Hoppa till huvudinnehåll

Robotar blir långsamt vanligare i Finland

industriell robot i full fart
Cristina och Nicholas Andersson håller på med att utveckla ett nytt robotinnovationscenter. Roboten på bilden är en äldre industriell robot som nu står i Tekniska muséet i Helsingfors. Den är omprogrammerad att ge ut karameller. industriell robot i full fart Bild: Yle/Niklas Fagerström cristina andersson

Finland ligger efter när det gäller att utnyttja de möjligheter robotar kan ge samhället. Men flera aktörer håller nu på att samlas till ett gemensamt robotinnovationscenter för att se till att företagen tar i bruk robotar i snabbare takt. Dessutom sprider sig robotiken till allt fler äldreboenden, och till grundskolor, där programmering ska ingå i läroplanen från och med nästa år.

robotprogrammering
Tredjeklassare skickar iväg en robot. Vianna sitter till höger. robotprogrammering robotprogrammering
Det är dags för lång rast i den finska grundskolan i Fantsby i Esbo. Men i dag beger sig flera tredjeklassare inte ut på gården, utan till en datasal där de parvis ska få lära sig programmera robotar. Ivern är stor.

- Det är roligt att programmera robotar, tycker Vianna, som är en av deltagarna.

robotprogrammering
Så här ser roboten som skoleleverna jobbar med ut. robotprogrammering Bild: Yle/Niklas Fagerström robotprogrammering
Klassläraren Erkki Hautala berättar för eleverna att de ska börja med att göra ett eget dataprogram på datorerna.

- Efter det flyttar vi över programmet till robotarna med hjälp av en vanlig usb-kabel. Sen rör sig roboten självständigt enligt det program ni har byggt.

Hautala bygger en bana på golvet. De små hjulförsedda robotarna ska ta sig fram längs med den. Bland annat ska de runda en stående tuschpenna.

Stimulerande utbildning

robotprogrammering
Robotinitiativtagaren Tiina Korhonen, som är på tillfälligt besök i skolan, hjälper några elever i datasalen. robotprogrammering robotprogrammering
- Det är jätteviktigt att inse att robotprogrammering är dagens omgivningslära, påpekar Tiina Korhonen. Hon jobbar för nätverket Innokas, och är en av de som aktivt har spridit den här programmeringen till finländska grundskolor.

- Barnen lär sig att förstå hur den moderna världen är uppbyggd och samtidigt lär de sig kreativ problemlösning, de utvecklar sitt tänkande, och blir bättre på att arbeta i grupp, påpekar hon.

pojkar testar på robotprogrammering
Pojkarna Kasper, Akseli, Aaro, Eerik gillar alla robotprogrammering. pojkar testar på robotprogrammering Bild: Yle/Niklas Fagerström vanttilan koulu
Det syns på långt håll att tredjeklassarna Akseli och Aaro stortrivs i datasalen. De sitter koncentrerade och programmerar.

- Vi funderar nu på vilka tidsinställningar som är bäst så att roboten hinner köra fram och runda tuschen.

Och sen blir det dags att testa. Det går utmärkt. Roboten rundar pennan och går i mål. Sedan utropar den ”good job”, alltså ”bra gjort”, och blir och snurra på ställe.

Fler skolor hela tiden

Jens Lindholm instruerar lärarna Kimmo Penttala, Kim Ahlgen, Anna Wik-Högnäs, Johanna Slussnäs och Mathias Svenfelt.
Lärare i Österbotten fick nyligen lära sig robotprogrammering. Jens Lindholm instruerar lärarna Kimmo Penttala, Kim Ahlgen, Anna Wik-Högnäs, Johanna Slussnäs och Mathias Svenfelt. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén programmering
Tiotals skolor har under de senaste tre åren prövat på att programmera robotar, och fler blir det hela tiden. Förra veckan utbildade läraren Jens Lindholm vid Bosunds skola i Larsmo lärare från andra österbottniska skolor i att programmera legorobotar.

- De flesta lärare och de flesta elever som har jobbat med datorer tidigare, när de hör programmering så tycker det att de är skojigt. Många lärare är däremot väldigt rädda för det där ordet, men de flesta har kommit i kontakt med lego på något sätt, så via lego får man ganska lätt in den här programmeringen.

