Hoppa till huvudinnehåll

USA vill placera ut tunga vapen också i Estland

amerikansk abrams-stridsvagn
Amerikansk Abrams-stridsvagn. amerikansk abrams-stridsvagn Bild: EPA/MARCIN BIELECKI POLAND OUT amerikansk pansarvagn

Tunga amerikanska stridsvagnar och militärutrustning kommer att lagras i Baltikum. Det skriver den amerikanska dagstidningen Stars and Stripes, som bevakar frågor som berör USA:s försvar.

- Vi använder de närmaste veckorna till att utreda var i östra Europa vi ska placera ut våra tunga vapen, säger generallöjtnant Ben Hodges, kommendör för USA:s trupper i Europa.

I första hand tänker kommendör Hodges på Baltikum, Polen, Rumänien och Bulgarien. Det behövs amerikansk krigsmateriel både i Baltikum och i sydöstra Europa, påpekar han.

- Det kan handla om utrustning för ett kompani eller en hel brigad. Vi vet inte exakt innan vi har utrett möjligheterna på plats.

Det är den amerikanska tidningen Stars and Stripes som har intervjuat kommendör Hodges. Stars and Stripes är en dagstidning som bevakar det amerikanska försvaret på uppdrag av Kongressen. I princip är journalisterna fria att själva bestämma vad de skriver om, men tidningen uppfattas ofta som arméns språkrör.

- Idén är, tillägger Hodges, att öka vår amerikanska närvaro i en region som har skakats av Rysslands intervention i Ukraina.

Syftet är att kunna agera snabbare

Troligt är att det inte blir ett stort vapenlager någonstans i Östeuropa, utan flera mindre vapenlager i olika länder. Om vapnen lagras närmare potentiella kriszoner kan de trupper USA har i Europa snabbt reagera, om de behövs i strid. Manskap är lätt att förflytta, medan till exempel de tunga amerikanska Abrams-stridsvagnarna är besvärligare.

Att USA ökar sin närvaro i regionen kan kopplas till Rysslands engagemang i Ukraina. Förra veckan konstaterade kommendör Hodges under ett besök i Kiev att Ryssland fördubblade leveranserna av krigsutrustning till rebellerna i östra Ukraina mellan september och december.

- Det är klart och tydligt att den kapacitet rebellerna har använt mot de ukrainska säkerhetsstyrkorna, den sorts artilleri de har, den moderna utrustningen, mängden ammunition de har använt, sa Hodges, allt det bevisar att de får direkt stöd av Ryssland.

Samma dag, den 22 januari, krävde den amerikanske statsvetaren Zbigniew Brzezinski, president jimmy Carters nationella säkerhetsrådgivare, att Nato snabbt placerar ut trupper i Baltikum.

- En dag, och jag menar en dag, kan han (Putin) inta Riga och Tallinn, sa Brzezinski inför senaterns försvarsutskott. Det skulle ta honom bokstavligen en dag och det finns inget de kan göra för att försvara sig.

Märkligt tyst om nyheten i de baltiska medierna

Nyheten att USA planerar att placera ut tunga vapen i Baltikum har publicerats i medierna i alla de baltiska länderna, men den har fått liten uppmärksamhet. I första hand har medierna bara citerat intervjun med kommendör Hodges i Stars and Stripes.

Mediernas passivitet passar de utrikespolitiska ledarna i Estland, Lettland och Litauen bra. Ingen har gett en kommentar trots att Hodges uttalanden åtminstone formellt sett handlar om nya planer som inte har diskuterats i offentligheten.

Förklaringen kan vara att det så sent som vid årsskiftet kom en nyhet om att USA placerar en hel motoriserad brigad med åtminstone 150 stridsvagnar och 3000 man i Europa. Vanligtvis har Europa betytt Tyskland, men det håller nu på att ändras, sade amerikanerna redan då.

Långsamt men säkert ökar alltså USA, åtminstone i sina uttalanden, styrkornas storlek. För varje gång blir andelen som placeras i östra Europa och nära Ryssland större. Eftersom ifrågavarande östeuropeiska länder stöder planerna kommer de antagligen att förverkligas.

Planerna bekräftar Kremls krisbeskrivning

Pr-taktiken fungerar hittills bra till exempel i Estland, där politikerna vill ha så stark amerikansk närvaro som möjligt. Samtidigt är de rädda för en öppen och kritisk debatt som kan leda till att invånarnas idag varma känslor för USA svalnar.

De ryskspråkiga Tallinnbor Yle Nyheter har talat med är alla överraskade att USAs närvaro i regionen ökar så snabbt. Det stärker det Kreml hela tiden har sagt, att kriget i Ukraina i grunden handlar om att USA vill ringa in Ryssland med amerikanska trupper.

- När USA inte fick som de ville i Ukraina så rycker de in i Baltikum i stället, kommenterar en person.

Gustaf Antell, Tallinn