Hoppa till huvudinnehåll

Emmaus – en rättvis värld med bistånd, solidaritet och gemensam morgongröt

Emmaus-rörelsen i Finland vill inte vara en rörelse som sysslar med välgörenhet och pyssel. Emmaus vill hjälpa dem som behöver det mest, samtidigt som man skapar ett solidariskt och ekologiskt samhälle också på hemmaplan. Emmaus Westervik som grundades i Ekenäs av Birgit och Rurik Rancken var inte bara ett loppis, utan också ett kollektiv med solidariska vanor.

Emmaus-rörelsen grundades av prästen Abbé Pierre i Frankrike 1949. Han ville hjälpa de fattiga, men menade att de fattiga kan lära de rika mycket. Emmaus motto är "Hjälp dem som behöver det mest."

Abbé Pierre besökte Helsingfors 1958, och efter det bildades en liten biståndsgrupp för u-landshjälp, som fick namnet Svalorna 1964. Emmausrörelsen är en del av denna rörelse.

1973 grundade Birgit och Rurik Rancken en Emmaus-kommunitet i en gammal folkskola i Västervik, 7 km utanför Ekenäs. Rurik Rancken berättar att grundtanken för Emmaus Westervik är att ta tillvara saker och samtidigt hjälpa människor som inte hittat sin plats i samhället. Alla saker som donerats skall sorteras, en del av dem skickas till fattiga i bl.a. Chile, Bangladesh, Peru. Det andra säljs på loppmarknaden, och pengarna skickar man till de fattiga.

Men får de som behöver verkligen hjälp? Rurik Rancken menar att Emmaus har direkt kontakt med personerna i länderna.

Emmaus-Westervik fungerade också under 1980 och 90-talet som Moder Teresas första ”länk” i Finland och administrerade den allt populärare filtstickningen för behövande i Indien.

Emmaus är inte bara ett loppis, det är också en kommunitet, d.v.s ett kollektiv, som består av två familjer, och flera frivilliga vuxna. Runt matbordet i den gamla folkskolan sitter Westervik Emmaus kollektiv. Alla jobbar frivilligt. Man får ingen lön, men mat, ett eget rum och fickpengar.

Emmaus-kollektivet jobbar för en bättre värld, de ser lösningar på problem. Och så som Britta Lindblom i Veckans puls, säger: Emmaus lär en att vara människa, inte konsument. Hon undersöker också hur kollektivet fungerar med det praktiska. Med städning, diskning och matlagning.

Kommuniteten upphörde 1990 men lopptorgsverksamheten fortsatte. 1996 flyttade Emmaus-Westervik in till Ekenäs centrum Fyrtio år senare, 2013, undersöker Närbild vad Emmaus Westervik i Ekenäs sysslar med. Och Emmaus är inte alls bara ett loppis, utan verksamheten är mycket annat: socialt arbete, miljöarbete, bistånd.

Emmaus utövar inte välgörenhet, utan biståndsarbete, berättar Maarit Kinnunen. Man vill hjälpa personer i andra länder att klara sig själv. Kristina Wall är frivilligarbetare. Hon funderar på hur verksamheten har förändrats under de fyrtio år hon jobbat för Emmaus Westervik.

Också Emmaus Svalorna i Helsingfors drivs av frivilliga jobbare. Eller filantroper som Chris Zitting kallar dem i sitt reportage från 1997.

Text: Ida Fellman

Torghandel och köphysteri

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Finland klår Sverige 6-1 i drömfinal i VM 2011

    Halva Finlands befolkning tittade på ishockeyfinalen

    Nästan halva Finlands befolkning tittade på ishockeyfinalen mellan Finland och Sverige 2011. Finland slog Sverige med smått otroliga 6-1.

  • En tidsresa med stafettkarnevalen – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning där alla skolor i Svenskfinland deltar i löptävlingar tillsammans. Den första Stafettkarnevalen ordnades 1961. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Löp med oss genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

  • Allvar och spex i Dragsvik

    Att skämta med unga rekryter är alltid tacksamt.

    Att skämta med unga rekryter är alltid tacksamt. Kontrasten mellan högtidliga parader och lekfullt bus refereras hurtigt i dessa två klipp.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • En dag i Dragsvik

    En vardag i Dragsvik och Syndalen.

    Carl Mesterton har följt med en vardag vid Nylands Brigad i Dragsvik. Vi får också höra omgivningens reaktioner på bombningar i Syndalen.

  • Nya rekryter till Dragsvik

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad hurtfriskt

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Bil eller inte bil

    Svåra och intressanta frågor tas upp i Talking Heads.

    Vems fel är det när städerna är fulla av bilar, smutsiga av avgaser och fotgängare blir överkörda? Och behöver vi alla bil? Svåra och intressanta frågor tas upp i Talking Heads från 1995.

  • När kärnkraften kom till Finland

    Lovisa kärnkraftverk i sovjetisk stil började byggas 1971.

    Finlands första kärnkraftverk öppnades i Lovisa 1977. Kärnkraftverket beställdes från Sovjetunionen och man började bygga det 1971. Sovjetunionens statsminister Alexej Kosygin och Finlands president Urho Kekkonen startade kärnkraftverket den 23 mars 1977.

  • Miljöreportage: Finska viken

    Finska viken mår inte bra.

    1989 gjorde redaktör Greger Grönqvist ett program om Finska vikens mående. Han besökte Leningrad, Estland och Aspö, och talade med många experter. Här får vi se hårresande bilder och höra skrämmande fakta.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

Nyligen publicerat - Arkivet