Hoppa till huvudinnehåll

Pengar eller uthållighet krävs för tandvård

Den som behöver tandproteser har många alternativ att välja mellan. Bild: YLE/Goodshoot.com/Ludovic Di Orio
Den som behöver tandproteser har många alternativ att välja mellan. Bild: YLE/Goodshoot.com/Ludovic Di Orio Bild: YLE/Goodshoot.com/Ludovic Di Orio tandprotes

Tänder och munhälsa separeras på ett märkligt sätt från det övriga hälsotillståndet - som om munnen inte alls hängde samman med resten av kroppen. Tandvård nämns ofta som ett slags underkategori till "riktig" hälsovård.

Det kan vara svårt att få tänderna omskötta, även i länder där den offentliga hälsovården i övrigt fungerar.

- Vi måste hela tiden påminna beslutsfattarna om betydelsen av tandvårdstjänster. Det känns som om munhälsotjänster lätt glöms bort då service diskuteras, säger Tandläkarförbundets vice vd Anja Eerola.

Ändå är tänderna otroligt viktiga för människans hälsa och funktionsförmåga. För att inte tala om tändernas och bettets estetiska sida - så fort man öppnar munnen kan andra människor avläsa en hel del om en.

Gammal tandläkarstol
Gammal tandläkarstol Bild: Sunnebilder tandläkarstol

I princip ska alla få tandvård

Lagen om tandvård slår fast att kommuner ska ordna tandvård för alla finländare.

Men vårdgarantin - att alla har rätt till icke-brådskande tandvård inom sex månader från det tid beställs - fungerar väldigt olika i olika kommuner.

- Vi har jobbat stenhårt med att få bukt med väntetiderna i Helsingfors. Den som ställer sig i kö nu får vård inom sex månader, säger tf. chefstandläkaren Merja Auero om läget i huvudstaden.

Privata tandläkar-, tandreglerar-, munhygienist- och tandteknikertjänster är dyra och för många är den privata sektorn en total omöjlighet.

Den legendariska svenska statsministern, Folkhemmets och jämlikhetens förkämpe Olof Palme uttryckte saken så här: "Den sista klasskillnaden går mellan folk med bra tänder och folk med dåliga tänder".

Men folktandvårdens Sverige har nog inte lyckats göra medborgarnas väg till tandläkarstolen helt jämlik. I den svenska Socialstyrelsens rapport från 2013 kan man läsa att risken för barn och unga att få karies ökar klart om föräldrarna är biståndstagare, har högst grundskoleutbildning och själva har dålig tandhälsa.eller är invandrare från länder utanför Norden och Västeuropa.

Inte råder det jämlikhet hos oss heller. I Finlands Läkartidning kan man dessutom läsa att finländarnas munhälsa är sämre än hos människor i de övriga nordiska länderna.

Tandläkarens verktyg
Tandläkarens verktyg Bild: Yle/Helena von Alfthan hammaslääkäriasema diana

Just nu förbereds den stora social- och hälsovårdsreformen i Finland. Mycket är fortfarande öppet för hur tandvården ska organiseras i framtiden.

- Men det som står klart är att vårdbehovet inte kommer att minska eftersom morgondagens äldre har fler tänder i sina munnar än tidigare generationer, säger Eerola vid Tandläkarförbundet.

Syftet med vårdreformen (SOTE) är att alla finländare, oberoende av kommun, står på samma linje i fråga om tandvård.

- Men närtjänsterna av små serviceproducenter bör nog inte helt avskaffas på bekostnad av centralisering. På en del orter kan det gå så att den offentliga sektorns kapacitet inte räcker till.

Det finns de som aldrig går till tandläkaren

I Finland finns det stora skillnader i vuxna människors munhälsa beroende på deras socioekonomiska status, visar en undersökning vid Institutet för Hälsa och välfärd THL.

Många finländare är rätt nöjda med tandvården - men en del är missnöjda.

Munhälsan är sämre i de lägre socioekonomiska grupperna - bland annat för att munhygienen sköts sämre - och behovet av vård är därmed större. Ändå använder övre socioekonomiska grupper över sitt behov av tjänsterma.

Tandläkarförbundet uppger att årligen använder en miljon finländare kommunala tandvårdstjänster och en miljon köper tjänster på den privata sidan.

Personer som anlitar privata tandvårdstjänster besöker tandläkare eller tandhygienist oftare än de som är beroende av kommunal tandvård. Den senare gruppen kan ha flera år mellan besöken.

Barn och unga under 18 år får en kallelse till tandhälsovården med jämna mellanrum, men vården av vuxna är oregelbunden och sker ofta då läget redan blivit akut.

Tandläkarstuderande praktiserar
Tandläkarstuderande praktiserar Bild: Helsingfors universitetsmuseum tandläkarstuderande

Resursbrist i kommunerna anges som orsak till att kommuninvånarna i praktiken har svårt att få tandläkartid i förebyggande syfte.

Det är viktigt med besök hos tandläkaren

Det är svårt för lekmän att upptäcka alla problem i den egna munnen och folk går ofta omkring med karies, tandköttsinflammation och tandsten utan att tänka på det desto mer.

Hela 73 procent av alla personer över 30 år hade enligt en stor undersökning 2011 kliniskt konstaterat behov av tandvård.

Tandläkare kan upptäcka bland annat muncancer (cancer i tunga, läppar och andra slemhinnor i munnen) och diabetes i ett tidigt skede. Svag bitkraft kan få tandläkaren att misstänka någon neurologisk sjukdom, t.ex. Parkinsons sjukdom.

Finlands tandläkarförbund påpekar att infektioner i munnen i värsta fall kan vara livsfarliga - de kan ge upphov till bland annat blodförgiftning, endokardit (inflammation i hjärtats klaffar), kotinflammation eller i extrema fall bölder på andra håll i kroppen - exempelvis i hjärnan, lungorna, buken eller levern.

Dålig munhälsa är en riskfaktor bakom bland annat hjärtinfarkt och stroke. Infektioner i tänderna försämrar också vårdbalansen vid flera kroniska sjukdomar såsom diabetes och reuma .

Tandläkarverktyg i ett mottagningsrum.
Tandläkarverktyg i ett mottagningsrum. Bild: YLE/Elin Willows tandläkarverktyg

Dålig munhälsa har konstaterats höra samma med bland annat beväringars luftvägsinfektioner, låg födelsevikt hos nyfödda och lunginflammationern hos äldre personer.

Det vanliga problemet karies (tandröta) är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier som normalt lever i munhålan. Karies i en tand kan leda till inflammation i tandroten, vilket visar sig som varbildning kallad tandböld.

Parodontit (tandlossning) är en samling inflammationssjukdomar som påverkar bindväven kring tänderna. Tandsten för sin del är en hårdnad beläggning på tänderna som bildas av plack och mineraler.

Köpta tjänster är dyra tjänster

Om man behöver tandvård finns det olika alternativ.

Kriterier för akut och icke-brådskande tandvård


Akut tandvård ges endast i följande situationer inom den offentliga tandvården i Finland:

  • svullnad, svårigheter att svälja
  • munnen öppnas bara begränsat
  • munnen kan ej stängas
  • feber i samband med ovannämnda
  • kraftig tandbaserad smärta (konstant smärta som hindrar en från att få sömn och då värkmediciner inte hjälper)
  • tandolyckor eller misstanke om käkbrott
  • blödning efter t.ex. tandutdragning, ifall det känns som att munnen snabbt fylls med blod
  • en trasig fast tandställning som sticker och där situationen inte kan lindras med t.ex. tuggummi eller genom att fixa mjukning med regleringsvax


  • Situationer som inte kräver akut vård:

  • smärta vid vilken värkmedicin hjälper
  • ilande i varmt eller kallt
  • spricka i en tand eller plomb
  • problem med proteser eller lossnande av stifttand
  • problem med löstagbara tandställningar eller då ringen lossnar vid nackdragsvård

  • Har man råd kan man beställa tid hos en privatpraktiserande tandläkare, kanske vid någon av de privata tandläkarstationerna. Folkpensionsanstalten ersätter i genomsnitt 24 procent av kostnaderna.

    Enligt Tandläkarförbundet blir vård på privata sidan 2-3 gånger dyrare än inom den offentliga sektorn. De offentliga tjänsterna kostar också, vilket kan bli belastande för exempelvis personer som också annars har höga sjukvårdskostnader.

    En kontroll utförd av tandläkare kostar mellan 25-66 euro på privata sidan, beroende på klinik. Om du har tandsten kostar det 71-140 euro att få den avlägsnad av en tandhygienist.

    Om du har ett hål som måste fyllas kostar det 42-121 euro + mottagningsavgift på 20-40 euro. Vill du ha bedövning kostar det mellan 15 och 35 euro enligt prislistor som finns på nätet.

    Behöver tanden röntgas kostar det i genomsnitt 38 euro i Finland - hela tandraden kan röntgas för cirka 100 euro. Om du behöver en ny krona på en tand kostar det 141-197 euro. Keramiska kronor är dyrare. Rotfyllningar kostar i praktiken flera hundra euro med alla de moment som ingår i vården.

    Dessutom finns tandreglering - och där talar man om tusenlappar. Om ditt bett måste korrigeras med tandskena får du punga ut med 412-515 euro.

    Vill du ha tandreglering med fast tandställning kostar konsultationen 80-190 euro. Helhetskostnaderna utan FPA-ersättning för en tandrad blir cirka 2 200 euro och för båda tandraderna cirka 3 200 euro.

    Laserborr.
    Laserborr. Bild: Anne Mattsson tandläkarvård

    Riktigt svåra bettfel korrigeras inom den offentliga sektorn.

    Köerna till offentlig tandvård är långa

    Om man är 18 år fyllda och inte har pengar att lägga ut på tandvård inom den privata sektorn, inte har företagstandvård eller rätt att använda skolhälsovårdens, mödrarådgivningens eller Studenthälsans tjänster återstår de kommunala tandklinikerna.

    När man vill beställa tid till icke-brådskande tandvård stöter man på följande: ( uppgifterna är huvudsakligen från kommunernas infosidor)

    Helsingfors klarar just nu av att ge en besökstid till tandkliniken inom de lagstadgade sex månaderna, tack vare att staden köper mer tjänster av privata aktörer och betalar med servicesedlar.

    - I höstas var läget sämre - då klarade vi inte sexmånadersgränsen, säger Auero.

    - Vi kontollerar vilket vårdbehovet är - alltså hur det står till med det allmänna hälsotillståndet och om patienten har värk eller annat akut problem i munnen samt när patienten senast fått tandvård - och så ger vi besökstid därefter, säger Auero.

    Esbo har fått bukt med sina köer - den genomsnittliga väntetiden är mindre än två månader.

    I Jakobstad köade över tusen personer till tandvården i slutet av 2014. Vårdgarantin förutsätter att alla ska få tid till tandläkare i icke-bråds­kande fall inom sex månader. Men det har man inte lyckats hålla i Jakobstadsregionen på många år, nu kan kötiden vara så lång som två år, medgav ledande tandläkaren Juhani Salparanta då.

    I Vasa var situationen på sommaren 2014 den att man kom till tandläkaren inom ramen för vårdgrantin. Det står på tandvårdens infosida att det viktigaste är att få människorna själva att sköta sina tänder bättre, dvs. borsta dem två gånger per dag och undvika att småäta.

    Raseborg meddelar att det inte finns någon i kön som väntat längre än sex månader på en tid.

    I Borgå är läget bättre: Staden uppger att kötiden till icke-brådskande tandvård var i snitt 41 dygn i slutet av 2014. I Kristinestad likaså: där utlovas icke-brådskande vård inom 3-4 veckor.

    Endel kommuner meddelar att de erbjuder tandvård för vuxna inom ramen för de resurser som finns till hands. Särskilt i kommuner i östra Finland har det förekommit stora problem med tillgången till tandvård.

    Om det inte finns resurser kanske kommuninvånarna blir helt utan tandvård, oberoende av vad lagen säger.

    Läs också

    Nyligen publicerat - Inrikes