Hoppa till huvudinnehåll

Den bästa musiken år 2014

redaktör med skivor
redaktör med skivor Bild: ian fellman bästa musiken

Så har det blivit dags att knyta ihop musikåret 2014 och lista några av fjolårets bästa album och låtar. Visserligen var jag själv med och bidrog med en top3-lista redan i mitten av december då Hbls musikredaktörer gjorde sina val. Men i det skedet kan det kännas för tidigt att komma med några definitiva slutsatser då ännu chansen finns att det kommer ut några ytterligare höjdare på slutrakan. Åtminstone jag för min del upplever att jag har en bättre helhetsöversikt över det gångna året i början av ett nytt år än i slutet av ett pågående år.

Så därför känns det helt motiverat att nu uppdatera min lista, i synnerhet som möjligheten att i och med ett radioprogram dessutom få spela smakprov ger listandet en annan dimension. Och mycket riktigt förde december månad med sig några album som för min del förändrade läget i toppstriden.

Top 3: Flying Lotus, D’Angelo, Risto

Högst uppe på min ursprungliga Hbl-lista hade jag den experimentella electronica-artisten Flying Lotus med skivan You’re Dead! och den håller fortfarande sin ställning året ut. För tvåan Ristos del märker jag att deras II i själva verket kom i slutet av 2013 och borde därför kanske strängt taget inte finnas med på en lista över årets 2014 skivor. Men att Risto Ylihärsilä mycket väl förtjänt belönades med Teosto-priset förra året gör skivan ändå till en av fjolårets musikhändelser och sålunda försvarar den platsen på Hbl-listan. I mitt radioprogram fick jag ändå inte riktigt Risto att passa in i helheten, så därför lämnade jag sist och slutligen bort dem.

Gregory Porter, i sin tur, fick på slutrakan stryka på foten till förmån för D’Angelo, som helt överraskande efter nära på 15 års väntan äntligen lyckades få ut sitt tredje album.

d'angelo
d'angelo Bild: www.rollingstone.com dangelo
Black Messiah heter skivan inte så lite anspråksfullt och jag är nog inte den enda musikdiggaren och soulvännen som tagits på sängen och därför är det så glädjande att skivan faktiskt också är utmärkt – lite krävande visserligen, stundtals excentrisk men också genialisk.

Rockens roll – och jazzens?

När det gäller rock- och poputgåvor har jag en känsla av att jag kan ha missat den där verkliga fullträffen - eller att jag inte har lyssnat tillräckligt, eller för slumpmässigt. Många bra låtar här och där, men få helheter som jag verkligen har fäst mig vid.

Mest har jag hur som helst lyssnat på den trio jag har med i programmet och av dem hörde förstås Black Keys och Jack White också till de allmänt mest emotsedda. Så de känns kanske som lite väl trygga val, men fina skivor är det fråga om helt klart. Och vad gäller Jack Whites Lazaretto, så ger ju redan formatet i sig – "ultra LP:n", se nedan – prov på innovativt tänkande som ställvis rent av överträffar själva musiken.

En inhemsk överraskning som kom ut alldeles inför julen och till slut snusar på en pallplacering är Velvet Desperados med den finfina dubbelvinylen Grasping for Breath. Man får bara hoppas att många fler kommer att upptäcka den under det kommande året och framöver.

Och så vidare kunde jag fortsätta att räkna upp och kommentera mina val. Men ännu några ord bara om avsaknaden av jazz i programmet. En potentiell kandidat för en framskjuten placering är utan vidare trumpetistveteranen Wadada Leo Smiths The Great Lake Suites, men längderna på skivans låtsviter gör det svårt att spela dem i radio; det tar tid att komma in i musikens stämning och en snutt gör den inte rättvisa. Men i top 10 ska den nog vara med. Bra är också tyska pianisten Michael Wollny Trios Weltentraum och t.ex. inhemska D-Boosters och Nassaun Fasaanis fusionsjazz har jag diggat stort. Men dem spelade jag å andra sidan rätt flitigt i Vega Groove.

Slumpmässiga låtval

Enskilda bra låtar har jag hört så många att de val jag har gjort inte kan vara annat än mer eller mindre slumpmässigt betingade. Exempelvis kunde jag en annan dag ha bytt ut Damon Albarns Mr. Tembo mot First Aid Kits Stay Gold – i synnerhet den låten, hela albumet har jag inte lyssnat så mycket på – så systrarna Söderberg måste i alla fall få ett hedersomnämnande.

Men till slut är väl frågan ändå om inte Action Bronson har gjort årets låt? Videon är ju också kul.

Nedan följer alltså min låtlista i den ordning de spelas i programmet. Ett helt subjektivt urval, givetvis, och många fina låtar var jag den här gången tvungen att välja bort . Dels för helhetens skull, men också på rätt slumpmässiga grunder, måste jag medge. En annan dag hade jag kanske valt tio andra låtar som också hade representerat min bästa musik 2014. Så hur ser din lista ut? Vilka är dina favoritalbum och låtar? Delta gärna här med tips och kommentarer.

1. The Black Keys: Weight of Love
2. Velvet Desperados: News
3. Tunto: Stalking Music
4. Damon Albarnn: Mr. Tembo
5. Flying Lotus: Coronus, The Terminator
6. Ryan Adams: My Wrecking Ball
7. Jack White: Would You Fight for My Love
8. Action Bronson: Easy Rider
9. D'Angelo: Really Love
10. Chromeo: Lost on The Way Home feat. Solange

Läs också

Musik