Hoppa till huvudinnehåll

Arbetsmarknaden extra svår för funktionshindrade

Handikappforum rf:s generalsekreterare Pirkko Mahlamäki
Handikappforum rf:s generalsekreterare Pirkko Mahlamäki. Handikappforum rf:s generalsekreterare Pirkko Mahlamäki handikappforum rf

Handikappforum rf:s generalsekretarere Pirkko Mahlamäki hoppas att arbetsgivarna skulle inse att funktionshindrade kan bidra med värdefulla insatser, istället för att fokusera på kostnader och byråkrati. Vi intervjuade henne för #MittJobb.

- Funktionshindrade har det ganska dåligt ställt. I dagens kärva läge är det svårare att komma in i arbetslivet, det är svårare att få den första praktikplatsen, säger generalsekreterare Pirkko Mahlamäki vid samarbetsorganisationen Handikappforum rf.

Dessutom har lönestöd och andra bidrag som ska jämna ut arbetsgivarnas konstnader skurits ner. Samtidigt har arbetsgivarna blivit mera ovilliga att göra så kallade skäliga anpassningar på arbetsplatserna och gå igenom byråkratin med att ansöka om olika stödformer.

- Det är extra jobb och många arbetsgivare anser i nuläget att det inte är värt det, konstaterar Mahlamäki.

Det finns många typer av funktionsnedsättning, men enligt Mahlamäki är personer med utvecklingsstörning särskilt utsatta på arbetsmarkaden då många lättare jobb och stödfunktioner försvinner.

- Nuförtiden måste du ha mer och mer kunskap och kompetens som gör det ännu tuffare för människor med utvecklingsstörning att komma in i arbetslivet, säger Mahlamäki.

Diskriminering finns men syns inte

Enligt Mahlamäki förekommer det diskriminering av funktionsnedsatta personer i det finländska arbetslivet, men det är svårt att synliggöra fenomenet.

- Det händer så lätt att man inte kallas till intervju om man har berättat om behov av anpassningar eller sin rullstol i ansökan. Även i intervjuskedet kan det lätt hända att man inte blir vald men det är mycket svårt att bevisa att det handlar om diskriminering. Ofta är det ord som står mot ord, säger Mahlamäki.

Vid årsskiftet trädde den nya Diskrimineringslagen i kraft. Enligt Mahlamäki för den nya lagen med sig förbättringar, men den innehåller stora brister när det gäller diskriminering i arbetslivet.

- Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens och Diskrimineringsombudsmannens mandat gäller inte arbetslivsfrågor, säger Mahlamäki.

Enligt Mahlamäki är det en stor lucka att folk som blir diskriminerade i arbetslivet får inte hjälp och rådgivning med låg tröskel och till lägre kostnader än i domstolarna. Handikapporganisationerna har talat för att nämnden och ombudsmannen skulle ha mandat även i frågor om diskriminering i arbetslivet.

- Domstolsbehandling är dyrt och det finns en risk att du måste betala motpartens kostnader om du förlorar målet. Många vill inte heller driva sin sak av rädsla för att bli stämplad, säger Mahlamäki.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo
mittjobb logo mittjobb
  • Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
  • I sociala medier användes #MittJobb.
  • Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
  • Svenska.yle.fi/mittjobb finns alla artiklar samlade.

Vill fokusera på vad alla kan bidra med

Mahlamäki efterlyser åtgärder som hjälper funktionshindrade att komma in i arbetslivet. Också arbetsgivarna behöver hjälp med att göra skäliga anpassningar på arbetsplatserna.

- I de flesta fallen kostar det inte så mycket. Det viktiga är det positiva budskapet, att man betonar hur folk kan ge sin insats, säger Mahlamäki.

Mahlamäki talar varmt för att sänka tröskeln för det första steget in i arbetslivet men vill också fästa uppmärksamhet vid dem som blir funktionshindrade när de redan är yrkesverksamma. Frågan hänger ihop med strävan att förlänga arbetskarriärerna.

- Då måste man också göra arbetslivet och arbetsplatserna sådana att äldre människor kan fungera väl där till exempel i fråga om utrymmen och utrustning, säger Pirkko Mahlamäki.

Läs också: Diskrimineras synskadade i sitt eget förbund?

Läs också

Mitt jobb