Hoppa till huvudinnehåll

Rika har blivit rikare – Finland följer Pikettys teori

Den franske nationalekonomen Thomas Piketty på kongress i Chile, januari 2015
Den franske nationalekonomen Thomas Piketty Den franske nationalekonomen Thomas Piketty på kongress i Chile, januari 2015 Bild: EPA/SEBASTIAN SILVA thomas piketty

Lämpligt inför riksdagsvalet kommer forskare som står socialdemokraterna och facket nära ut med en bok om välfärdssamhället och ekonomin. Boken ifrågasätter många av de rådande uppfattningarna om möjligheten att bevara välfärdssamhället. Forskarna tar också en titt på Finland via den franske nationalekonomen Thomas Pikettys forskning.

Genväg till Pikettys värld

Boken Hyvinvointivaltio 2010-luvulla – mitä kello on lyönyt? (ungefär Välfärdsstaten på 2010-talet – vad har klockan slagit?) består av elva artiklar av forskare vid forskningsinstitut och universitet.

Artiklarna behandlar inkomstfördelning, tjänsteproduktion inom offentlig och privat sektor, hållbarhetsgapet, möjligheterna till en stimulerande finanspolitik, skattepolitiken, fattigdomen, bastryggheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden. De flesta artiklar är översikter av vad forskningen i Finland säger om läget.

Piketty tillämpad på Finland

En av artiklarna handlar om utvecklingen av inkomster och förmögenheter i Finland de senaste femtio åren och vad som ligger bakom dem. Artikeln heter ”Skattepolitiken bakom toppinkomster och toppförmögenheter – syns Pikettys beskrivna utveckling i Finland?” och är skriven av Marja Riihelä, Risto Sullström och Matti Tuomala.

Forskningen visar att en allt större del av tillväxtens frukter har tillfallit dem som har toppinkomster i Finland och i många andra länder. Av inkomsttillväxten mellan 1993 och 2000 gick ungefär en femtedel till den 1-procent som tjänar mest.

Grafiken visar hur de reala disponibla inkomsterna har utvecklats inom de olika tiondelarna, decilerna (materialet delas in i tio lika stora delar) och inom den 1 % som förtjänar mest. Enligt forskarna är resultatet förbryllande. Inkomsterna har ökat knappt alls i de lägsta inkomstklasserna. Inkomstökningen i den högsta inkomstklassen (90 – 99 %) är också blygsam, jämfört med ökningen i den högsta 1-procenten.

Reala disponibla inkomster i Finland 1990 - 2012
Reala disponibla inkomster i Finland 1990 - 2012 inkomstfördelning

Den översta en procenten fördubblade sina genomsnittliga disponibla inkomster under 1990-talets senare hälft. Om man ser på den högsta 1-promillen är ökningen i en helt egen klass. Det här visas av att medeltalet och medianen (den mittersta observationen) har glidit från varandra.

De rika har blivit rikare

Forskarna har granska inkomstutvecklingen inom olika socioekonomiska klasser. Sämst har det gått för långtidsarbetslösa, deras realinkomster har stigit mycket måttligt. Arbetstagare och pensionärer har haft en nästan identisk inkomstutveckling. Enligt forskarna har företagarnas inkomstutveckling däremot varit betydligt snabbare än övriga gruppers, under perioden 1990 - 2012.

Den tiondel som hade de högsta inkomsterna ökade sin inkomstandel av hela kakan mellan åren 1966 och 2012. Den högsta tiondelens inkomstandel gick upp från 18 till 23 procent. År 1990 fick den 40 procent som hade de lägsta inkomsterna 27 procent av inkomsterna och tio år senare 24 procent..

Den 1-procent som hade de högsta inkomsterna fördubblade sin inkomstandel under 1990-talet. Den 1-promille som förtjänade mest mångdubblade sin andel av inkomsterna under samma tid. Samtidigt minskade inkomstandelen för den 20 procent som hade de lägsta inkomsterna.

Beskattningen förklarar ökade skillnader

Enligt forskarna är skattereformen från 1993 den viktigaste förklaringen till att inkomstskillnaderna ökade i slutet av decenniet. Då separerades förvärvsinkomster och kapitalinkomster i beskattningen. Löneinkomsterna hade fortfarande en progressiv skatt, medan skatten på kapitalinkomster blev en plattskatt. I början var den relativa skatten 25 procent, men steg senare till 29.

Resultatet av skattereformen var att en allt större del av stora förvärvsinkomster omvandlades till kapitalinkomster. Speciellt välbeställda företagare hade möjlighet att omvandla inkomsterna. Så skedde inom holdingbolag, bland advokater, konsulter, läkare, revisionsbyråer och så vidare.

På kort tid efter skattereformen 1993 föll marginalskatterna inom den mest förtjänande en procenten från 60 procent till 40 procent och de genomsnittliga skatterna från 45 till 30 procent. De högsta inkomsterna ökade alltså samtidigt som de högsta marginalskatterna och de genomsnittliga skatterna minskade.

Skattereformen blev populär bland höginkomsttagarna. År 1990 stod kapitalinkomsterna för 14 procent av alla inkomster bland den mest förtjänande en procenten. År 2000 var den uppe i 60 procent och efter det har den legat mellan 50 och 60 procent. Optionsinkomsterna förklarar bara en liten del av förändringarna, menar forskarna.

Omfördelningen har minskat

Omfördelningen av inkomster via skatter och bidrag ökade från början av 1960-talet till början av 1990-talet, och detta skedde samtidigt som Finland hade hög tillväxt. Men skattereformen ändrade på det. Den lägre beskattningen i de högsta inkomstklasserna har kraftigt minskat den omfördelningseffekt som förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen hade.

Förmögenhetsskillnader i Finland

Enligt forskarna vet man ganska lite om förmögenhetsskillnaderna i Finland jämfört med inkomstskillnaderna. Statistiken är inte lika utförlig. Dessutom ledde slopandet av förmögenhetsskatten 2005 till att man inte längre får data på samma sätt som förr. Så mycket vet man ändå att den förmögnaste 1-procentens ägarandel är tiotals gånger större än dess andel av befolkningen.

Thomas Pikettys analys visar att förmögenhetsskillnaderna minskade under de senaste hundra åren. Det var resultatet av ett flertal omvälvningar såsom krig, men också ett resultat av politik, med bland annat progressiv beskattning. Samtidigt visar forskningen att trenden vände kring 1980. Inkomst- och förmögenhetsskillnaderna började öka. Det gäller också Finland.

De högsta inkomstklassernas goda inkomstutveckling syns också i förmögenhetsutvecklingen. När förmögenhetsskatten slopades 2005 var den förmögnaste 1-procentens andel av den beskattningsbara förmögenheten 21,6 procent. År 1998 var andelen 17,3 procent.

Den förmögnaste tiondelens andel av förmögenheten har ökat från 35,9 procent till 43,5 procent under perioden 1987 – 2009. Samtidigt har resterande 90 procent gått från en andel på 64,1 procent till 56,6 procent. Enligt forskarna kan man entydigt säga att förmögenhetsskillnaderna har ökat mellan åren 1987 och 2009.

Gäller Pikettys analys i Finland?

Under en tioårsperiod efter 1990-talskrisen ökade inkomstskillnaderna snabbare i Finland än i något annat OECD-land. De rika blev rikare. Det talar för Pikettys teori. En grov förenkling av den säger att avkastningen på kapital är större än den genomsnittliga tillväxten i ekonomin, dvs. att avkastningen på aktier, fastigheter och mark växer snabbare än nationalinkomsten.

Det är alltså ägandet av förmögenhet som är avgörande för förmögenhetstillväxten. Enligt Piketty kommer förmögenheten fortsätta att växa och koncentreras åtminstone fram till 2050. Detta förutsatt att politiken inte ändras. Han ser att samhället utvecklas i riktning mot ett klassamhälle som existerade i slutet av 1800- och början av 1900-talet.

Årlig tillväxt av inkomster och förmögenhet 1987 - 2009
Årlig tillväxt av inkomster och förmögenhet 1987 - 2009 Bild: Yle förmögenhet

Man blir alltså rik genom att äga, inte genom att arbeta, säger Piketty. Forskarna konstaterar att både inkomst- och förmögenhetsskillnaderna har ökat. Diagrammet visar att den genomsnittliga avkastningen på förmögenhet har varit större än tillväxten i de reala disponibla inkomsterna och i bruttoinkomsterna. Det här talar för att åtminstone rutten har öppnats i Finland för den utveckling som Piketty förutspår.

Hyvinvointivaltio 2010-luvulla - mitä kello on lyönyt? Palkansaajien tutkimuslaitos. Raportteja 30. Helsinki 2015.

Läs också: Slopa inte arvsskatten, säger känd nationalekonom
Piketty får kritik
Genväg till Thomas Pikettys värld

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes