Hoppa till huvudinnehåll

Mauno Koivisto blev president efter Urho Kekkonens långa era

Socialdemokraten Mauno Koivisto kom att bli president efter Urho Kekkonens långa presidentperiod från 1956 till 1981. Som statsminister skötte Mauno Koivisto presidentens uppgifter när Kekkonen avgick i oktober 1981. Och Koivisto valdes med stor majoritet till president i januari 1982.

Urho Kekkonen var president från 1956 till 1981. På sensommaren 1981 började man märka att president Kekkonens hälsa var svag. Den 27 oktober 1981 begärde Kekkonen avsked från presidentämbetet.

Statsminister Mauno Koivisto fick sköta presidentens uppgifter. Och Eino Uusitalo skötte statsministerns uppgifter. President Kekkonen hade velat att Koivisto skulle avgå som statsminister våren 1981 på grund av en önskan om att centern skulle få en statsminister. Men Koivisto vägrade avgå, han sade att regeringen bör ha riksdagens förtroende, inte presidentens. Det var ovanligt under Kekkonens tid som president att någon vägrade avgå.

Den 1 januari 1982 höll statsminister Mauno Koivsto nyårstalet till medborgarna. Och i januari 1982 anordnades ett presidentval i förtid. Mauno Koivisto tentas av Astrid Gartz inför valet.

Mauno Koivisto vann presidentvalet med stor majoritet, (145 röster i första omgången och 167 i den andra) elektorsval.

Den 27 januari tillträdde Mauno Koivisto som president under högtidliga former i Riksdagshuset.

I aktualitetsprogrammet Om vi skall hålla oss till sanningen funderar man på vad Koivistofenomenet innebar. Hur kom han att få så stor majoritet? Erkki Liikanen och Tarja Halonen ger sin syn på saken.

Veckans puls har fått en unik intervju med presidenten i november 1982. Där diskuterar man bl.a. stormakternas upprustning och presidentens befogenheter och makt. Koivisto hade lovat att reformera inrikespolitiken och stärka parlamentarismen genom att till exempel inte upplösa riksdagen, som Kekkonen hade gjort vid konflikter. Han behöll endast stark kontroll över utrikespolitiken.

Koivisto omvaldes 1988 i vad som kom att bli det sista indirekta valet med det gamla elektorsystemet. Finland övergick efter det till direkt val av president i två omgångar. Presidentens makt beskars också ytterligare och det bestämdes att en president endast kan bli omvald en gång. Kekkonen hade blivit omvald tre gånger.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

  • Firarsvängen 23.5

    Här kan du hälsa och gratulera.

    window.NinchatAsyncInit = function() { window.Ninchat.embedInit({ containerId: 'ninchat-chatroom', channelId: '6hp6toa70012s', language: 'en', guestOnlyLogin: true, domain: 'svenska.yle.fi', translations: { 'Name': 'Namn', 'Type your name': 'Skriv in ditt namn', "You can't enter message to this channel": 'Du kan inte skriva in meddelande till denna kanal', 'Save': 'Spara', 'Your message will be hidden from others until approved': 'Ditt meddelande kommer att döljas för andra användare tills det är godkänt', 'Enter your message': 'Skriv ditt meddelande' }, remember: true, css: 'https://ninchat.s3.amazonaws.com/b/yle/css/custom.css' }); }; (function(doc) { if (doc.getElementById('ninchat-js')) { return; } var js, first = doc.getElementsByTagName('script'), date = new Date(); js = doc.createElement('script'); js.id = 'ninchat-js'; js.src = 'https://ninchat.com/js/embed.min.js?_=' + (date.getMonth() * 100 + date.getDate()); first.parentNode.insertBefore(js, first); }(document));

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet