Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors ska bli urbanare - är du redo?

Helsingfors bostäder,helsingfors,rödbergen,södra helsingfors,vy över helsingfors

Helsingfors ska bli mera urbant och mindre bilberoende, ropar staden och aktiva stadsbor i kör. Aldrig har samförståndet varit så stort - det vittnar Helsingfors nya generalplan om. Frågan är om invånarna och politikerna verkligen är redo när tornhusen reser sig på bakgården och bilarna utvisas från centrum.

Aldrig förut att har medborgarna varit så involverade i stadsplaneringen som nu. En ny generation av stadsaktivister har vuxit fram. De kallar sig urbanister. En av dem är Christoffer Weckström som studerar trafikteknik vid Aalto universitetet.

- Vi urbanister vill bygga en tät stad, där servicen är nära, och där kollektivtrafiken fungerar så bra att man inte behöver bil. Där ska också finnas mycket grönområden.

Urbanister vs. byråkrater

Urbanisterna består av en ny generation miljömedvetna och engagerade stadsbor som väljer att kompromissa med kvadratmetrarna för att kunna bo centralt. Deras främsta mål är att bygga mera stad i staden. Det är frågan om en inriktning inom stadsplanering som kallas för ny urbanism.

Tillsammans utgör de en gräsrotsrörelse som de senaste åren ihärdigt, via sociala medier och bloggar, kritiserat stadens byråkrater och fört fram ett urbanare och grönare alternativ för hur Helsingfors borde utvecklas.

Mera stad i staden

Det här är visionen för ett framtida Helsingfors Tusbyleden 2050 Bild: Stadsplaneringskontoret/3D-Render framtidsvision,generalplan,helsingfors,stadsbulevard,tusbyleden

Det ihärdiga gräsrotsarbetet börjar bära frukt. Det som tidigare var en alternativ vision har nu blivit en etablerad plan för staden - åtminstone på papper.

Sällan har stadens generalplan fått så mycket lovord, också från medborgarhåll, som den här.

De närmaste 35 åren ska Helsingfors byggas tätare, kärncentrum ska utvidgas och förena förorterna med ny spårtrafik. Det ska också byggas boulevarder vid de stora infartslederna. Allt det här ska göra det möjligt för Helsingfors att klara av den växande inflyttningen. Målet är att Helsingfors i framtiden ska ha 860 000 invånare.

Det här kan ses som ett definitivt slut på det så kallade Nurmijärvi-fenomenet. Kranskommunerna med sina egnahemshus lockar inte längre, alla vill bo så centralt som möjligt, också barnfamiljer. Det här växande trycket försöker Helsingfors stad nu råda bot på genom att göra stadsstrukturen mera dominerad av innerstad.

Viktigt med alternativ

Staden har lyssnat på oss och förbereder sig nu verkligen på att växa i framtiden

Trots ett stort samförstånd kritiseras stadens generalplan ändå på vissa punkter.

För det första finns det för många gamla områden som har skyddats av staden och som inte får ändras till bostadsområden, till exempel gamla industriområdet i Hertonäs. För det andra har Östra Helsingfors inte tagits med i utvidgningen av innerstaden, vilket hotar att öka segregeringen. För det tredje kritiseras staden för att planera bygga på för många grönområden, bland dem Vårdö.

Robotar och robotstyrda elbilar ingår i stadens framtidsvision. Stadsplaneringskontorets plan för Tavastehusleden Bild: Stadsplaneringskontoret, Helsingfors stad helsingfors,helsingfors generalplan,huvudstadsregionen

Den här kritiken förs också fram i den alternativa generalplan, Pro Helsingfors 2.0, som stadsplaneringskollektivet Urban Helsinki har utvecklat. Enligt det här alternativet skulle det vara möjligt att göra Helsingfors till en miljonstad år 2050, utan att nagga grönområdena i kanterna.

- Vår generalplan skiljer sig inte radikalt från stadens egen. Staden har lyssnat på oss och förbereder sig nu verkligen på att växa i framtiden, säger Christoffer Weckström, som varit med om att utveckla den alternativa generalplanen.

