Hoppa till huvudinnehåll

Myndighetssamarbete mycket viktigt då jihadister återvänder

Knytnäve
Procentuellt sett har Finland ett högt antal radikala extremister jämfört med övriga Europa. Knytnäve Bild: Seppo Sarkkinen / Yle aggression

Antalet finländare som har koppling till radikal verksamhet ökar och det kräver beredskap bland myndigheterna. Det är speciellt viktigt att känna till hur man ska handskas med extremister som återvänder till Finland efter att de vistats i Syrien och Irak.

Tarja Mankkinen, Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten.
Tarja Mankkinen, Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten. Tarja Mankkinen, Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten. Bild: Yle/Johanna Modig tarja mankkinen

– För två år sedan startade regeringen ett förebyggande program som konkret ska förbereda myndigheterna på att handskas med jihadister som återvänder från krigsområden, berättar Tarja Mankkinen, Inrikesministeriets chef för sekretariatet för den inre säkerheten.

Till exempel ska myndighetspersoner utbildas i att känna igen personer som eventuellt kan utgöra ett säkerhetshot. Dessutom ordnas det utbildningsträffar där man övar på myndighetssamarbete i olika potentiella situationer.

Med jämna mellanrum publiceras också uppdaterade lägesrapporter över hur extremismen ser ut för stunden och hur den syns i samhället.

Polisen gör första kontrollen

I första hand är det polisen som har koll på de personer som åker till krigsområden, och som också följer upp när de återvänder, säger Mankkinen.

– Allra först utreds det ifall personen som återvänder har begått brott under sin tid i krigsområdena. I så fall följer en vanlig brottsutredning. Men myndigheterna måste också försäkra sig om att personer som inte har gjort sig skyldiga till brott utomlands inte utgör ett hot här i Finland.

Hittills känner Skyddspolisen till ungefär tjugo jihadister som har återvänt till Finland. Tre av dem misstänks för terrorismbrott.

Myndigheterna måste samarbeta

Det går ändå inte att peka ut polisen som ansvarig myndighet. Alla myndigheter måste samarbeta i kampen mot våldsbenägen extremism, säger Tarja Mankkinen.

– Vi har vant oss vid att det alltid finns någon som ska ha ansvaret, men så fungerar det inte i det här fallet. Det här är inte någon enskilds myndighets bekymmer utan det krävs samarbete mellan skolan, socialväsendet, barnskyddet, hälsovården och polisen.

Det får heller inte finnas risker för att betydelsefull information fastnar eller försvinner på vägen mellan de olika myndigheterna.

Jihadister som återvänder efter att ha stridit för extremiströrelser är fortsättningsvis ett nytt fenomen i Finland. Det kommer att kräva mycket arbete, säger Mankkinen.

– Våldsam extremism är ett fenomen som förändras hela tiden. Det är aldrig läge att luta sig tillbaka och känna sig nöjd med det arbeta man har gjort.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes