Hoppa till huvudinnehåll

Tomgång irriterar läkare - räddar Apotti vården?

Läkare studerar patientuppgifter
Läkare studerar patientuppgifter Bild: yle patientregister

Ett skattefinansierat projekt som kostar som tre Barnsjukhus håller på att ros i hamn i södra Finland. Mycket riskabelt med ett enda jättesystem, säger kritikerna. Äntligen, säger förespråkarna.

Långt handlar det om att lättare och snabbare få fram information om de människor som söker hjälp. Arbetssätten ska också förenhetligas så att alla vårdenheter fungerar enligt samma standarder.

Om inte Apotti får oss på fötter vad gäller datasystemen, då ligger vi risigt till

Det är fråga om Apotti, en projekthelhet för en halv miljard euro, som ska få in tjänsterna inom social- och hälsovården på en mer kundvänlig linje.

Det ska finnas till hands för slutanvändarna (vårdpersonal, socialvårdare och administratörer) år 2017.

- Allt framskrider planenligt, säger utvecklingsdirektören för verksamheten vid Apotti projektbyrå Antti Iivanainen.

Apotti är ett samarbetsprojekt mellan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla samt KL-Kuntahankinta Oy. Esbo och Kervo har valt att lämna sig utanför projektet, trots att det först var meningen att de skulle vara med.

cancervård, strålbehandling
cancervård, strålbehandling Bild: Yle/Kare Lehtonen strålbehandling

- Men kommuner kan ansluta sig senare, det går bra, säger Iivanainen.

Samkommunen HNS har 21 sjukhus i och omkring huvudstaden, bland annat i Borgå, Lojo och Ekenäs. Apotti ska gälla på hälsocentraler, inom specialsjukvården och socialsektorn, och kunduppgifterna ska vara heltäckande.

Medelvitsord 6,6
Medelvitsord 6,6

Läkarna hoppfulla

I Apotti ingår också ett nytt kund- och patientdatasystem, och det är det som särskilt läkarkåren längtar efter. Systemet ska ha uppgifter om 1,5 miljoner människor, och det väntas bringa ordning i djungeln av olika dataregister och -system som nu används inom social- och hälsovården.

- Det nuvarande systemet med tiotals olika program fungerar otillåtet dåligt, säger experten på hälsovårdspolitik Lauri Vuorenkoski på Läkarförbundet. Enligt honom välkomnar Läkarförbundet Apotti - det kommer inte en dag för tidigt, säger han.

Läkarna är den yrkeskår som mest ventilerat sin frustration över de haltande datasystemen.

Barn hos öronläkare
Barn hos öronläkare Bild: Yle öroninfektion

- Om inte Apotti kan få oss på fötter vad gäller datasystem, då ligger vi risigt till, säger Vuorenkoski.

Enligt Vuorenkoski är det obegripligt att Finland, som på andra sätt profilerar sig som föregångare inom informations- och kommunikationsteknologiska produkter, lämnat sig så på efterkälken i fråga om den datateknik som används inom vården.

- På fyra år har det inte skett någon utveckling alls, snarare tvärtom, säger Vuorenkoski.

Allas tid spills bort

Vid Läkarförbundet ser man allvarligt på att en stor del av läkarnas arbetstid går åt till att brottas med haltande datasystem. Läkarförbundet har beräknat att datasystemen dåliga funktion äter upp 600 läkares årliga arbetsinsats.

Apotti-kritikerna kommer och går, de har bytts ut under processens gång

Enligt en undersökning vid förbundet är särskilt sjukhusläkarna missnöjda med informationsöverföringen mellan olika enheter.

- Först väntar läkaren och patienten fem minuter på att programmet öppnar sig. Sedan sitter läkaren i tio minuter och försöker hitta tidigare införd information om patienten, och det är svårt för systemen är så kryptiska och ologiska. Sedan väntar man i ytterligare två minuter för att få upp blanketten med e-recept, beskriver Vuorenkoski en typisk mottagningssituation.

Till och med hela läkarbristen hos oss har förklarats med de ineffektiva datasystemen. Läkarnas arbetstid går åt att föra in samma information flera gånger i olika system som inte kommunicerar med varandra.

Läkare skriver något på ett tangentbord.
Läkare skriver något på ett tangentbord. Bild: Yle remisser

Vuorenkoski tycker att det är underligt att man inte tillmätt all den förlorade arbetstiden någon större betydelse. För att inte tala om patientens förlorade tid.

Om allt går planenligt med Apotti ska läkaren, sjukskötaren eller socialarbetaren öppna endast ett program. Läkaren ska via ett system kunna hålla reda på patienters medicinering, prover och andra ordinationer inom olika serviceformer; t.ex. äldre-, rusmedels-, mental- och sjukvården eller handikappservicen.

Patientsäkerheten äventyrad

Patientuppgifterna syns för närvarande inte för läkaren från ett ställe, utan de måste hämtas från många källor. Läkare måste ofta ringa eller faxa till andra enheter för att få t.ex. röntgenbilder eller provresultat. Patientinformation kopieras på USB-sticka eller olika formulär på nätet, vilket innebär en säkerhetsrisk.

Hjärna
Hjärna Bild: YLE/ Ludovic Di Orio röntgen

Patientorganisationer säger att systemet utgör en regelrätt risk för patientsäkerheten. Och patientsäkerheten lyfts fram som kanske det viktigaste argumentet för att ett nytt system behövs.

- Vi har dagligen situationer där patientsäkerheten äventyras då vi inte får fram uppgifter tillräckligt snabbt. Medicineringen kommer igång med dröjsmål och så vidare, säger Vuorenkoski.

För patienten, som också i många fall borde befinna sig någon annanstans, är det frustrerande att tvingas genomgå samma prover flera gånger bara för att uppgifterna från tidigare inte går att hitta. Eller t.ex. att skickas hem med oförrättat ärende då laboratorieremisser inte syns.

Som det är nu uppstår det direkta farosituationer för patienten

- Apotti gör det lättare för kunden på alla sätt, lovar också Iivanainen vid projektbyrån.

Ska vara bra också för vårdarna

Också för övrig vårdpersonal ska Apotti vara ett lyft. Enligt planerna ska det papper och den penna, som sjukskötarna bär på i fickan för att skriva in alla viktiga uppgifter, ersättas med tablett eller smarttelefon som visar alla deras arbetsuppgifter under passet.

Kö till läkarmottagningen.
Kö till läkarmottagningen. Bild: YLE/Sofi Nordmyr läkarkö

Uppgifter som ska noteras skrivs in direkt i elektronisk form, och då ska man få bort onödigt jäktande mellan kansli och patientsäng samt dubbelinskrivning av patientuppgifter i journaler. Och när medicinen har getts noteras det elektroniskt direkt i journalen.

Ris och ros

Apotti har väckt mycket känslor och en hel del kritik bland annat hos kommunalpolitiker. Ett av de största skälen är priset; projektet kostar 335-455 miljoner euro fördelat på tio år. Skattebetalarna står för räkningen i sin helhet. Löner och utbildning av personalen är den dyraste delen, själva programlicensen utgör cirka 20 procent av det slutliga priset.

Samtidigt har det beräknats spara in några hundra miljoner genom effektivering. Det ska gå att få laboratorieuppgifter, läkarutlåtanden, medicinuppgifter samt uppgifter från socialvården mycket enklare än i dag. Upprätthållandet av nuvarande system kostar 50 miljoner euro om året.

- På projektbyrån har vi räknat ut att vi klarar oss med ungefär samma summa på årlig basis, säger Iivanainen.

En del anser att ett enda jättesystem inte är dagens melodi - snarare gårdagens - och att det knappast blir problemfritt att skriva in turlistor och epikriser i samma program. Och passar det amerikanska systemet oss? Det är några av frågorna kring projektet.

Systemet ska levereras av antingen CGI Suomi eller Epic Systems, som bägge erbjuder ett amerikanskt system. Beslutet om leverantör fattas i augusti 2015, säger Iivanainen.

blodprovstagning
blodprovstagning Bild: YLE blodprovstagning

Kritiker menar att det är riskabelt att införa ett jättesystem då man blir beroende av att leverantören är den enda som kan underhålla systemet. Vid Apotti projektbyrå försvarar man sig med att det finns mycket sådan färdigvara som man kan forma landsvis, oberoende av vilkendera av de två finalisterna som blir leverantör .

Testgruppen har varit stor och aktiv

Över hundra personer har varit med om att bygga upp och testa systemet. Det flesta i gruppen är läkare, men också vårdare, personer inom socialvården samt administrativ personal har ingått i testgruppen.

Det jobbar 21 000 personer inom sjukvårdsdistriktet, och de sköter upp till en halv miljon patienter per år. Därför har man lagt stor vikt vid användarvänligheten.

- Här har man tänkt på ett helt nytt sätt på användaren. Men någon absolut säkerhet om hur det kommer att fungera i praktiken har vi ju inte. Vi får hoppas, säger Vuorenkoski.

Läs också