Hoppa till huvudinnehåll

Tsunami på över 80 meter kan slå till i Norge

Alla invånare kring Storfjorden i västra Norge vet att det kommer att inträffa. Ett fjällskred som ger upphov till en tsunami. När det kommer att ske är den stora frågan.

Storfjorden är ett av de vackraste fjordområdena i Norge. Hundratusentals turister som åker den berömda Hurtigruten flockas här varje år. Under somrarna åker kryssningsfartygen skytteltrafik i fjordsystemet. Men det som få turister vet är att här finns världens bäst övervakade berg.

Det 900 meter höga Åknesfjället ser ut som ett alldeles vanligt fjäll. Men längs med fjällsidan löper en 700 meter lång och upp till 30 meter bred spricka. Som varje år växer sig större med upp till 15 centimeter.

Åknesfjället i västra Norge
Åknesfjället Åknesfjället i västra Norge Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt Norge,åknesfjället

Det kan ske om ett år eller om 50 år. Men att Åknesfjället kommer att rasa ner i fjorden rakt nedanför är säkert.

När fjällpartiet rutschar ner i den 320 meter djupa fjorden kommer stenmassorna att orsaka en tsunami.

Beroende på hur mycket av fjället som rasar så kommer den här tsunamin i värsta fall att bli över 80 meter hög och svepa i rasande takt längs med den smala fjorden.

Norge, tsunami, karta
Norge, tsunami, karta tsunami

Flera samhällen totalförstörs

Det är byn Hellesylt med sina drygt 250 invånare som kommer att drabbas först.

Fem minuter efter raset når flodvågen Hellesylt.

Sex minuter efter raset sveper den in över industriorten Stranda och efter tio minuter totalförstör vågen den kända turistorten Geiranger.

Byn Hellesylt i västra Norge
Hellesylt Byn Hellesylt i västra Norge Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt hellesylt

Hellesylt är en pittoresk liten by som ligger omgiven av vackra fjäll precis vid fjorden.

För att komma hit med bil måste man åka genom flera långa tunnlar som går genom fjällmassivet.

Under sommaren fylls byn av turister på väg till Geiranger, som ligger en en timmes båtresa bort.

Ole Ringdal
Ole Arnstein Ringdal Ole Ringdal Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt ole ringdal

Precis vid strandkanten i Hellesylt ligger slakteriet Ole Ringdal. Det är slakteriet som tsunamin först kommer att skölja över. Men chefen Ole Arnstein Ringdal är inte rädd.

- Det har varit ett hot här under många år och sprickan utvidgar sig, men inte så dramatiskt. Den utvidgar sig lite varje år. Men det oroar inte mig över huvudtaget. Jag tänker faktiskt nästan aldrig på det.

Det samma säger alla man talar med i området.

- Nej att flytta bort härifrån, det har jag absolut inte tänkt på, säger Svein Sporstøl.

- Det är sånt vi lever med. Man blir van med det, vi accepterar det, säger Torgeir Bikkol.

Och Anita Langeland tänker mest på det när det tas upp i medier.

- Annars funderar vi inte så mycket på det. Om man ska bo här så måste man kanske bara lita på att vi är trygga.


Här kommer vågen att välla in över Hellesylt

Världens bäst övervakade berg

Orsaken till att invånarna i området inte är rädda för raset och den möjliga monstervågen är för att Åknesfjället är det bäst övervakade berget i världen.

Fjällsidan täcks av stora mängder utrustning som registrerar minsta lilla rörelse.

Övervakningsutrustning på Åknesfjället i västra Norge
Övervakningsutrustning på Åknesfjället Övervakningsutrustning på Åknesfjället i västra Norge Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt åknesfjället

Webbkameror gör det möjligt att följa med allt som händer på fjället. Meteorologiska mätstationer samlar information om nederbörd, temperatur och snödjup.

Seismiska sensorer snappar upp bergets rörelser. Världens längsta sensor finns här. Den går 150 meter in i fjället i ett borrhål.

En radar skannar hela fjällsidan och en tunn röd laserstråle kan upptäcka eventulla ändringar i berget. Åknesfjället är försett med ett helt GPS-nätverk. Och det finns flera helikopterplattor på fjället så att forskarna med jämna mellanrum kan åka dit för att göra mätningar.

Övervakningsutrustning på Åknesfjället i västra Norge
Övervakningsutrustning på Åknesfjället Övervakningsutrustning på Åknesfjället i västra Norge Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt åknesfjället

Utrustningen är designad till att klara både storm och stora mängder snö och laviner. Tack vare allt det här vet forskarna genast om raspartiet rör på sig ens 0,2 millimeter.