Han påpekar hur viktigt det är att presentera alternativ som gör det lättare att föra en diskussion kring de här frågorna.

Ett tätare Helsingfors är något som det varken har blivit eller kommer att bli så mycket av

Risk för NIMBY

Frågan är ändå om Helsingforsborna verkligen är redo? Hur reagerar man när det börjar resa sig nya tornhus utanför det egna fönstret? Tar då NIMBY- effekten över och kör över den spirande urbanismen? Ingens bakgård går nämligen säker om Helsingfors ska bli en miljonstad.

- Antagligen stöder inte alla vår tanke. För dem som inte vill bo urbant, finns det ändå redan mängder av glesare områden och förorter. Vi försöker helt enkelt skapa en bättre stad för de som vill bo urbant, säger Christoffer Weckström.

Mikael Sundman, pensionerad arkitekt från Helsingfors stadsplaneringskontor. Arkitekten Mikael Sundman vid platsen för det tilltänkta Guggenheimmuseet i Helsingfors. arkitekt,guggenheim,mikael sundman,museum,södra kajen

Brist på politisk vilja?

En annan fråga är om det finns tillräcklig politisk vilja att driva igenom en minskning av privatbilism och investera i dyra stadsboulevarder?

Mikael Sundman, pensionerad arkitekt vid stadsplaneringskontoret, är skeptisk.

- Den nya generalplanen är mest teoretisk och för inte med sig speciellt mycket nytt. Att bygga tätare är något staden haft som projekt redan i tjugo år, och man kan nog säga att det varken har blivit eller kommer att bli så mycket av den idén.

Det enda nya är de planerade stadsboulevarderna. Det här är enligt Sundman en rätt unik idé, om den bara förverkligas. Först krävs ändå att politikerna är att verkligen minska på biltrafiken, vilket är mycket osannolikt menar Sundman.

Om utkastet för den nya generalplanen blir av, hur kommer Helsingfors att se ut om 35 år?

- Helsingfors år 2050 kommer att se ganska lika ut som idag. Den nya generalplanen skiljer sig inte nämnvärt från de som gjordes redan under 70-talet, säger Sundman.

Men frågar man stadsaktivisterna och urbanisterna, har Helsingfors stad nu visat sig redo att ta ett betydande steg i riktning mot att bli en europeisk stad i likhet med Berlin, Köpenhamn och Stockholm.

"Generalplanen visar att staden har lyssnat på invånarna"

Anni Sinnemäki Bild: Yle/Seppo Sarkkinen anni sinnemäki,de gröna,gröna,politik,politiker,sinnemäki

Också Anni Sinnemäki (Gröna), ny biträdande stadsdirektör med ansvar över stadsplanering, anser att Helsingfors har tagit ett stort steg i rätt riktning med den nya generalplanen.

- Jag är nöjd över att staden nu är inställd på att växa och bli tätare. Det här är viktigt med tanke på klimatet och förbättrar möjligheterna att använda mer kollektivtrafik. Också människornas vardag bli bättre när avstånden blir kortare.

Biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki hoppas också att den nya generalplanen ska göra Helsingfors till en stad som är bättre på att uppmuntra invånarna att göra saker tillsammans och själv få till stånd mer.

På kritiken om att generalplanen, med dess stadsboulevarder och utbyggda spårnät, är orealistisk, svara Sinnemäki så här:

Det är både lättare och billigare att investera i kollektivtrafik när människorna bor tätare.

- Helsingfors har hittills vuxit lite här och där, vilket har gjort det omöjligt för vårt trafiksystem att fungerar bra. Det är både lättare och billigare att investera i kollektivtrafik när människorna bor tätare. Därför är visionen i generalplanen den mest realistiska.

Hon tror inte heller att det endast är unga, urbana och miljömedvetna stadsbor som stöder visionen om ett tätare och mera urbant Helsingfors.

- Det kostar väldigt mycket att köpa en bostad i Helsingfors. Genom att bygga mera och tätare kan vi förhindra att bostadspriserna fortsätter stiga i samma takt. Det här gör det möjligt för fler att bo i innerstaden.

Enligt Anni Sinnemäki visar den nya generalplanen att staden verkligen har försökt bli bättre på att lyssna på sina invånare. Men ännu finns det utrymme för förbättring.

- Det är viktigt att vi lyssnar på invånarna och frågar om deras synpunkter redan i ett tidigt skede då ett nytt område börjar planeras eller när något nytt ska byggas i ett gammalt område.

Läs också:
Helsingfors ska växa med över 200 000 invånare
Stora leder kan göras om till bulevarder i Helsingfors
Metro och 70 000 nya invånare till Östersundom
Dansk stjärnarkitekt hyllar Helsingfors nya generalplan
"Folk gratulerar mig på spårvagnen"

  • Finland närmade sig pallen men missade medalj

    Finland var femma i lagtävlingen i nordisk kombination.

    Efter Hannu Manninens pigga inledning på ankarsträckan såg det ut som om Finland hade medaljchans i nordiska kombinationens lagtävling. Tyvärr orkade veteranen inte hela vägen.

  • Skarven påverkar fiskbestånden enligt ny forskning

    Tvetydiga budskap om skarven och fiskenäringen.

    Enligt en ny svensk forskning kan skarven påverka fiskbestånden. Förra veckan gav naturresursinstitutet Luke ett utlåtande om att det är svårt att veta hur skarven påverkar bestånden.

  • Öjberget lockar på sportlovet

    Ingen alptopp, men tjänar sitt syfte.

    Solen lockade ut utförsåkarna till Öjberget. Trots att det inte är någon alptopp anser lokalbefolkningen att berget tjänar sitt syfte.

  • Tusentals ryssar marscherade till minnet av Boris Nemtsov

    Två år sedan oppositionsledaren sköts ihjäl intill Kreml.

    Uppskattningsvis 15 000 människor tågade på söndag eftermiddag genom centrala Moskva till minnet av oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades för två år sedan. Minneståget var en viktig markering av oppositionen.

Läs också

  • Utan el och vatten i fem år

    Mathias och Tova trivs i sin stuga i Jämtland.

    Mathias Smulter från Vasa fann kärleken på en folkhögskola i Sverige. Sedan fem år bor han nu tillsammans med Tova Christoffersson i hennes hemby i Jämtland.

  • Stiftets präster vill behålla vigselrätten

    De regionala skillnaderna är stora och många är osäkra.

    Största delen av prästerna i Borgå stift vill inte ge ifrån sig vigselrätten till det civila samhället. Det här visar en enkät som de finlandssvenska medierna har gjort. Biskop Björn Vikström har tidigare föreslagit att kyrkan borde ge ifrån sig vigselrätten.

  • USA:s svåra förhållande till politik och media

    Polarisering i politiken styr amerikanernas medievanor hårt.

    Den politiska tudelningen i USA styr amerikanarnas medievanor i allt högre grad. Frågan om huruvida medierna i USA är partiska eller inte är ett hett ämne sedan länge, och forskningen inom området pågår konstant.

Nyligen publicerat - Inrikes

  • Skarven påverkar fiskbestånden enligt ny forskning

    Tvetydiga budskap om skarven och fiskenäringen.

    Enligt en ny svensk forskning kan skarven påverka fiskbestånden. Förra veckan gav naturresursinstitutet Luke ett utlåtande om att det är svårt att veta hur skarven påverkar bestånden.

  • Från toppgymnasium i Esbo till världsutställningen i Kazakstan

    Inkast: Förvarade 2600 flaskor lemonad i skolan.

    Efter studentskrivningarna ska de ta sin superfood-produkt till världsutställningen i Kazakstan. – Vi är det nya Coca-Cola, säger vd:n Ida Salo, och syftar på att också den drycken blev känd via en världsutställning.

  • Karleby: Bostadsmässan är mera plus än minus

    Lojo vill ordna mässan. I Karleby gjorde man det år 2011.

    I Lojo ska politikerna väga för- och nackdelarna med att ordna den stora bostadsmässan. I Karleby är staden nöjd över att man tog chansen och genomförde mässan år 2011.