Hoppa till huvudinnehåll

Emmaus – en rättvis värld med bistånd, solidaritet och gemensam morgongröt

Emmaus-rörelsen i Finland vill inte vara en rörelse som sysslar med välgörenhet och pyssel. Emmaus vill hjälpa dem som behöver det mest, samtidigt som man skapar ett solidariskt och ekologiskt samhälle också på hemmaplan. Emmaus Westervik som grundades i Ekenäs av Birgit och Rurik Rancken var inte bara ett loppis, utan också ett kollektiv med solidariska vanor.

Emmaus-rörelsen grundades av prästen Abbé Pierre i Frankrike 1949. Han ville hjälpa de fattiga, men menade att de fattiga kan lära de rika mycket. Emmaus motto är "Hjälp dem som behöver det mest."

Abbé Pierre besökte Helsingfors 1958, och efter det bildades en liten biståndsgrupp för u-landshjälp, som fick namnet Svalorna 1964. Emmausrörelsen är en del av denna rörelse.

1973 grundade Birgit och Rurik Rancken en Emmaus-kommunitet i en gammal folkskola i Västervik, 7 km utanför Ekenäs. Rurik Rancken berättar att grundtanken för Emmaus Westervik är att ta tillvara saker och samtidigt hjälpa människor som inte hittat sin plats i samhället. Alla saker som donerats skall sorteras, en del av dem skickas till fattiga i bl.a. Chile, Bangladesh, Peru. Det andra säljs på loppmarknaden, och pengarna skickar man till de fattiga.

Men får de som behöver verkligen hjälp? Rurik Rancken menar att Emmaus har direkt kontakt med personerna i länderna.

Emmaus-Westervik fungerade också under 1980 och 90-talet som Moder Teresas första ”länk” i Finland och administrerade den allt populärare filtstickningen för behövande i Indien.

Emmaus är inte bara ett loppis, det är också en kommunitet, d.v.s ett kollektiv, som består av två familjer, och flera frivilliga vuxna. Runt matbordet i den gamla folkskolan sitter Westervik Emmaus kollektiv. Alla jobbar frivilligt. Man får ingen lön, men mat, ett eget rum och fickpengar.

Emmaus-kollektivet jobbar för en bättre värld, de ser lösningar på problem. Och så som Britta Lindblom i Veckans puls, säger: Emmaus lär en att vara människa, inte konsument. Hon undersöker också hur kollektivet fungerar med det praktiska. Med städning, diskning och matlagning.

Kommuniteten upphörde 1990 men lopptorgsverksamheten fortsatte. 1996 flyttade Emmaus-Westervik in till Ekenäs centrum Fyrtio år senare, 2013, undersöker Närbild vad Emmaus Westervik i Ekenäs sysslar med. Och Emmaus är inte alls bara ett loppis, utan verksamheten är mycket annat: socialt arbete, miljöarbete, bistånd.

Emmaus utövar inte välgörenhet, utan biståndsarbete, berättar Maarit Kinnunen. Man vill hjälpa personer i andra länder att klara sig själv. Kristina Wall är frivilligarbetare. Hon funderar på hur verksamheten har förändrats under de fyrtio år hon jobbat för Emmaus Westervik.

Också Emmaus Svalorna i Helsingfors drivs av frivilliga jobbare. Eller filantroper som Chris Zitting kallar dem i sitt reportage från 1997.

Text: Ida Fellman

Torghandel och köphysteri

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet