Hoppa till huvudinnehåll

Gratisprogram blev för dyra för staten

Program med öppen källkod skulle spara miljoner. Gjorde det inte. mjukvarucenter

För tio år sedan levde tanken att Statsrådets alla datorer skulle förses med licensfri mjukvara som skulle spara mångmiljonbelopp. Idag är Justitieministeriet ensam att använda program med öppen källkod. Och nu begraver också de planerna på gratisprogrammen.

Ännu för några år sedan spred sig trenden med öppen källkod och licensfria dataprogram som en löpeld inom den offentliga sektorn. Skolor och bibliotek skulle förses med förmånliga, långlivade datorer med licensfri mjukvara. Också inom staten var ambitionen hög att spara och först i ledet gick Justitieministeriet.

- Vi ska återgå till Microsofts office-paket. Vi får många dokument från olika håll och det blev för mycket problem med kompabiliteten, säger Max Hamberg som är dataadministrationsdirektör på Justitieministeriet.

Nollsummespel

Hamberg medger att man kan ha sparat kring fyra miljoner euro under de år man klarat sig utan licenser. Men det man vunnit på karusellerna förlorade man på gungorna.

- Jag har räknat att om varje anställd i snitt sparar en minut arbetstid med färre dataproblem, så täcker det proramkostnaderna. Licenserna är ändå bara 200 euro per maskin och år, säger Hamberg.

Även inom kommunerna införde man på bred front mjukvara med öppen källkod. Dels skulle man ha råd med flera maskiner utrustade med behövliga program, men tanken var också att spara på kostnaderna för själva maskinparken. Program med öppen källkod är ofta enklare och kräver mindre datorprestanda. Därför måste datorerna inte bytas lika frekvent. Försöken har på många håll stupat till följd av tekniska problem. Erfarenheten inom både staten och kommuner har varit att det blir svårt att administrera datorerna i större nätverk. På så sätt är de multinationella mjukvarubolagen som Microsoft oslagbara. Men samtidigt svåra att frångå.

- Vi kan inte vara den enda som använder lösningar med öppen källkod, och faktum är att det bara är vi som använder de här programmen nu, säger Hamberg.

Kommersiella intessen krävs

Mellan 2009 och 2011 drevs ett EU-finansierat projekt i Österbotten och svenska Västerbotten, kallat Open Kvarken. Projektet prisbelönades som framgångsrikt och ur satsningen föddes flera it-lösningar baserat på öppen källkod som kommersialiserats i Österbotten. Rainer Lytz som ledde Open kvarkenprojektet tror ännu på konceptet med öppen källkod, trots att den största trenden verkar ha blåst förbi.

- Det behövs företag som driver utvecklingen. Vi utvecklade tre lösningar med öppen källkod inom projektet som sedan fått kommersiell spridning. Men det krävs att någon håller i det och administrerar det, säger Rainer Lytz

Rainer Lytz säger att problemet med de kommersiella jättarna är prissättningen. Produkterna är bra.

- De har känt efter var smärtgränsen går och också tänjt på den en aning, så prissättningen lämnar en hel del att önska, säger han.

Hans erfarenhet är att många statliga institutioner gått med på ofördelaktiga avtal för dataprogrammen. Däremot hoppas han att inköparna nu lärt sig prisförhandla för att inte köpa samma licens om och om igen för varje maskin separat.

Politisk jakt på miljoner

När politikerna nu ger olika förslag på hur staten kan spara, har också it-kostnaderna lyfts fram som ett tacksamt sparmål. Finansministern, Antti Rinne från Socialdemokraterna föreslår att staten kunde spara mångmiljonbelopp på statens it-utgifter. Max Hamberg är kritisk till idén.

- Den politiska viljan är förståelig. Men man måste förstå att det inte bara handlar om licenskostnader. Det är svårt att spara på it-kostnader då både samverkan och datasäkerheten kan bli lidande. Dessutom krävs det utbildning av personalen och en hel del problem när det gäller att samköra olika programlösningar, säger Hamberg.

Läs också