Hoppa till huvudinnehåll

Isen och fina vyer ger kickar åt långfärdsåkarna

Mellan fem och tio grader kallt, solglimtar, just ingen vind. Det fina vädret i södra Finland får långfärdsåkarna att ta sig ut på isen i större sällskap. Yle Nyheter besöker ett gäng som tar sig till området utanför Stensvik i Esbo.

Eva-Lotta Backman-Winquist och Kari Tiitola är legitimerade långfärdsskridskoledare med över tio års erfarenhet.

Ryggsäcken utgör en slags flytväst
Ett gäng åkare ute på isen den 27 december 2014
Sällskap ger trygghet Ett gäng åkare ute på isen den 27 december 2014 Bild: Yle långfärdsskridskoåkning

- Utrustningen måste vara i skick. Rejäla skor och särskilda långfärdsskridskor, kastlina och ispikar utgör våra känselspröt. Hamnar vi i vattnet tar vi oss upp med isdubbar och en ryggsäck med torra kläder fungerar som flytväst. Så här listar de minimiutrustningen.

Det gäller att inte ge sig ut på egen hand, sällskapet ger trygghet och man kan hjälpa varann vid behov, säger de båda.

Erfarenhet är trumf också här

Både Eva-Lotta Backman-Winquist och Kari Tiitola varnar för att ge sig ut på isen ensam. Isen är bedräglig så här års och man ska veta var man kan ta sig fram.

Testa isens tjocklek med piggarna

- De mörka fläckarna på isen kan vara tryggare än de vita områden som är försedda med snö. Hur isen ser ut och hur tjock den är är avgörande för hållbarheten och man måste testa det med stavarna, försedda med piggar ifall man är osäker, säger de.

Svenska Yles Bettina Sågbom är en inbiten långfärdsåkare och meddelade på twitter är nu är det dags att åka ut.

Den här lördagen är isen mellan fem och åtta centimeter tjock utanför Stensvik i Esbo.

- Den håller, säger ledarna men man måste veta var man kan ta sig fram och var det kan finnas särskilt tunna partier.

Satsa på utbildning och utrustning

För Eva-Lotta Backman-Winquist är det 15 året hon långfärdsskrinnar. Det är naturen som fascinerar - och isen som förändras varje dag. Hon ser bekymrat på de ensamma personer som valt att ta sig ut på isen på egen hand.

Isen ser annorlunda ut varje dag, beroende på ljuset

- Jag har tudelade känslor när jag ser dem, funderar hon. Vi har pratat med dem och hoppas det går bra. Vi har betonat ryggsäckens betydelse. Vanliga skidstavar räcker inte utan de behöver isspikar när de tar sig ut. Första isen är förrädisk, den är inte alls tjock ännu, säger hon.

Finlands långfärdsskrinnare ordnar turer nästan varje veckoslut. En teorikväll och en introduktionstur är obligatoriska innan man får hänga med på utfärderna.

De finaste upplevelserna har Eva-Lotta efter några kalla nätter och havsisen har bildats. Då är den helt blank och det går att skrinna tiotals kilometer i skärgården.

- Det är helt otroligt magiskt och fint, det går inte att beskriva, säger hon.

I klippet nedan kan du se vad den andra långfärdsledaren Kari Tiitola anser om sin allvarliga hobby, som han utövat ända sedan början av 1990-talet.





På adressen skrinnari.fi finns uppgifter om en trygg hobby. Finlands långfärdsskrinnare har över 2500 medlemmar och verksamhet i bland annat huvudstadsregionen, Borgå, Åbo, Raumo, Tammerfors och Lahtis.

Läs också