Hoppa till huvudinnehåll

Hatbrott mot moskéer väcker rädsla

brand i moské i eslöv
Under natten till måndagen eldhärjades en moské i Eslöv i södra Sverige. brand i moské i eslöv Bild: AFP / Lehtikuva eslöv

Under natten till måndagen utsattes ännu en svensk moské för ett hatbrott.

– Det känns hemskt. Vi är oroliga inför framtiden, säger Elvir Gigovic som är ordförande för det muslimska rådet i Sverige.

Sedan attackerna mot World Trade Center 2001 har misstänksamheten mot muslimer ökat, men enligt Elvir Gigovic är det först under det senaste året som våldet och hatet eskalerat.

– Jag tror att 2014 kommer att vara det året då vi slutar att tala om islamofobi och i stället börjar prata om islam- och muslimhat på allvar, säger Gigovic.

Under natten till måndagen eldhärjades en moské i Eslöv i södra Sverige. Man tror att attacken var anlagd. Det här är bara en i raden av alla attacker mot det muslimska samfundet i Sverige.

Under det senaste året har mer än hälften av moskéerna i Sverige utsatts för någon form av skadegörelse. Senast på juldagen attackerades en full moské i Eskilstuna. Moskén förstördes nästan totalt och fem personer skadades. Attacken utreds som mordbrand.

Gigovic tror att de som utför attackerna inte ser någon möjlighet att påverka på demokratisk och laglig väg utan i stället tar till våld.

– Det är det som också brukar kallas terrorism. De angriper civila mål och sätter skräck i befolkningen för att driva igenom sin ideologi, säger Gigovic.

Snedvriden bild av islam

En av orsakerna till att hatet av muslimer eskalerat är enligt Gigovic att dialogen om islam och muslimer i Sverige är ensidig.

– Den bild som medierna visar av muslimer och av islam är ofta snedvriden. Nyhetsrapporteringen förmedlar en bild av muslimer som våldsamma, eftersom rapporteringen ofta handlar om oroshärdar som Syrien eller Afghanistan. Den här bilden projiceras sedan mot muslimer i Sverige, eller Finland, säger Gigovic.

I Sverige är ungefär fyra procent av befolkningen muslimer och Elvir Gigovic påpekar att en del svenskar kanske aldrig talat med en muslim, ännu mindre en religiös muslim. Det här bidrar till att bilden av islam blir ensidig.

Gigovic är ledsen över att moskéattackerna hittills inte har utretts ordentligt.

– Det här är återkommande angrepp. De skulle inte vara möjliga om till exempel polisväsendet gått till botten med de här brotten, säger Gigovic.

Han tycker att också de svenska politikerna borde ta sitt ansvar genom att ge mera resurser för de muslimska samfundens säkerhet. När det tidigare var aktuellt med attacker mot synagogor sköt politikerna till resurser för att öka säkerheten kring det judiska samfundet.

– Jag tror att den politiska markeringen var väldigt viktig, säger Gigovic.

Något liknande har inte gjorts nu, trots att attackerna mot det muslimska samfundet varit många och på senare tid allvarliga.

– Vi har inte sett någon liknande markering från politiskt håll, säger Gigovic.

Måste tas på allvar

Elvir Gigovic säger att han trots allt tror att rasismen i Sverige går att komma till rätta med.

– Det är inte en beskrivande bild av hur det svenska samhället ser ut i övrigt, säger han och påminner om att de flesta svenskar ändå inte röstar på ett främlingsfientligt parti.

Problemet enligt Gigovic är att man i Sverige inte tagit problemet på allvar och inte gått till botten med det.

– Gör man inget åt det så kommer det att bli ännu sämre innan det blir bättre, säger han.

Enligt Gigovic måste både politiker och myndigheter inse att rasism och hatbrott är reella hot och agera utgående från det.

– Samhället måste gå ihop och visa sitt stöd för de muslimska församlingarna. Det här är inte bara ett hot mot muslimer, det här är ett hot mot religionsfriheten, demokratin och det fria samhället, säger han.

Läs mera:

Ny moskébrand i Sverige