Klasslärare Mathias Svenfelt tycker att utbildningen till att börja med verkar utmanande.

- Alltså att lära sig tänka som maskiner, stegvis allting, jag tror att det är ganska lätt sen när man kommer igång, men att fatta det här språket, det är en utmaning.

Programmering blir en del av grundskolornas nya läroplan från och med år 2016, och då väntas robotar bli ännu vanligare i skolundervisningen. Både Arbets- och näringsministeriet och Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes ser fram emot det.

- Virkning och annat traditionellt handarbete kommer knappast att vara viktigt i arbetslivet i framtiden. Men att använda sig av teknik och att programmera robotar är framtiden, säger direktör Kari Komulainen på Tekes. Han anser att det därför är logiskt att staten och kommunerna stöder den här utvecklingen.

Ingen snabb trend i vårt land

Wärtsilä har lånat ut en industrirobot till forskningscentret Technobotnia.
Industrirobot i Vasa. Wärtsilä har lånat ut en industrirobot till forskningscentret Technobotnia. Bild: Yle/Sonja Rundt technobotnia
I det övriga samhället är robotiseringen ändå inte lika tydligt på frammarsch. På grund av de sämre ekonomiska tiderna så investeras det ganska lite i stora robotar i Finland. Det här trots att robotar kan öka vårt lands konkurrenskraft och se till att det finns rikligt med jobb i landet också för oss människor i framtiden.

Men ett nytt robotinnovationscenter, i form av en förening med arbetsnamnet Robotdalen, har i all tysthet bildats invid Tekniska muséet i Helsingfors. Man hoppas inom kort få igång ett tätare samarbete mellan olika aktörer som är intresserade av robotik. Cristina Andersson jobbar med det.

- Vi måste också styra den här utvecklingen, att den blir bra för oss, och bra för det här samhället och bra för människor. Den är för stor att bara lämnas för teknokrater, den här utvecklingen.

Moderna robotar

Industrirobotar som till exempel används för att göra tungt fysiskt arbete i fabriker är bara en liten del av robotiken. Robotar väntas också bli allt vanligare inom hälsovården och äldrevården i Finland.

Robotsälen Lumi håller de äldre sällskap i Vanda
Sälrobot Robotsälen Lumi håller de äldre sällskap i Vanda Bild: Outhouse Media äldreboende
I flera servicehus finns det till exempel en sälrobot som de boende får mysa med och klappa. Roboten kan ta ögonkontakt och föra läten beroende på om man ger den tillräckligt mycket uppmärksamhet eller inte. Men Cristina Anderssons kollega Nicholas Andersson ser framför sig ännu kunnigare robotar som till exempel kunde hjälpa en äldre person att gå på wc.

- Så länge huvudet är i skick så skulle jag åtminstone själv anse att jag hellre går på tuppen med en robot än väntar på en skötare som kunde ta mig dit.

mjukvarurobot
Mjukvarurobot mjukvarurobot mjukvarurobot
Det finns dessutom mjukvarurobotar som redan i dag kan ta över vissa monotona arbetsuppgifter på kontor, till exempel inom ekonomiförvaltningen. Sådana här robotar kan inom några år vara så kunniga att de kan ge många företag stora inbesparingar, enligt utvecklarna själva.

Oklar framtid

Robotdalen skulle önska statligt stöd till robotiken i Finland för att snabbare kunna öka företagens konkurrenskraft. På Tekes förhåller sig ändå direktör Kari Komulainen väldigt försiktigt till det här, kanske för att den statliga robotiseringsstrategin fortfarande är under arbete.

- Det skulle vara ett stort val av de offentliga instanserna, om de valde att stöda en viss robotteknologi eller produktionslinje över en annan. Man måste överväga ett sådant här stöd väldigt noga, påpekar Komulainen.

Han tillägger att det är motiverat främst om det skapar ny och viktig kunskap. Samtidigt håller han ändå med Robotdalen om att robotiseringen kommer att vara viktig i framtiden för att hindra att finländska jobb försvinner till låglöneländer, och också för att skapa helt nya typer av jobb.

Läs också:
Robotarna som kan ta över ditt kontorsjobb (2.2.2015)
Tar robotarna våra jobb? (7.6.2014)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes