Hoppa till huvudinnehåll

Fredrik fick uppskov på grund av droger

Fredrik hade räknat med minst ett halvt år i armén då han första dagen gick in genom brigadportarna, men redan samma dag var han hemma igen. Han kryssade i "ja" på pappret där det frågades om han använt droger eller inte.

Fredrik (fingerat namn) röker gräs ett par-tre gånger i veckan.

- Men bara gräs, säger han. Jag tycker nog att jag har haft problem med saken, men jag har minskat ganska mycket också, det har blivit bättre.

Då han skulle göra sin militärtjänstgöring blev det stopp. Han gick in genom portarna och gick till sitt kompani.

- Efter det hamnade jag i ett rum, vi satt kanske 15-20 personer där. Vi fick en liten papperslapp med fyra, fem frågor som vi skulle svara på. En fråga var om jag någon gång har använt droger. Jag tänkte att varför skulle jag ljuga? Jag säger sanningen, jo. Jag hamnade vidare till en läkare och där bestämde han att jag fick uppskov i tolv månader.

Så här många avbröt värnplikten av hälsoskäl

12427 beväringar ryckte in i juli 2013 (hela landet), av dem avbröt 1470 stycken på grund av:

Mentala- och beteendeproblem 43,3 % (januari 2009 34,1 %)
Sjukdomar i stödorganen 19,8 %
Skador eller handikapp 11,2 %
Sjukdomar i andningsorganen 5,4 %
Sjukdomar i inre organ (exempelvis ämnesomsättningssjukdomar) 3,9 %
Ögonsjukdomar, m.fl. 3,1 %
Hudsjukdomar 2,7 %
Andra oklassificerade symptom 2,4 %
Sjukdomar i nervsystemen 2,0 %
Övriga 6,2 %

Allt fler med rusmedels- och mentala problem

I hela landet måste några hundra personer årligen avbryta militärtjänstgöringen på grund av droger.

- Det var det, jag var ärlig. Men jag tror de flesta kryssar i att de inte ha provat eller använt, säger Fredrik. Man hör ju nog vilda rykten om hur det går till armén, men inte vet jag om de stämmer eller inte.

Antalet rusmedelsanvändare ser ut att öka. Av de cirka 1500 per kontingent som avbryter sin värnplikt av hälsoskäl så beror närmare hälften på mentala problem eller beteendeproblem dit också alkohol- och droganvändning räknas. År 2009 räknades 34 procent till gruppen med mentala - och beteendeproblem medan det år 2013 var 44 procent av de som avbryter, av dessa berodde mellan fem och tio procent på rusmedel.

- Trenden fortsätter lika, en liten uppgång, säger förvaltningsöverläkare Petteri Harjuvaara vid Centret för militärmedicin.

Några per år på Nylands brigad

Nylands brigad tar emot två kontingenter per år, i januari och juli. Då kommer 700-800 nya beväringar in per gång. Under de tre senaste inryckningarna har maximalt tre per kontingent varit tvungna att avbryta sin militärtjänstgöring på grund av droger och exempelvis under fjolåret togs tre drogtester då personalen hade orsak att misstänka användning.

Vid brigaden kollas alla beväringar vid inryckningen då polis eller gränsbevakning och brigadens egna hund checkar de unga. Det är nolltolerans som gäller. Beslutet om fortsatt tjänstgöring fattas sedan av läkaren tillsammans med brigadkommendören.

- Jag fick veta att jag kan söka hjälp på hälsovårdscentralen, säger Fredrik. Sedan for jag hem.

Först då beväringen varit utan rusmedel minst ett år kan tjänstgöringen fortsätta.

Beväringarna kontaktas av uppsökande ungdomsledare

Lotta Larinen jobbar som uppsökande ungdomsledare i Raseborg.
Lotta Larinen är den ena uppsökande ungdomsledaren i Raseborg. Lotta Larinen jobbar som uppsökande ungdomsledare i Raseborg. Bild: Yle/Tove Virta uppsökande ungdomsledare

Sedan ungdomsgarantin trädde i kraft för ett par år sedan går informationen om att någon avbrutit armén till de uppsökande ungdomsledarna i kommunen. Deras uppgift är att hjälpa den unga att hitta exempelvis jobb eller studieplats och eventuell annan service som behövs.

- Alla beväringar som avbryter så träffar socialkuratorn i Dragsvik och han meddelar sedan oss. Vi tar sedan kontakt med beväringen, säger den ena uppsökande ungdomsledaren Lotta Larinen som jobbar i par med Riina Lindroos.

Också de som avbryter sina studier kontaktas av de uppsökande ungdomsledarna. Ifjol hade de totalt 79 anmälningar och året innan 90 med Raseborg som hemort. Nu har anmälningarna nyligen kommit för den senaste kontingenten som ryckte in vid Nylands brigad i början av januari, eftersom det är främst under de två första veckorna som militärtjänstgöringen avbryts.

- Vi har fått in en hel del anmälningar nu och har redan ringt upp en del, säger Riina Lindroos. Vi börjar med att ringa upp och stämma en träff. Ofta ligger det också annat bakom, än exempelvis droger. Vi börjar med det, men så diskuterar vi allmänt också. Hur är det med bostad, jobb och nätverk? Var bor föräldrarna?

Flyttar till Ungdomsgården

Riina Lindroos jobbar som uppsökande ungdomsledare i Raseborg.
Riina Lindroos Riina Lindroos jobbar som uppsökande ungdomsledare i Raseborg. Bild: Yle/Tove Virta uppsökande ungdomsledare

De uppsökande ungdomsarbetarna har nu verkat i Toli-fastigheten i Kroggård i Karis men flyttar inom kort till Villa Haga i Karis centrum där ungdomsgården och de andra ungdomsledarna finns. Då Larinen och Lindroos nu jobbat nästan två år tycker de sig ha märkt att ordet spridit sig i Raseborg och att ungdomarna har en öppnare inställning till dem än tidigare. Och arbetet är mycket konkret.

- En stor del av vårt jobb går ut på att åka med den unga exempelvis till arbets- och näringsbyrån, vi hjälper till med att fylla i arbetsansökningar. Eller om ett samtal till A-kliniken är ett stort steg så kan vi till exempel ringa det eller åka dit tillsammans. Alltid enligt vad den unga själv vill, säger Riina Lindroos.

Fredrik vill sluta

Det blev en plötslig omställning i Fredriks liv, nu går dagarna åt till att sova, vara med kompisar eller något annat han hittar på. Han har en utbildning att falla tillbaka på.

- Jobbsökningen är ändå det största nu. Jag måste få jobb.

Kommer du att ta kontakt med hälsovårdcentralen för att få hjälp med att sluta?

- Jo, svarar Fredrik.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland