Hoppa till huvudinnehåll

Statsminister Mauno Koivisto håller nyårstal

Statsminister Mauno Koivisto skötte president Urho Kekkonens uppgifter efter att Kekkonen hade avgått som president i oktober 1981. En av statsministerns viktiga uppgifter blir att hålla nyårstal till Finlands folk den första januari 1982.

På sensommaren 1981 började man märka att president Urho Kekkonens hälsa var svag. Den 27 oktober 1981 avgick Kekkonen som president. Statsminister Mauno Koivisto kom att sköta presidentens uppgifter fram till presidentvalet 1982. Och Eino Uusitalo skötte statsministerns uppgifter.

Till presidentens uppgifter hör att hålla nyårstalet till Finlands folk. Statsminister Mauno Koivsto talar till medborgarna den 1 januari 1982. Han nämner att president Kekkonen talat om utrikesförhållanden i sina nyårstal. Också Koivisto fortsätter med det, och oroar sig för upprustningen. Men Koivisto menar att det finns ljuspunkter. Bl.a. förhandlingarna mellan Brezjnev och Västtysklands Helmut Schmidt.

Småstater och medborgare kan med fredsvilja påverka världen. Finlands situation har bibehållits fredlig, till det bör man tacka president Urho Kekkonen påpekar Mauno Koivisto. Och VSB-pakten. Paasiki-Kekkonen-linjen har folkets stöd. Eftertänksamhet gör att man kan verka för fred.

Även i ekonomiskt avseende har Finland gått framåt. Östhandeln är av stor vikt för balans och arbeten för medborgarna. Men arbetslösheten är ett stort nationellt problem. Genom samarbete kan landet utvecklas trygggt.

Mauno Koivisto skickar en nyårshälsning till Finlands folk, och med Finlands folk skickar han en nyårshälsning också till president Kekkonen, Finlands statsöverhuvud.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet