Hoppa till huvudinnehåll

Var fjärde går med på slopad löneförhöjning för att rädda ekonomin

Eurosedlar och mynt.
Eurosedlar och mynt. Bild: Yle / Moa Mattfolk pengar

En dryg fjärdedel av finländarna, 27 procent, är redo att ge upp sin löneförhöjning de närmaste två åren om det hjälper Finlands ekonomi. 29 procent säger nej, visar en undersökning som Yle Nyheter har låtit göra.

Näringslivets intresseorganisation EK har upprepade gånger sagt att en förbättrad konkurrenskraft kräver små löneförhöjningar eller inga löneförhöjningar alls under flera års tid.

Enligt en undersökning som Talousutkimus har gjort för Yle Nyheter är 27 procent redo att gå med på näringslivets förslag medan en lite större andel, 29 procent, är emot det.

Det intressanta är att 43 procent säger att frågan inte gäller dem eller att de inte är löntagare. Till den gruppen hör bland annat studerande, pensionärer, arbetslösa, företagare och löntagare som ändå inte skulle få höjd lön.

En procent av de svarande sade att de inte kan ta ställning till frågan.

Höginkomsttagare och samlingspartister redo för nollavtal

Höginkomsttagare och högt utbildade är i större utsträckning än andra villiga att ge upp sina löneförhöjningar. Bland åldersgrupperna är det de som är i början av sina arbetskarriärer, alltså 20-30-åringarna, som är mest positivt inställda till att lönerna fryses.

Ser man till partisympatierna finns inga överraskningar. Samlingspartiets anhängare är mest benägna att följa näringslivets linje och gå med på nollavtal medan Vänsterförbundets anhängare är mest kritiska.

Drygt tusen finländare svarade på undersökningen som gjordes i början av december. Felmarginalen är ungefär 2,5 procentenheter i båda riktningarna.

Få tror att slopade löneförhöjningar räddar jobb

I undersökningen frågades också om slopade löneförhöjningar tryggar de finländska jobben. 28 procent av de svarande sade att de tror det medan en klar majoritet, 65 procent, inte trodde att frysta löner räddar arbetsplatser.

Hushåll med stora inkomster var mest benägna att hålla med om tanken att slopade löneförhöjningar tryggar de finländska jobben.

Fackförbunden har varit negativa till frysta löner, så kallade nollavtal. Enligt dem innebär nollavtalen i princip att lönerna sjunker eftersom den allmänna prisnivån stiger. Om priserna stiger men lönerna inte gör det innebär det att köpkraften minskar, resonerar facken.

Arbetsmarknadens centralorganisationer ingick ett sysselsättnings- och tillväxtavtal i oktober 2013 som omfattar över 90 procent av löntagarna. Avtalet gav löntagarna en löneförhöjning på 20 euro i fjol. I år ska lönerna stiga med 0,4 procent.

Avtalet ingicks bland annat för att öka sysselsättningen och förbättra företagens konkurrenskraft.

Läs också:
Arbetsgivarknep leder till sänkta löner
Är du okej med frysta löner?
Heidi Finnilä: "Vill du sänka din lön?"
Schweiz i europeisk lönetopp
"Det viktiga är att få igång tillväxten"

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes