Hoppa till huvudinnehåll

Kalven Maija föddes mitt i mjölkkrisen

I Johan Wasströms ladugård i Svartå i Raseborg fanns det tidigt i på morgonen den 29 januari 131 kor. Ko nummer 132 föddes när vår reporter var på plats.

En gård med drygt 130 kor är en stor mjölkgård för finländska förhållanden, medan det i till exempel Danmark skulle vara en normalstor gård. De finländska mjölkgårdarna har, enligt Wasström, kring 30 kor.

Johan Wasström är mjölkproducent i Svartå.
Johan Wasström Johan Wasström är mjölkproducent i Svartå. Bild: Yle/Bubi Asplund johan wasström

Wasströms mjölkkor ger 3 600 liter mjölk per dag. 3 500 liter går direkt till mejeriet.

Priset sjunker med 12 procent

Från och med början av februari betalar Valio mjölkproducenterna 35 cent per mjölkliter. Det är drygt tolv procent mindre än nu.

För Johan Wasströms del innebär det att han får kring 1 200 euro per dag för mjölken. Han byggde en helt ny ladugård för fyra och ett halvt år sedan. Prissänkningen drabbar honom hårt och han kommer inte längre att ha möjlighet att amortera sina lån.

- Jag måste sluta amortera på mina lån och försöka spara i kostnader och sluta investera. Nu måste man spara på allt som bara är möjligt och det går inte i längden.

En av Johan Wasströms nyfödda kalvar i Svartå.
En av Johan Wasströms nyfödda kalvar i Svartå. En av Johan Wasströms nyfödda kalvar i Svartå. Bild: Yle/Bubi Asplund johan wasströms kalv

Det innebär att Wasström blir tvungen att reparera maskiner som det kanske inte skulle löna sig att reparera och att han måste låta bli att göra förbättringar på bland annat åkrar.

Måste fortsätta

Att göra sig av med korna är inget alternativ för Wasström

- Jag kan inte göra det. Det kostade cirka 1,3 miljoner att bygga den här ladugården. Jag kan inte ha någon annan verksamhet i ladugården som är så lukrativ att jag kan betala de här lånen. Jag är tvungen att fortsätta.

Wasström säger att han kan klara sig några år med ett lägre mjölkpris, men att det är omöjligt att amortera lånen om priset är så här lågt.

Att skaffa flera kor är inte heller något alternativ, eftersom han då skulle vara tvungen att bygga till ladugården och ta mera lån.

Ryssland och världsmarknaden påverkar

Valio motiverar prissänkningen med det ryska importstoppet, låga priser på världsmarknaden och minskad köpkraft i Finland. MTK säger att det också beror på priskriget mellan butikskedjorna. Wasström säger att de här förklaringarna stämmer.

Jenni har fått en kalv som heter Maija och grannarna snusar nyfiket.
Jenni har fått en kalv som heter Maija och grannarna snusar nyfiket. Bild: Yle/Bubi Asplund klvar

- Vi producerar ju i Finland den mjölken som vi konsumerar. Men det är ju importen av olika mjölkprodukter som gör att vi har för mycket mjölk på marknaden i Finland. När vi inte har exporten till Ryssland så blir Valio tvunget att göra till exempel mjölkpulver och det är inte alls en bra business.

"Köp inhemskt"

En annan förklaring som Johan Wasström lyfter fram är importen av utländsk mjölk. Han säger att Arla gör allt för att erövra den finländska marknaden.

- Valio blev tvunget att exportera mera och mera till Ryssland när Arla kom hit. Nu när exporten inte drar är det tvärstopp på alla marknader. Om de ryska gränserna skulle vara öppna och rubelns värde skulle vara normalt så skulle vi inte ha det här läget.

- Världsmarknaden är ju i en stor omvandling. När mjölkpriserna i Europa blir fria kan vi få ett mycket lägre mjölkpris ännu om det vill sig illa. Det konsumeras i medeltal två procent per år, men nu kommer produktionen att öka fem procent.

Johan Wasström säger att den enda lösningen är att alla finländare skulle köpa enbart inhemsk mjölk.

Johan Wasströms kor i ladugården i Svartå.
Johan Wasströms kor i ladugården i Svartå. Bild: Yle/Bubi Asplund johan wasströms kor

- När rubeln var stark fanns det en stor marknad i Ryssland, Om inte Ryssland öppnar ser det mycket dystert ut. Det är svårt att exportera till andra länder. Den enda snabba lösningen skulle vara att köpa inhemskt.

140 kalvar per år

När Yle Västnyland var på plats i Johan Wasströms ladugård i Svartå föddes en kokalv. Wasström säger att han har sett hundratals kalvar komma till världen och att korna för det mesta sköter kalvningen själva.

- Med kalvningen gäller det bara att vänta och se. Det sköter sig själv oftast. Det är bättre att vänta och se än att börja göra någonting.

- Det kommer kanske 140 kalvar per år. Av dem ser man inte alla. Om allt är som det ska så kalvar korna själva. En stor del av kalvarna kommer av sig själva.

Ännu en käftsmäll för mjölkproducenterna
Kämpigt för bönderna - men framtiden ser ljus ut
Finlands vita guld?

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland