Hoppa till huvudinnehåll

Långt förflutet för Vuotos och Kollaja

Översvämmad åker
Förespråkarna till Kollajabassängen hävdar att översvämningarna i norra Österbotten minskar om bassängen byggs. Översvämmad åker Bild: Yle / Pekka Loukola norra österbotten

När Kollajabassängen igen förs på tal är det många som minns årtionden av debatt kring två att de känsligaste frågorna i Finlands miljöpolitik: Planerna på att bygga de konstgjorda sjöarna Kollaja i norra Österbotten och Vuotos i Lappland.

Debatten föddes redan på 1960-talet när de konstgjorda sjöarna Lokka och Porttipahta byggdes för att tjäna kraftverket Isohaara.

Det ledde till att statsrådet år 1970 gjorde ett ställningstagande, enligt vilket staten ska stöda nya bassängprojekt endast om miljösynpunkterna har beaktats i planeringen av dem. Strax därefter inledde ändå Vattenstyrelsen byggplanerna på bassängen i Vuotos i Lappland.

Planerna fick emellertid mothugg och regeringens aftonskola beslöt år 1982 att Vuotosbassängen inte ska byggas.

Men kraftföretaget Kemijoki begravde ändå inte planerna helt och de levde vidare - liksom det kompakta motståndet från motståndarsidan.

Gröna rörelsen organiseras

Debatten gick het med miljövårdsfolket på ena sidan och vattenkraftsförespråkarna på den andra.

Den gröna rörelse som uppstod på 1980-talet och som senare organiserade sig som partiet Gröna förbundet ansåg att bassängen skulle ha förstört ett av de viktigaste fågelområdena i landet och lett till ökade utsläpp.

Under den här tiden hade invånarantalet i Pelkosenniemi minskat drastiskt . Efter det nekande beslutet 1982 började invånarantalet igen tillfälligt öka, men sedan började nya vindar återigen blåsa.

År 1992 fattade statsrådet ett principbeslut om att trots allt ge grönt ljus för att bygga en bassäng i Vuotos.

Europeiska gemenskapen blandar sig i

Därpå följde en debatt kring Natura 2000-programmet som inte hade inkluderat Kemihaaramyrarna som ligger i det planerade bassängområdet.

Det gick så långt att till och med Europeiska gemenskapernas domstol dömde Finland för att ha brutit mot fågeldirektivet. Statsrådet fick ge sig och beslöt att införliva Kemihaaramyrarna i nätverket Natura 2000.

Högsta förvaltningsdomstolen säger sitt

Efter långa processer beslöt sedan Högsta förvaltningsdomstolen år 2002 att slutligen stoppa planerna på att bygga Vuotosbassängen.

HFD ansåg att den miljöpåverkan bassängprojektet skulle ha medfört hade varit skadlig, permanent och berört ett mycket stort område.

I praktiken blev det ändå inget slut på diskussionerna om de konstgjorda sjöarna och inte ens en punkt för Vuotosprojektet. Energiindustrin menar att det går att byta skyddsobjekt om man hittar ett kompenserande område och efterlyser debatt om ämnet.

Mindre och bättre?

Nu är en del politiker beredda att riva upp forsskyddslagen för att göra det möjligt att bygga bassängen Kollaja i Pudasjärvi i norra Österbotten. Kollaja är betydligt mindre till storleken än den ännu aldrig byggda Vuotosbassängen.

Kollajabassängen skulle bädda för energibolaget Pohjolan Voimas planer på ett nytt vattenkraftverk vid Ijo älv.

Läs också:

Ny hård kamp om Kollajabassängen.

och det här inslaget från Vuotos-området år 1975.

Läs också