Hoppa till huvudinnehåll

"De som jobbar får ta smällen"

Finland har inte längre någon makt över penningpolitiken. Det enda vi fortfarande styr över är arbetskraften. Därför dras nu tumskruvarna åt för arbetstagarna. Det säger en forskare som #MittJobb talat med.

Hur skiljer sig utgångsläget när vi ska tackla den här ekonomiska krisen jämfört med den på 90-talet?

Vi frågade någon som analyserade arbetsmarknadsläget såväl då som nu. Forskningsdirektör Rita Asplund på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

I dag har Finland ett mindre rörelseutrymme. Det mesta som har att göra med finans- och penningpolitik styrs nämligen från EU.

– Egentligen är politikernas och beslutsfattarnas händer bakbundna. Vi kan till exempel inte devalvera eller vidta stora finanspolitiska åtgärder, säger Asplund.

Att stimulera ekonomin vore naturligtvis bättre än att dra ner på kostnaderna men lånetaket inom EU sätter sin gräns.

– Vi kan inte ta hur mycket lån som helst. Då spräcker vi det överenskomna taket med den påföljden att Finland sanktioneras från Bryssel, fortsätter hon.

I dag är det Europeiska centralbanken som dikterar villkoren och som besluter om det till exempel ska stimuleras inom euroområdet.

Det enda instrumentet som finns kvar i den finska ekonomins makt är arbetskraften.

– De som jobbar får ta smällen. Det är där som den här justeringen måste ske.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo
mittjobb logo mittjobb
  • Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
  • I sociala medier användes #MittJobb.
  • Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
  • Svenska.yle.fi/mittjobb finns alla artiklar samlade.

Förvirring kring flexibilitet

Ett sätt att använda arbetskraften på ett flexibelt sätt är att avskeda den. En annan typ av flexibilitet är överenskommelser kring arbetstiderna som kan tjäna både arbetsgivaren och arbetstagaren.

Enligt Rita Asplund behöver diskussionen om ”vettiga” typer av flexibilitet inte hänga ihop med dåliga tider.

– Det är något som företaget borde utveckla hela tiden så att det passar företagets strategi och visioner.

En annan sak som skiljer sig från situationen på 90-talet är girigheten i ekonomin.

– Det räcker inte mera att ett företag är lönsamt och konkurrenskraftigt utan det ska vara otroligt lönsamt och konkurrenskraftigt annars läggs det ner. Det är en situation som jag inte riktigt förstår, säger Rita Asplund.

Läs också

Mitt jobb