.

Meningen är också att de olika byarna i Raseborg ska ha en gemensam förening. Den föreningen fungerar som en länk mellan staden och byarna.

- Projektet är viktigt då städerna blir större och besluten fattas längre borta. I många byar i glesbygden är man van vid att beslutsfattarna finns nära, men nu är de inte längre så, säger Kent Gustafsson.

Lokalkännedom ger fördel

Många byar har ingen ”egen” representant i de beslutande organen. Gustafsson säger att det kan kännas lite otryggt i glesbygden.

- Lokalkännedomen går förlorad då det inte finns beslutsfattare som riktigt känner till hurudana förhållandena är i byarna.

En byaplan är ett sätt att samla invånarnas åsikter och vad de önskar sig av framtiden.

- Det är ett viktigt instrument. Det behövs något skriftligt alla kan ta del av då människor gör någonting tillsammans, förklarar Gustafsson.

Eftersom var och en kan ta del av det blir utvecklingsarbetet mera långsiktigt. Gustafsson säger att planeringen blir också mera systematiskt i och med en befintlig plan.

Större trovärdighet

Det är enklare att söka bidrag då det finns en byaplan, säger Kent Gustafsson..

- Det ger en större trovärdighet då man ansöker om bidrag.

Startskottet för byaplanen var då föreningen kallade Tenalaborna till ett möte. Efter det bildades en arbetsgrupp som fortsatte att framställa byaplanen. Arbetsgruppen gjorde också en enkät bland Tenalaborna.

Själva byaplanen är ännu inte klar.

- Byaplanen ska leva hela tiden och den förändras i takt med nya initiativ. Vissa saker blir förstås verkställda och klara, men det kommer in nya saker i stället då förhållandena ändras.

Beskrivning av byn

Kent Gustafsson säger att planen också är en beskrivning av byn. Där presenteras dess möjligheter och svagheter.

I byaplanen finns olika avsnitt, ett har rubriken bygga och bo.

- I den berättar vi hur vi tycker att orten borde planläggas, var det ska byggas och hurdan bebyggelse som passar var.

Mycket i planen handlar om invånarnas trivsel, motionsmöjligheter, utfärdsmål, sevärdheter och torgverksamheten.

Nu ska projekt verkställas

Kent Gustafsson nämner inte stadens service som en del av byaplanen. Planen handlar mera om saker byborna själva kan göra.

- Nu ska planen så småningom leda till klara projekt som ska verkställas. Då är det nog de olika föreningarna som vi ska jobba tillsammans med.

Som ett specifikt utflyktsställe som kunde rustas upp lyfter Kent Gustafsson upp Prästgårdsparken.

- Stället kunde också marknadsföras bättre som ett utfärdsmål och promenadstråk.

Webbplatsen aktiverar

Byarådsföreningen har en egen välbesökt webbplats.

- I projektet ingick att det ska finnas en webbplats där föreningarna kan aktivera sig. Det är också ett bra sätt för att visa vad byn har att erbjuda.

I Tenala finns ett tjugotal aktiva föreningar. Dess värre ”förgubbas” de aktiva och Kent Gustafsson skulle gärna se att flera unga skulle engagera sig i föreningslivet.

Läs också om fullmäktigemöten som är närdemokrati, om närdemokratin fungerar i Lojo och om Pojo byförening som vill skapa en levande by.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland