Hoppa till huvudinnehåll

Vägen till stjärnorna

Barnverksamhet i Park Slope, Brooklyn
Föräldrarna i Park Slope satsar stort på sina barn. Barnverksamhet i Park Slope, Brooklyn Bild: Yle / Christian Vuojärvi barnskötare

Den rikaste procenten av jordens befolkning beräknas nästa år ha en större egendom än alla andra tillsammans. Detta enligt biståndsorganisationen Oxfams färska rapport.

Att de rika blir rikare är en utveckling som pågått länge här i USA. Sedan 1980 har den rikaste promillens inkomster stigit med över 400 procent.

Under det halvt år jag bott i USA har jag insett klasskillnaderna ofta befästs redan vid födseln.

Rika föräldrar gör sitt yttersta för att ge sina barn de bästa möjliga förutsättningarna för vuxenlivet. Visst, det gör säkert alla föräldrar, men i USA har den utvecklingen drivits till sin spets.

Här i småbarnstäta Park Slope är det mycket vanligt att föräldrarna anställer en barnskötare för att ta hand om sina småttingar. Ofta en enda småtting. Det absurda i det hela är att konkurrensen om duktiga barnskötare är blodig. Jag hörde nyligen om ett par som blivit av med sin andra barnskötare inom loppet av ett år. Orsaken? Andra föräldrar är redo att betala mer i lön till sin nanny. Många är redo att gräva väldigt djupt i plånboken för att säkerställa att deras barn har den ultimata barnskötaren.

Paret som blev av med sina barnskötare fick senare höra att deras nanny hade värvats med ett löfte om en årslön på 65 000 dollar och betald semester. Med tanke på att eurons värde har rasat jämfört med dollarn så har jag ibland lekt med tanken att jag borde sadla om och börja jobba som barnskötare.

Då barnen når skolåldern skiftar föräldrarna fokus. Då handlar det om att placera barnen i rätt skola. Skolorna är en av de största orsakerna till att Park Slope är så populärt bland barnfamiljer. Stadsdelen är inte bara trygg, dess skolor har dessutom mycket hög renommé.

Naturligtvis förväntas barnen prestera på en hög nivå och till exempel i matematik är kraven avsevärt högre än i Finland. Men det verkliga allvaret inleds först i middle school, som motsvarar Finlands högstadium. Då gäller det att visa sig på styva linan för att vika sig en plats i en upphaussad high school (motsvarigheten till gymnasium). Ett av de mest prestigefulla är pojkgymnasiet Xavier High School på Manhattan och jag har sett hur det lyser i vissa föräldrars ögon då Xavier kommer till tals.

De föräldrarna gör allt för att deras son skall bli antagen till Xavier eller någon annan respektingivande high school. De avlönar privata tutorer för att förbereda deras barn dels för det viktiga sista året i middle school och dels för kommande antagningsintervjuer.

I slutändan är det stora målet att bli antagen till rätt universitet, ofta något av de så kallade IVY-leagueuniversiteten. Tanken är att deras son eller dotter senast där bygger upp ett gediget nätverk av kontakter.

Vägen från att vara spädbarn i behov av en barnskötare till att plugga på exempelvis Harvard är givetvis lång men de välbärgade amerikanska föräldrarna anser att varje steg på vägen är oerhört viktig.

För en som är uppvuxen i Finland känns resonemanget bisarrt. Jag föredrar varje dag i veckan det jämlika skolsystem vi har i Finland. Där det högstadium, eller till och med lågstadium, du går i inte nämnvärt påverkar dina chanser att hävda sig som vuxen.

Trots alla goda intentioner så går det ibland riktigt illa för de rika föräldrarnas barn. För en månad sedan sköt 30-årige Thomas Gilbert Jr sin far, fondförvaltaren Thomas Gilbert Sr, till döds i New York för att hans månadspeng inte var tillräckligt stor.

Det exemplet är givetvis makabert men faktum är att pressen på de rika föräldrarnas barn är stor i USA. Ibland funderar jag hur jag själv som tonåring skulle ha hanterat ett dylikt tryck. Sannolikt dåligt.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes