Hoppa till huvudinnehåll

Flera knivhuggningar i Åbo

Han reser från Bennäs till Beijing

Mathias Nylund utanför en jurta i Mongoliet.
Mathias Nylund utanför en jurta i Mongoliet. Mathias Nylund utanför en jurta i Mongoliet. Bild: Mathias Nylund mathias nylund

Mathias Nylund hyser en stor kärlek till Asien, och har gjort resorna dit till sitt arbete. Han tar med sina resenärer på allt från jordbruksbesök och båtturer till nomadläger i Mongoliet. Den mest intressanta resan går från Bennäs i Österbotten till Peking i Kina.

Mathias Nylund är inte den som drar sig för att utforska nya terränger. För många år sedan bestämde han sig för att studera ett år i Kina, men det ena året blev till flera år och studierna ledde till arbete och goda kunskaper i det kinesiska språket. Nu är han gift med Li som kommer från Kina, och tillsammans har de två barn.

Mathias nöjde sig heller inte bara med Kina, han har också bott i Ryssland och Japan.

- Öst har alltid fascinerat mig. Jag har en tanke om att jag kan se Europa sedan när jag blir äldre. Jag har till exempel aldrig varit till Italien, utan sparat det tills jag är gammal och trött, säger Mathias.

Mathias pratar flytande kinesiska, och han påstår att språket inte är speciellt svårt att lära sig. Det gäller bara att ha tungan rätt i mun när det kommer till uttalet, eftersom ett ord kan ha många olika betydelser. Han pratar också en del japanska, men det går inte riktigt lika lätt.

- Japanskan är svår att både skriva och tala. Gällande grammatiken är det som om finskan och tyskan skulle gifta sig och få barn, säger han.

Som om inte japanska och kinesiska skulle vara nog, så pratar han också en del ryska. Det har han lärt sig av ett ryskt ishockeylag som han bodde ihop med under ett år.

En lång tågresa

Mathias kallar en av sina resor ”Från Bennäs till Beijing”, och det är precis så den går. Resenärerna stiger på i Bennäs, åker till Moskva (via Helsingfors) för att sedan åka vidare till Sibirien. Den klassiska rutten för de som reser längs transsibiriska järnvägen går mellan Moskva och Vladivostok, men Mathias har valt en annorlunda rutt, nämligen den transmongoliska rutten. Det innebär att man efter Sibirien istället åker söderut till Mongoliet, och sedan vidare till Peking.

Ett tåg på transsibiriska järnvägen.
Ett tåg på transsibiriska järnvägen. Bild: (c) Hungchungchih | Dreamstime.com transsibiriska järnvägen

- Det är fascinerande att man kan åka tåg hela vägen. Någon sade en gång att flyg är en glorifierad version av teleportering, men med flyg får du inte känslan av var du rör dig. Med tåg ser du hur naturen skiftar och hur samhällena och länderna åker förbi.

Många ser antagligen på en resa längs transmongoliska järnvägen som ett stort och kanske också lite farligt äventyr, men Mathias tycker det är ett mycket lugnt och fridfullt sätt att resa.

- Ifall du vet att du ska vara sju dagar på ett tåg kan du koppla av på ett helt annat sätt. Det finns inget internet, man umgås och man har tid att läsa och sova.

Röda torget
Röda torget i Moskva. Röda torget Bild: (c) Hungchungchih | Dreamstime.com mathias nylund

Reser man på egen hand kan det förstås vara svårt med språket i Ryssland, Mongoliet och Kina. Då gäller det att inte glömma ordboken. En annan grej som är bra att inte glömma är tidtabellen (många tåg åker inte ens enligt den, så lämna aldrig järnvägsstationen ifall du är osäker på när tåget ska åka iväg) och diverse mediciner. I gränstrakten mellan Mongoliet och Kina blir det en lång paus, eftersom länderna har olika spårvidd på tågrälsen. Det betyder att resenärerna måste vänta i flera timmar under tiden tågets underrede byts ut.

- Då är toaletterna stängda, och det är inte så kul ifall du har lite problem med magen. Under den förra resan fick jag gräla ganska ordentligt med personalen på tåget för att de skulle öppna toaletterna. Till nästa resa planerar jag att ta med en portabel toalett, som jag sedan kan slänga bort i Kina, säger Mathias.

Att bo i nomadläger i Mongoliet

En sak som Mathias aldrig kommer att glömma är att övernatta i en jurta i Mongoliet.

- Jag är inte en sådan som bryr mig om naturupplevelser, men det var alldeles fantastiskt att vara på grässtäppen. Det kändes som om man befann sig i musikalen Sound of music. Det var höga berg runt omkring och slätter och kullar.

En jurta i Mongoliet.
Mathias jurta på den mongoliska stäppen. En jurta i Mongoliet. Bild: Mathias Nylund jurta

Mathias bodde i ett enkelt tält som han värmde upp med kamin. Nomadernas boskap gick och betade utanför, så en skock med jakar, kor eller hästar kunde gå förbi när som helst. Mathias åkte också med på en ridtur.

- Det var väldigt speciellt. När vi red upp för en kulle kunde vi se tiotals kilometer åt alla håll. Det är väldigt rent och vyerna är fantastiska. Det här är något jag verkligen längtar att få uppleva igen, säger han.

Det läger som Mathias bodde i var ett läger ämnat för turister, men de hälsade också på en nomadfamilj.

- Där fick vi smaka på mat, som inte var allt för god … De använder verkligen allt från djuren eftersom det inte riktigt går att odla något på stäppen.

En snabb urbanisering på gång

Mathias uppskattar att ungefär 20 procent av Mongoliets befolkning fortfarande bor i tält, men det sker en ganska snabb urbanisering, och själv är han glad att han hunnit uppleva det gamla levnadssättet.

- Om ett tiotal år tror jag de flesta flyttat in till staden. Vissa blir också tvångsförflyttade om man till exempel hittat olja någonstans. Då sjasar man bort alla och köper upp mark och ger dem istället en lägenhet i Ulan Bator.

Att man flyttar in till staden måste ändå inte betyda att man överger sitt tält.

- Jag har sett bilder på våningshusens gårdar, där nomaderna ändå slår upp sina tält. De är inte vana med att leva i staden, så trots att de har en lägenhet så använder de den inte, säger Mathias.

En kamel i Gobiöknen.
I Gobiöknen är kamel ett fint färdmedel. En kamel i Gobiöknen. Bild: Mathias Nylund gobiöknen

En av de mest fascinerande sakerna med Mongoliet är levnadssättet, som knappt förändrats under många år. Visst kan tälten nu för tiden vara utrustade med generator, solpaneler och tv-antenn, men i övrigt ser de likadana ut som för tusentals år sedan.

- Storstaden Ulan Bator är en relativt modern stad. Det är en klyscha att tala om kontrasternas land, men det är tusentals års skillnad i levnadssätt mellan folk och folk i Mongoliet.

Andra höjdpunkter under resan längs transmongoliska järnvägen är Bajkalsjön, där resenärerna får åka ut på vattnet med små fartyg.

- Naturupplevelserna känns äkta, för naturen inte tillrättalagd och turistig, som andra saker kan vara, säger Mathias.

Grönt tåg vid Bajkalsjön.
Bajkalsjön är en av höjdpunkterna. Grönt tåg vid Bajkalsjön. Bild: (c) Hungchungchih | Dreamstime.com tåg vid bajkal

En inblick i det kinesiska lantbruket

Lantbruksresor låter som ett rätt otippat koncept, men Mathias har bestämt sig för att också satsa på sådana.

- Jag tycker det är roligt när folk som är inne i en viss bransch kan resa så att de dels får turistdelen med alla sevärdheter, och dels också får se sådant de själva kanske inte skulle ha möjlighet att se.

Kinesiska muren
En promenad längs den kinesiska muren tackar inte många nej till. Kinesiska muren Bild: (c) Hungchungchih | Dreamstime.com kinesiska muren

Under resorna åker Mathias och hans grupp ut till boskapsgårdar och produktionsanläggningar.

- I Pekings centrum där vi brukar bo är allt gjort av glas och stål, men åker vi några timmar utanför så förflyttas vi några decennier tillbaka. Kina är inte bara glas och stål, för genast du åker lite utanför städerna så är det ett helt annat samhälle.

Mathias är ingen jordbruksexpert, men kan ändå urskilja en del skillnader mellan det finska och det kinesiska jordbruket.

- Ifall det är industriellt är det mycket storskaligt. Ifall det är i mindre skala är det väldigt manuellt. Man ser oxar och handverktyg, och det har väl att göra med hur moderniserat det är. Här hos oss är arbetskraften dyr, medan det är mycket billigare i Kina, så därför kan fler personer jobba på ungefär lika stor plätt.

Nyligen publicerat - X3M