Det är i Åknes/Tafjord beredskapscenter i Stranda som geologer sitter och följer med all data från fjället. Geologerna har sedan år 2004 övervakat sprickan i fjället dygnet runt.

Det är kommunerna i området som driver centret, som ligger på säker mark ganska högt ovanför Strandas centrum. Men den norska staten står för en stor del av utgifterna.

Geologerna räknar med att kunna varna invånarna i området minst 72 timmar innan raset inträffar, berättar Kjell Jogerud, chef för beredskapscentret.

- Vi kan inte just nu säga exakt när fjällskredet kommer att inträffa. Vi är tvungna att kontinuerligt följa med rörelserna i fjället och på det sättet se när hastigheten i raspartiet gradvis ökar. När vi får en sådan acceleration kan vi göra uträkningar för att se när skredet går.

Kjell Jogerud chef Åknes/Tafjord Beredskap
Kjell Jogerud uppe på Åknesfjället Kjell Jogerud chef Åknes/Tafjord Beredskap Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt kjell jogerud

Kjell Jogerud tror att skredet kommer att inträffa under hans livstid.

Geolog Ingrid Skrede sitter vid sin dator och följer med grafer, kurvor och siffror. Hon visar på en graf hur man kan kontrollera skredpartiets rörelse.

- Här kan vi ser hur skredpartiet har förflyttat sig från april 2011 fram till i dag. Så då kan vi gå in här och titta hur stor rörelsen har varit under den tiden. Rörelsen är cirka fem centimeter sedan 2011.

Geolog Ingrid Skrede
Geolog Ingrid Skrede Geolog Ingrid Skrede Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt ingrid skrede

Tid för evakuering

Skredet kommer alltså inte enligt forskarna att inträffa plötsligt, utan fjällsidan kommer sakta men säkert att röra på sig mer och mer innan den rasar.

Erfarenheter från bland annat Schweiz visar att den geologiska aktiviteten ökar kraftigt veckorna och dagarna före ett skred.

Den del av Åknesfjället som kommer att rasa
Skredpartiet på Åknesfjället Den del av Åknesfjället som kommer att rasa Bild: Astor Furseths privata samling åknesfjället

Vilket ger tid för evakuering. Upp till 5 000 människor i tio kommuner kring Storfjorden måste evakueras. Det kommer att bli frågan om den största evakueringen under fredstid i Norge.

När det är dags blir alla invånare i området uppringda och får en inspelad varning som meddelar vad de ska göra. Och närmare 30 sirener som är utplacerade längs med fjorden kommer att ljuda. Hela Storfjorden stängs för båttrafik.

Det blir antagligen sista gången som många av invånarna kommer att se sina hem.

Byn Hellesylt i västra Norge
Hellesylt Byn Hellesylt i västra Norge Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt hellesylt

Att kontrollerat spränga bort det fjällparti som kommer att rasa för att undvika katastrofen är inget alternativ. Det finns en risk för att fjället då skulle bli instabilt på ett annat ställe. Dessutom handlar det också om juridiska aspekter, säger Kjell Jogerud.

- Enligt norsk lag är ett hus som är försäkrat mot brand också försäkrat mot naturkatastrofer. Om man spränger och skredet går så är det inte längre en naturkatastrof utan orsakat av människor. Och då har någon ett formidabelt ekonomiskt ansvar.

Det var redan på 80-talet som en äldre man som hade vuxit upp på en av gårdarna vid Åknesfjället slog larm om att sprickan, som han kom ihåg från barndomen, hade vuxit dramatiskt.

Men de lokala politikerna ville inte störa den viktiga turistnäringen och byggandet i attraktiva strandområden, så varningarna klingade länge för döva öron.

I slutet på 80-talet undersökte också några geologer sprickan och ansåg att den inte var farlig. Men nya undersökningar senare visade hur farlig sprickan verkligen är.

Tsunamier har inträffat också tidigare

Fjällskred som orsakar tsunamier är inget nytt i Norge. För tillfället finns det närmare 200 instabila berg i Norge. Och genom historien har flera megatsunamier inträffat.

Forskarna har hittat tecken på tsunamier så långt som 7 000 år tillbaka. Då inträffade ett massivt fjällskred på den norska västkusten som orsakade en enorm flodvåg som svepte fram över havet och dränkte stora delar av den skotska östkusten.

