Hoppa till huvudinnehåll

Språkprogram kunde bli kommuners trumfkort

Elever i skola.
Elever i skola. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kyrkbackens skola

Lovisa vill gärna veta vad Sibbos utredning om språkundervisning från och med ettan leder till. En egen utredning är möjlig om beslutsfattarna är intresserade av idén.

Lovisa kunde utreda om skoleleverna kunde läsa svenska och finska redan på ettan. Förutsatt att det finns en politisk vilja att göra det, säger bildningsdirektör Thomas Grönholm.

Sibbo vill utreda möjligheten att börja lära ettorna det andra inhemska språket. Också i Borgå får idén stöd bland politiker. I Lovisa har frågan inte diskuterats i större cirklar, än.

Språk i unga år nyttigt

Grönholm upplever att tidig undervisning i det andra inhemska språket skulle vara en ny infallsvinkel. Han berättar att tidigarelagd språkundervisning finns i Lovisa redan nu.

- I våra finska skolor börjar man läsa svenska redan från årskurs fyra, det skulle vara ett steg till i riktningen vi har tagit redan i och med nya Lovisa, säger Grönholm.

På ett principiellt plan stöder Grönholm tanken att lära barn språk i ett tidigt skede.

- Med den pedagogik och forskning som jag har i bagaget så är det nog ett faktum att ju tidigare man lär sig flera språk, desto bättre och mer nytta har man av dem i sitt framtida liv.

Vad kostar det?

Den krassa verkligheten är ändå att Lovisa liksom andra kommuner måste spara. Grönholm kan inte spekulera i om staden skulle ha resurser att införa språkundervisning på ettan.

- Finns det en politisk vilja måste vi väl se till att det finns resurser. Men också på skolsidan ska timresurser ses över varje läsår.

Frågan kan falla på om det behövs ökade timresurser eller om språkundervisningen ryms in i de resurser man nu har till förfogande. Det är något som skulle klarna med en utredning.

Olika kommuner - olika behov

Bildningsdirektör Thomas Grönholm tycker det är bra att kommunerna har en viss rätt att planera sin språkundervisning på egen hand.

- Vi har så många olika kommuner här i Finland. Vi kan till exempel inte jämföra Norra Karelen med Östra Nyland, där vi har flera kommuner som är tvåspråkiga. Då tycker jag att det också i framtiden ska finnas en möjlighet för kommunen att inom vissa ramar ta beslut om sitt språkprogram.

Lockbete för nya familjer?

Skolornas språkprogram kunde påverka barnfamiljers vilja att flytta till en kommun.

- Förstås måste man se till att skolorna är passligt belägna, att det finns arbetsplatser och dagvårdsplatser om det är frågan om barnfamiljer. Men nog kan det vara ett plus om man ser att kommunen kan erbjuda språkundervisning på svenska och finska i ett tidigt skede. Varför inte?

Läs också