Hoppa till huvudinnehåll

"Helsingfors borde överlåta psykjouren för att garantera svensk vård"

Ulla-Marja Urho
Ulla-Marja Urho (Saml) tror att om HNS har hand om den svenskspårkiga psykiatrin i Helsingfors skulle situationen förbättras. Ulla-Marja Urho Bild: HNS urho

Att få psykiatrisk vård på svenska i Helsingfors skulle underlättas om Helsingfors stad gav över ansvaret till Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS.

Det här menar Ulla-Marja Urho (Saml), som är ordförande för HNS styrelse. Hon får medhåll av Päivi Storgård (SFP) som är engagerad i mentalvårdsfrågor.

- Det är tryggare för patienter att det finns ett ställe med anställda som ger den psykiatriska vården än att det finns två. Och frågan ska nu utredas på samma sätt som den fysiatriska vården som nu överlåts från Helsingfors stad till HNS. Det görs för att det ska finnas tillräckligt med läkare och resurser, säger Ulla-Marja Urho.

Helsingfors stadsfullmäktige fattade på onsdagen beslut om att staden överlåter den fysiatriska vården till HNS.

Urho framhåller också att HNS och Helsingfors stad har varit dåliga på att samarbeta när det gäller att den psykiatriska vården på svenska.

- Vi måste ha ett tätare samarbete. Och problem uppstår när det inte finns tillräckligt många läkare som är specialiserade inom psykiatrin. HNS har nu hand om barn- och ungdomspsykiatrin och det har varit svårt att hitta svenskspråkiga ungdomspsykiatriker, säger Urho.

I övriga kommuner i huvudstadsregionen har HNS hand om den psykiatriska jouren, men inte i Helsingfors.

"Att inte få vård på svenska är samma som vanvård"

Helsingforspolitikern Päivi Storgård (SFP) är engagerad i mentalvårdsfrågor och vet hur det ser ut.

Den som vårdar ska kunna läsa mellan raderna, förstå nyanserna och känna till kulturen. Att tala sitt modersmål är inget som kommer på köpet utan det är ens rätt.

- Svenskspråkiga får sällan vård på sitt modersmål. Det sägs att man ska få prata med någon som kan svenska. Men om terapeuten eller psykiatern inte har svenska som sitt modersmål är det samma som vanvård. Det räcker inte med att terapeuten kan svenska. Det egna modersmålet är det verktyg som används i vården av en psykiskt sjuk person. Den som vårdar ska kunna läsa mellan raderna, förstå nyanserna och känna till kulturen. Att tala sitt modersmål är inget som kommer på köpet utan det är ens rätt, säger Storgård.

Hon är kritisk till att den psykiatriska jouren nu flyttar från Aurora sjukhus till Haartmanska sjukhuset och sjukhuset i Malm. Hon anser att det är bättre om alla mentalvårdspatienter samlas på ett ställe och tycker inte att psykiskt sjuka ska vänta i samma jour som patienter med andra sjukdomar.

Aurora sjukhus i Helsingfors. Den psykiatriska jouren vid Aurora sjukhus stängs.
Den psykiatriska jouren vid Aurora sjukhus stängs. Aurora sjukhus i Helsingfors. Den psykiatriska jouren vid Aurora sjukhus stängs. Bild: Yle/Helena von Alfthan aurora sjukhus

Storgård stöder däremot förslaget att HNS tar över den psykiatriska jouren i Helsingfors och tror att det kan gynna den svenskspråkiga vården.

- Det borde alltid finnas en person på psykjouren med svenska som modersmål. På HNS finns redan en svensk avdelning och jag tycker därför att man borde utreda om HNS kan sköta hela den svenskspråkiga psykvården. Någonstans måste man få vård på sitt modersmål, säger Storgård.

Den svenskspråkiga avdelningen är avdelning 8 i HUCS Psykiatricenter på Fältskärsgatan 12.

Sutinen: Saken utreds

I nuläget har Helsingfors stad fyra psykiatriska polikliniker där man får vård genom att visa upp läkarremiss. Polikliniken i Stengård erbjuder svenskspråkig specialsjukvård i form av öppen vård för vuxna.

- Sedan finns förstås Folkhälsan på den privata sidan, men överlag är situationen rörig. Om Helsingfors stad inte kan sköta om det måste vi hitta ett alternativ och där kommer HNS in, säger Storgård.

Biträdande stadsdirektören i Helsingfors med ansvar för social- och hälsovården Pia Sutinen säger att saken ska utredas i samband med att HNS och Helsingfors stad nu ser över sina psykiatriska tjänster och ökar samarbetet.

- Det är berättigat att utreda helheten och det ska vi göra, säger Sutinen.

Känner du till att det är svårt att få psykiatrisk vård på svenska?

- Jag har inte hört om det under den senaste tiden, men frågan dyker upp med jämna mellanrum.

Vad har du gjort för att förbättra saken?

- Utredningen om hur helheten ser ut på svenskt håll är nu i gång och vi försöker hitta lösningar som gör att man får vård på sitt modersmål, säger Sutinen.

Läs också:

Psykjouren vid Aurora stängs
Jussi Pajunen lovar inga pengar till psykvård på svenska
My stötte på otaliga problem i psykvården
Magma: Problem att få mentalvård på svenska

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen