Hoppa till huvudinnehåll

Camilla Forsén-Ström: Att känna sin jord och våga plantera

Ängsblommor i motljus
Ängsblommor i motljus Bild: Yle/Camilla Forsén-Ström trädgården på strömsö

Om någon hade sagt åt mig för några år sen att jag skulle göra trädgårdsprogram skulle jag ha sett ut som ett levande frågetecken. Inte för att jag inte gillar trädgård. Jag älskar trädgård!

Att vara där, känna solen, gräset under fötterna, estetiken, dofterna. Men jag är rätt kass på att vattna, rensa och vänta in något som skall gro. Men nu har något hänt. Ifjol, under en period från maj till september, var jag med om en resa som man inte kan förstå om man inte får följa den. Och det kommer ni att få göra. Alla som vill.

Vi har gjort ett nytt trädgårdsprogram. Vi har grävt, vi har skuffat hundratals skottkärror med mylla, mockat gödsel, grävt, sått och skördat. Vi har stått i isande nordanvind och försökt se ut som om det vore en varm sommarbris. Vi har skrattat, svettats, bannats och blivit själsligen överraskade över att det blev ett sånt fascinerande resultat.

För det blev faktiskt en trädgård! Kanske låter det naivt att låta förvånad, jag visste ju att det skulle bli något, men den där moderliga känslan av ömhet över växternas grodd och växtkraft blev aningen överraskande för mig.Jag har lärt mig massor. Glömt en hel del också. Men känslan finns kvar. Trots kall och blåsig försommar, het och torr högsommar och angrepp av små hungriga skråttar, så blev det skörd! Och ja, det är en magisk känsla.

Och det är inte endast antalet växter som betyder nåt. Platsen som en trädgård representerar är som en retreat för många. Man hinner tänka, kroppen arbetar och naturen är tätt inpå, vare sig det är med fågelsång eller grannens högljudda motorsåg. Och det behöver inte vara ett stort område. Det går fint med bara en gräsplätt, en balkong eller en blomlåda.

En planta, en bok och en termos med kaffe. Det räcker. Hur kommer ditt sommarupplägg att se ut?

Trädgården på Strömsö. Start den 8 februari 2015 på Yle Fem eller på Arenan

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Kålrotspasta

    Kamouflera kålroten till smakrik spaghetti.

    Kålrot är en smaklig, näringsrik och billig rotsak som vi gärna kunde använda mer. Vi kamouflerar den till spaghetti och blandar ut den med vanlig pasta vilket gör kålroten väldigt mild i smaken och med vår goda kantarell- och baconsås till är den rent fantastisk.

  • Skedkrona

    Återanvänd skedar i festlig kandelaber.

    Sedan liten har jag beundrat de stora ljuskronorna som hänger i våra kyrkor. Våra vanliga matskedar har den perfekta formen för att på ett enkelt sätt skapa en egen ljuskrona, modell mindre!

  • Sy en trasmatta av jeans

    Återanvänd textiler och gör en matta utan vävstol.

    Så här kan du sy en matta av gamla kläder och annan lump.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid