Hoppa till huvudinnehåll

"Efter tre år kom våldet"

Ryggen av en kvinna som tittar bort.
Stina flydde med sina barn från en våldsam man. Hon behövde hjälp från skyddshem men fick inget då hennes dåvarande hemkommun inte hade något avtal. Bilden är arrangerad. Ryggen av en kvinna som tittar bort. Bild: Yle/Sofi Nordmyr misshandlad

Vid årsskiftet tog staten över finansieringen av skyddshemmen. Det hjälper dem som behöver skydd, men som inte har råd att söka sig till ett skyddshem.

Kommunerna har kunnat anlita skyddshemmen genom avtal. Men det har kostat mycket och därför har staten tagit över skyddshemmen som drivs av föreningar.

En kvinna som vi väljer att kalla Stina var för några år sedan i behov av hjälp från Vasa mödra- och skyddshem. Hon och hennes barn levde med en våldsam man och rädslan för sitt och barnens liv liv fick kvinnan att ta kontakt med socialen.

- Efter att vi bott tillsammans i tre år kom våldet. Då hade vi redan tassat på tå och undvikit att ha för mycket ljud.

Inget avtal - ingen plats

Eftersom Stinas dåvarande hemkommun inte hade något avtal med skyddshemmet i Vasa, och hon inte hade råd själv, fick hon i stället vända sig till den öppna vården som Vasa mödra- och skyddshem också erbjuder.

Leksaksbrandhjälm på ett bord
Leksaksbrandhjälm på ett bord Bild: Yle/Sofi Nordmyr utsatta barn

Den öppna vården är gratis och erbjuder hjälp, men ingen plats på hemmet ges.

- Avokki, som den öppna vården heter, hjälpte oss mycket. Det fick oss att förstå att vi inte är ensamma och att det den här mannen gjorde var fel. Och det var precis vad vi behövde höra då, säger Stina.

Känner ni er säkra idag?

- Ja det gör vi. Det är som Stig-Helmer säger i filmen Sällskapsresan, jag är inte rädd jag kan flyga. Jag kan inte leva i rädslan.

THL avgör finansieringen

Trots att staten tagit över finansieringen och stiftat en lag om skyddshemmen är inte allt frid och fröjd. Nu ska Institutet för hälsa och välfärd (THL) göra upp direktiv, bestämma var det ska finnas skyddshem och fram för allt fördela pengarna. Det här arbetet beräknas ta ett halvt år.

Virpi Hagström står framför en tegelvägg prydd av tavlor med fotografier av barn.
Virpi Hagström, verksamhetsledare Vasa mödra- och skyddshem Virpi Hagström står framför en tegelvägg prydd av tavlor med fotografier av barn. Bild: Yle/Sofi Nordmyr vasa mödra- och skyddshem

- Jag brukar se oss som en brandkår. Vi måste alltid ha öppet, oavsett om det är tomt eller fullt hus har vi öppet dygnet runt. Därför är finansieringen A och O, säger verksamhetsledare Virpi Hagström vid Vasa mödra- och skyddshem.

Hagström säger att Vasa mödra- och skyddshem har en stabil verksamhet och att hon därför inte är orolig att de inte skulle få statlig finansiering.

Tidigare har skyddshemmen fått finansiering från kommuner, penning- och automatföreningen samt frivilliga donationer. Den nya lagen gäller bara skyddshem, och det innebär att Hagström måste fortsätta söka stöd.

- Det är ingen lönsam verksamhet vi driver, men vi måste och vi hjälper alla. Har vi fullt bäddar vi på golvet, vi stänger inte dörren för någon. Vi har personal men vi har också många frivilliga som hjälper till, utan dem skulle vi göra mycket mindre, säger Hagström.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten