Hoppa till huvudinnehåll

Tiotusentals lever med osäkra nollavtal

Tre arbetare vid ett bygge
Arkivbild Tre arbetare vid ett bygge Bild: Mika Kanerva yrke

Allt fler människor lever med så kallade nollavtal, arbetsavtal där den anställda inte vet antalet arbetstimmar innan nästa arbetsschema är klar. Åtminstone 30 000 personer uppskattas ha nollavtal men någon exakt statistik existerar inte.

Vad är nollavtal?

  • Nollavtal är ett arbetsavtal där arbetsgivaren förbinder sig till att erbjuda exempelvis mellan noll och fyrtio timmar i veckan. Arbetsgivaren är alltså inte skyldig att erbjuda arbetstagaren några timmar alls.
  • Ett nollavtal kan skrivas så att arbetstagaren inte har automatisk skyldighet att ta emot de arbetsturer som erbjuds. I praktiken kan det ändå vara svårt för arbetstagaren att tacka nej till arbetsturer eftersom det i värsta fall kan leda till att personen blir erbjuden färre timmar i fortsättningen.
  • Nollavtal ger arbetsgivaren möjlighet att kringgå skyldigheter i anslutning till lön för sjukdomsfall och semester. Lön betalas endast för gjorda arbetstimmar.
  • En arbetsgrupp vid Arbets- och näringsministeriet har utrett möjligheten att införa en reglering kring nollavtal. Arbetsgruppen lyckades ändå inte enas kring något förslag.

Nollavtalten är vardag för allt fler och i synnerhet drabba unga, timanställda, och de som har korta kontrakt - det vill säga prekariatet. Inom service- och industribranschen är de vanligast.

I praktiken innebär ett nollavtal att arbetsgivaren förbinder sig till att erbjuda 0 - 40 arbetstimmar per vecka, och kan därmed fritt välja att inte erbjuda något alls. Man kallas helt enkelt på jobb enligt behov, utan några garantier, och hålls kvar som en behändig reserv.

- För de anställda innebär det att de är i ett ständigt standby-läge. De väntar på ett telefonsamtal från arbetsgivaren som innebär att de på kort varsel måste vara beredda att gå på jobb. Att bli kallad på jobb styr hela resten av livet, säger forskardoktor Mika Helander vid sociologiska enheten vid Åbo Akademi.

Forskardoktor Mika Helander vid ÅA
Mika Helander Forskardoktor Mika Helander vid ÅA Bild: Yle/ AG Karlsson mika helander
Nollavtal är behändiga för arbetsgivarna, eftersom de skapar flexibilitet. Man kallar till jobb bara så mycket arbetskraft som behövs för stunden. För arbetstagarna är det här ändå ett dåligt villkor. Om man till exempel blir sjuk, riskerar man att plötsligt bli av med sina arbetsturer.

Mörkertalet stort

Hur många som har ett nollavtal i Finland är fortfarande okänt. Statistikcentralen har först nu börjat samla in information om det här. Enligt vissa bedömningar rör det sig om 30 000, men mycket tyder på att siffran är betydligt högre. Problemet är också att definitionen på nollavtal är lite otydlig.

Nollavtal och andra flexibla anställningsmodeller blir ändå generellt ständigt vanligare för hela prekariatet, oberoende av bransch. För arbetsgivaren är nollavtalet nämligen en behändig och kostnadseffektiv lösning.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo
mittjobb logo mittjobb
  • Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
  • I sociala medier användes #MittJobb.
  • Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
  • Svenska.yle.fi/mittjobb finns alla artiklar samlade.
En annan fråga är varför det inte har gjorts någon lagstiftning om det här under denna regeringsperiod. En arbetsgrupp vid Arbets- och näringsministeriet har utrett saken, men utan att komma överens. Därför har regeringen inte kunnat behandla det. Det här betyder att hela frågan flyttas över på följande regerings bord och att utredningen börjar på nytt från ruta ett.

Samtidigt pågår det en ekonomisk-politisk dragkamp mellan högern, som vill öka flexibilitet för att förstärka Finlands konkurrenskraft, och vänstern som vill ha mera regleringar inom arbetsmarknaden. För fackföreningarna är det nu upp till bevis att visa att man inte bara kämpar för de fastanställdas rättigheter, påpekar Helander.

Operation Fastjobb

Från fackligt håll höjs nu därför röster för förändring. I dag inleds Operation Fastjobb, ett medborgarinitiativ som vill driva igenom en lagändring som förbjuder nollavtal. Petteri Männistö, jobbar med att skruva ihop lastbilar i Karleby, och är aktiv medlem i Metallförbundets ungdomsorganisation som står bakom medborgarinitiativet.

- Vi försöker få minimiantalet timmar per vecka att vara 18. Det går inte att bygga en framtid om man hela tiden ska vänta på att telefonen ska ringa med besked om det finns jobb, säger han.

För att riksdagen ska ta upp medborgarinitiativet krävs att 50 000 personer skriver under det.

Tipsa oss

Svenska Yle kommer den närmaste tiden att sätta fokus på arbetslivsfrågor. För det behöver vi din hjälp! Har du till exempel nollkontrakt, obekväma arbetsvillkor eller är det något annat som inte är som det ska på din arbetsplats? Med blanketten här under kan du tipsa oss eller dela din berättelse.

Läs också:

Läs också

Mitt jobb