Enligt skredstatistiken inträffar tre till fyra stora fjällskred per hundra år.

Skredhistoriker Astor Furseth
Skredhistoriker Astor Furseth Skredhistoriker Astor Furseth Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt astor furseth

- Bara här i Storfjorden så har det gått cirka 67 tsunamiskred genom tiderna, berättar skredhistorikern Astor Furseth. Under de senaste 400 åren har det gått tre gigantiska tsunamiskred här som har orsakat stora flodvågor på över 60 meter.

Tafjordolyckan
Här ser man hur Langhammaren har rasat i fjorden Tafjordolyckan Bild: Astor Furseths privata samling tafjordolyckan

Den värsta av tsunamiolyckorna inträffade år 1934 i Tafjorden. Invånarna i området väcktes den sjunde april klockan tre på natten av ett explosionsartat muller när en del av fjället Langhammaren rasade ner i fjorden.

Raset orsakade en upp till 64 meter hög tsunami, som på några minuter spolade bort flera samhällen vid fjorden. Invånarna hade liten eller ingen chans att fly undan flodvågen i nattmörkret. 40 personer omkom.

Tafjordolyckan
40 människor omkom i Tafjordolyckan Tafjordolyckan Bild: Astor Furseths privata samling tafjordolyckan

Att det fanns en spricka i Langhammaren och att fjället en dag skulle rasa hade invånarna i området vetat sedan år 1870. Men eftersom ingen bodde i närheten av fjället var oron inte så stor.

Att vågorna skulle bli så stora och förödande kunde ingen ana.

Tafjordolyckan
Bara bråte fanns kvar efter tsunamin Tafjordolyckan Bild: Astor Furseths privata samling tafjordolyckan

Skredhistorikern Astor Furseth bor bara några meter från det ställe där flodvågen slog till. Han säger att Åknesraset kommer att bli mycket värre än Tafjordolyckan.

- Volymen av raset i Tafjordolyckan var bara 3-4 miljoner kubikmeter. När det gäller Åknesfjället är det frågan om upp till 60-70 miljoner kubikmeter berg som kan rasa.

Också siffran hundra kubik har nämnts, vilket motsvarar 38 kheopspyramider.

Till en början trodde man inte att raset och tsunamin skulle bli så stora som man nu räknar med. Men simuleringar i ett laboratorium i Trondheim visade att raset kan bli tre gånger större än man tidigare hade trott.

I laboratoriet byggde man en modell av Åknesfjället och fjorden och gjorde tester genom att sänka ner tyngder i vatten och se hur vattnet reagerade. Testerna visade att ett medelstort ras ger flera och större flodvågor än man trodde.

Katastroffilm om flodvågen

Trots att Åknesraset och flodvågen inte ännu har blivit verklighet kommer de att bli det på film.

Filmmakarna på filmbolaget Fantefilm i Oslo sitter som bäst och editerar en katastroffilm om tsunamin. Filmen Bølgen, vågen, har premiär i augusti och den filmades i bland annat Geiranger och på Åknesfjället under fjolåret.

Fantefilm i Oslo
Editering av filmen Fantefilm i Oslo Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt fantefilm

Filmen handlar om en geolog som blir åtskild från sin familj precis innan flodvågen slår till. Det är frågan om den första skandinaviska katastroffilmen, säger producenten Martin Sundland.

- Vi hade alltid drömt om att göra en katastroffilm, det är en väldigt spännande genre som vi aldrig förr har gjort i Skandinavien. Det har amerikanerna i stort sett haft ensamrätt på. Och så plötsligt kom vi över det här scenariot, som verkligen kommer att hända och då kände vi att det är en otroligt spännande möjlighet.

Copyright:Fantefilm, med tillstånd

Filmprojektet är ändå kontroverisellt. Fantefilm har fått mycket kritik från dem som bor i Åknesområdet. De är rädda för att filmen kommer att skrämma upp människor och skrämma bort turisterna, som är en viktig inkomstkälla.

Fantefilms producent Martin Sundland (vänster)
Producenten Martin Sundland (vänster) och regissören Roar Uthaug Fantefilms producent Martin Sundland (vänster) Bild: YLE/Lotte Krank-van de Burgt martin sundland

- Det har gjorts katastroffilmer så länge filmen som medium har funnits. Och det finns ingen historik som visar att katastroffilmer har skrämt bort turister. Det har alltid gått tvärtom, försvarar sig Martin Sundland.

Efter att den första misstänksamheten hade lagt sig var det många som ville och fick medverka som statister i filmen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes