Hoppa till huvudinnehåll

Platt inkomstskatt upplevs som förlegad i Estland

Eurosedlar i en hög.
Eurosedlar i en hög. Bild: Anssi Leppänen/Yle euro,sedlar,Eurosedlar,pengar,ekonomi

Kritiken växer i Estland mot den internationellt kända platta inkomstskatten, det vill säga att alla skattebetalare har samma skattesats på inkomster.

Skattesystemet väntas bli en av de stora valfrågorna inför parlamentsvalet på våren, men diskussionen har vuxit sig större än partipolitiken.

- Vi måste minska på låginkomsttagarnas skatter, säger finansmannen Indrek Neivelt.

Neivelt väckte stor uppmärksamhet i november när han presenterade en handfull förslag på skattereformer.

Samtidigt ifrågasatte han principen att det är bra för landet om de allra rikaste har samma inkomstskatt, 20 procent, som alla andra.

- Den platta skatten har överlevt sig själv, säger han. Cowboykapitalismens tid är förbi.

Neivelt är inte i sig en förespråkare för progressiv beskattning, men det största problemet med den platta skatten är hur den drabbar de allra fattigaste.

- Om någon har inkomster som är under existensminimum borde de inte betala inkomstskatt, och absolut inte 20 procent som de gör idag.

Förolämpas som socialist

Neivelt är en av Estlands mest kända bankdirektörer. Han var direktör för landets största bank Hansapank (idag en del av svenska Swedbank) i sex år och sedan styrelseordförande på Bank Saint Petersburg i nästan tio år.

Därför är det inte konstigt att de som förespråkar en progressiv inkomstbeskattning enligt nordisk modell har gjort honom till ett något motvilligt språkrör.

Hans kolleger i den ekonomiska eliten beskyller honom för att ha blivit socialist, vilket är menat som en grov förolämpning.

- Ok, då är jag en socialist då, säger Neivelt. Det är inget fel på det.

Opinionen vill att rika ska betala högre skatt

Socialistisk eller ej, enligt en opinionsundersökning gjord av den estniska rundradion ERR är progressiv inkomstbeskattning en populär idé i dagens Estland.

Var tredje person som svarade sa att de vill att inkomsterna ska beskattas progressivt.

Bara en av fyra säger att de absolut vill bevara det nuvarande proportionella systemet.

Skillnaderna är inte stora, men resultatet har överraskat många i ett land där debatten länge styrts av de som förespråkat platt inkomstbeskattning.

Estland är ett av sex östeuropeiska EU-länder som har en proportionell inkomstbeskattning, det vill säga att alla betalar lika stor inkomstskatt.

Eftersom Estland var först ute, redan 1994, har landet blivit en symbol för systemet.

Olika åsikter

När jag stoppar personer på gatorna för att fråga vad de tycker om en eventuell progressiv inkomstskatt vet alla vad jag talar om.

- Det talas nu mycket om progressiv inkomstbeskattning, säger pensionären Olga, kanske det faktiskt skulle vara bra. Åtminstone borde de som inte har nästan någonting befrias.

Men Katrin, som kommer förbi samma plats bara ett par minuter senare, håller inte alls med.

- De som tjänar 100 euro i månaden är befriade från skatt, vi har alltså redan högre skatter för de rika, säger hon. Hela debatten bygger på rena dårskapen.
Utanför Nationalbiblioteket i Tallinn står unga Mari-Liis.

- Min lön är så liten att jag gärna skulle se att de rika betalar mer skatt, säger hon skämtsamt, men det är förstås inte ett bra argument.

I princip tycker hon att den nordiska modellen med högre skatter för dem som tjänar mer är bra, men hon ser ingen poäng med en större skattereform just nu.

- Jag tror inte att vi redan nu har så stora klasskillnader här att det är motiverat att byta skattesystem, menar Mari-Liis.

I det får hon medhåll av skatteexperten Dmitri Jegorov. Han jobbar som skattepolitisk rådgivare på finansministeriet.

- Man borde inte ändra på skattesystemet så ofta som vi tenderar att göra i Estland.

Det är efter gatuintervjuerna jag går in på Nationalbiblioteket och träffar Indrek Neivelt, som bjuder mig på en billig och god kopp kaffe.

”Hela skattesystemet måste reformeras”

Finansmannen Neivelt är själv noga med att påpeka att den riktiga debatten inte borde begränsas till hur personliga inkomster beskattas.

- Alltför ofta kastar båda sidorna fram skatteprocenter och beräkningar för att bevisa att det ena skattesystemet är bättre än det andra, säger Neivelt. Men sådana beräkningar är relevanta först när man har alla skatter med i beräkningarna.

Enligt Neivelt borde diskussionen handla om principerna och om vilken roll samhället ska ha i landets utveckling.

- Den stora frågan är om vi vill att staten ska ta in mer skatter så att vi kan göra mer, eller om vi bara vill peta med små skattehöjningar och sänkningar här och där.

Enligt Neivelt vill politikerna förstås bara ha ytliga förändringar eftersom ett stabilt system fungerar för dem. Makthavare tenderar att se stora reformer som hot.

- Det är ju naturligt att samhället utvecklas och nu är det tid för skattereformer som ökar vår konkurrenskraft, säger Neivelt. Estland har stått på stället sedan 2007 och vår finans- och skattepolitik har varit idiotisk.

”De vill bestraffa de duktigaste”

De är förstås fortfarande många som talar för den gamla goda platta inkomstskatten, speciellt inom eliten. En av dem är Tõnis Palts, affärsman, parlamentariker och finansminister för drygt ett decennium sedan.

- En progressiv inkomstbeskattning sänder väldigt dåliga signaler, säger Palts. Det handlar om att beskatta effektiva mänskor hårdare.

Han håller med Neivelt om att skillnaden mellan progressiv och platt skatt i första hand är en ideologisk, eller åtminstone principiell fråga.

- Statens inkomster beror på var man lägger nivåerna, inte på systemet i sig.

Palts definition på rättvisa är dock helt motsatt till hur Neivelt tänker.

- Det absolut rättvisaste systemet skulle vara att rika betalar lägre skatt än de fattigare eftersom de inte använder samhällets tjänster lika mycket, tycker Palts.

Han är mycket tydlig med varför progressiv beskattning inte passar i Estland.

- Det handlar om att ta därifrån det går att ta, det smakar lite Lenin.

För två år sedan skrev Palts i en opinionsartikel i tidningen Postimees att den som propagerar för progressiv inkomstskatt måste ha en likadan hjärna som en ”rödterroristisk revolutionär”.

Trevligt enkelt

Professorn i ekonomisk politik vid Tartu universitet Jüri Sepp utrycker sig mindre ideologiskt i sitt stöd för nuvarande platta inkomstskattesystem.

- Systemet är trevligt enkelt, säger han i en intervju för Postimees. Vi behöver inga skatterådgivare i Estland.

Dessutom, påpekar Sepp, har vi redan en viss progressivitet eftersom det finns en lägsta gräns för när inkomsterna blir skattefria. (Idag går gränsen vid 154 euro per månad. Den lagstadgade minimilönen är 390 euro i månaden, medellönen drygt 990 euro.)

- Gränsen för när inkomsterna blir skattefria är ett starkt socialpolitiskt instrument som vi redan har utan att behöva reformera systemet. Med den kan man direkt påverka låginkomsttagarnas förhållanden.

Socialdemokratin mindre skrämmande

Då är vi tillbaka där vi började. Kanske debatten om progressiv inkomstbeskattning egentligen handlar om att socialismen, eller åtminstone socialdemokratin, har brutit sig ur det tabu den har existerat under i Estland i över 20 år.

Estlands president Toomas Hendrik Ilves är mer känd för sin USA-vänliga utrikespolitik än för att vara socialdemokrat.

I år höll han sitt nionde nyårstal till folket, men det var första gången som socialdemokratin lyste igenom.

- Estland har gjort och gör stora saker. Men medan vi gör stora saker måste vi som land också komma ihåg de mänskor som finns här med oss. Det handlar om var och ens uppehälle, möjlighet att klara sig.

Presidentens nyårstal i Estland är alltid korta, bara några minuter just innan klockan slår tolv.

- Vi måste också tala om hurdan den rätta skattepolitiken är och något måste ändras i det nuvarande systemet.

Det var lite annorlunda, var kommentatorerna överens om. Estland har förändrats, sades det.

”Nedsippringsteorin funkar inte”

En äldre man som står och skottar snö utanför sitt hus blir riktigt upprörd när vi börjar tala om skatter.

Han vill inte tala i mikrofon, men han säger att det får räcka nu med rövarkapitalismen.

- De rika har riggat systemet så att till och med låginkomsttagarna betalar 20 procent i inkomstskatt. Det har inte gett oss vanliga mänskor ett dugg.

Enligt mannen beror Estlands relativt goda ekonomiska framgångar bara på EU-stöd.

- Egentligen lever vi på EU-stöd, säger han, men eliten ger en bild av att det är deras hårda jobb och oerhörda kompetens som har gett resultat. Jag är orolig. Hur ska vi klara oss när EU-pengarna slutar komma?

Han tar tag i sin hacka och börjar slå sönder isen på asfalten.

- Jag är övertygad om att mänskor nu har förstått att skattesystemet är riggat för att hjälpa eliten. Frågan är vad politikerna gör efter valet.

Unge Peeter funderar länge innan han börjar svara.

- En del vill att det ska vara tryggt att leva i Estland och andra tycker att det ska vara lätt att göra affärer. Jag vet inte själv vad jag tycker, men någon form av balans borde vi hitta, säger Peeter.

Också företagsskatten väntas bli valfråga

Inkomstbeskattningen väntas bli ett huvudtema i parlamentsvalet i Estland den 1 mars.

Också företagsskatten kan bli en valfråga eftersom företagsinkomster som inte tas ut som vinst är skattefria enligt nuvarande system.

Av Gustaf Antell

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes