Hoppa till huvudinnehåll

"Jag är fastanställd men jobbar extra på nätterna"

Shoppingcentrum
Arkivbild. Shoppingcentrum Bild: Yle, Fred Wilén mittjobb

Flexibilitet har i flera år varit ledordet för att åtgärda arbetslösheten. Med en tillräckligt flexibel arbetsmarknad ska det finnas arbete för fler. Problemet är att flexibiliteten ofta innebär att man flexar neråt i både lön och arbetstid.

Många arbeten inom servicebranschen är så kallade låglönejobb, också om man jobbar heltid. Det är städare, butiksbiträden, skolgångsbiträden och andra som ofta tjänar mindre än 2 000 euro i månaden före skatt. Inom de här branscherna har det blivit allt vanligare att arbetstagarna bara erbjuds kontrakt på deltid.

Fakta om deltid

  • År 2013 arbetade 370 000 finländare mindre än 30 timmar per vecka.
  • 304 000 av dem var löntagare.
  • De deltidsanställda utgör 16 procent av hela arbetskraften.
  • Sedan 1997 har andelen deltidsanställda vuxit hela tiden.
  • PAM räknar med att minst 90 000 personer inom serviceyrken är ofrivilligt deltidsanställda.

Det finns stora matvarubutiker där 80 procent av arbetskraften jobbar deltid.

Även städare arbetar i allt högre grad deltid. För arbetsgivaren innebär deltidsanställda att du kan ha mer personal då det till exempel finns mycket folk i butiken, men att du inte behöver betala för arbetstimmar då det är lugnare. Det verkar också som om arbetsgivare använder timmarna som både käpp och morot.

"Med någon att försörja hade det inte gått"

Anna har arbetat som försäljare i flera år med ett kontrakt på 30 timmar per vecka. Hon vill vara anonym eftersom hon är rädd för hur det skulle påverka hennes jobb om arbetsgivaren fick veta att hon uttalat sig om sin situation.

Vi har talat med många ofrivilligt deltidsanställda och gemensamt för dem alla är att de var mycket försiktiga med att gå ut och kritisera arbetsgivaren. En del sa rent ut att det genast skulle innebära mindre timmar eller rent av sparken.

- Det är väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag har ett kontrakt på 30 timmar i veckan men ibland jobbar jag mer och det betyder att jag får färre timmar nästa månad. Lönen kan variera med nästan 600 euro från månad till månad. Kommer det en oväntad utgift då betalar man på kredit och så hamnar man lätt i en ond cirkel.

Anna har bett om att få jobba heltid men arbetsgivaren har varit ganska klar med att det är osannolikt att arbetstiden skulle förlängas. De flesta på Annas arbetsplats är i samma situation.

- Är man ensam så går det kanske på något sätt men så fort du har någon att försörja, ens ett husdjur så skulle det inte gå. Jag undrar ofta hur mina kollegor som har barn klarar sig, säger Anna.

Forskare: Man har velat ha låginkomsttagare

Det finns de som anser att kravet på flexibilitet och låga löner har gjort att vi har en ny lågavlönad arbetarklass. En av dem är forskaren i socialpolitik Johannes Kananen.

- I nästan 20 år har vi varit inne på den här politiken med att sänka på socialbidrag, sänka på arbetsgivarkostnader och sänka på inkomstskatter. Men det verkar inte fungera. Den här politiken är orättvis för dem som hamnar att jobba med dåliga villkor och den är orättvis för att den skapar hierarkier på arbetsmarknaden, säger Kananen.

Fler arbetslösa än på 17 år

Penna Urrila, chefsekonomist vid Finlands näringsliv EK.
Chefsekonom Penna Urrila, Finlands näringsliv EK Penna Urrila, chefsekonomist vid Finlands näringsliv EK. chefsekonomist

Ser man på siffrorna över arbetslöshet verkar det som om Kananen har fog för sina teorier. Vi har inte haft så här många arbetslösa sedan 1998

På Finlands näringsliv EK är chefsekonom Penna Urrila av en annan åsikt.

Sirpa Leppäkangas, expert på arbetstid och lönesystem på Servicefacket PAM
Sirpa Leppäkangas är expert på arbetstid och lönefrågor på Servicefacket PAM Sirpa Leppäkangas, expert på arbetstid och lönesystem på Servicefacket PAM sirpa leppäkangas

– Visserligen har arbetslösheten stigit, men inte alls så mycket som den borde ha gjort om man ser på hur mycket vår bruttonationalprodukt har fallit. Vi har egentligen klarat av den här ekonomiska krisen förvånansvärt väl, säger han.

Urrila anser inte att de låga lönerna är ett problem.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo
mittjobb logo mittjobb
  • Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
  • I sociala medier användes #MittJobb.
  • Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
  • Svenska.yle.fi/mittjobb finns alla artiklar samlade.

- I Finland har vi internationellt sett de högsta lägsta lönerna. I nästan hela västvärlden, undantaget de andra nordiska länderna, är de lägsta lönerna mycket lägre, säger han.

Svårt att leva på lönen

Trots det är det många som har svårt att klara sig på sin lön.

- Ett butiksbiträde tjänar ungefär 1 450 euro brutto per månad. Om man tänker på vad det kostar att bo i Huvudstadsregionen är det helt omöjligt att klara sig på den lönen, särskilt om man dessutom jobbar deltid, säger Sirpa Leppäkangas som är expert på arbetstid och lönesystem på servicefacket PAM.

Enligt siffror från Eurostat är det nästan 100 000 deltidsanställda i Finland som skulle önska sig mera timmar. Samtidigt blir de deltidsanställda allt fler.

- Antalet deltidsanställda har exploderat. I dag har vi 60 procent fler deltidsanställda än för 15 år sedan, säger Leppäkangas

För de som redan från början har en låg lön blir situationen inte bättre av att det arbete som erbjuds inte är på heltid. Anna jobbar nätter för att få ekonomin att gå ihop.

- Jag har under många år jobbat nattskift på ett annat ställe. Det är ofta under en kortare tid och betyder väldigt mycket för min ekonomi, men visst är det tungt, säger Anna.

Hon hoppas ändå att hon kommer att kunna komma ur deltidsfällan.

- En kortare tid kan man arbeta så här men i det långa loppet är det ohållbart. Jag hoppas verkligen att jag inte befinner mig i den här situationen om tio år.

Egentligen heter Anna något annat.

Läs också:

Läs också

Mitt jobb