Hoppa till huvudinnehåll

Förläng odlingssäsongen med en värmande kompost

Nyckelhålsträdgården på Strömsö
Nyckelhålsträdgården på Strömsö Bild: Yle/Camilla Forsén-Ström nyckelhålsträdgård

Nyckelhålsträdgården (keyhole garden) kommer ursprungligen från Afrika. Missionärerna tog där fram ett odlingskoncept som är enkelt, funktionellt, lätt att använda och som tar vara på de få resurser som finns.

En nyckehålsträdgård kan man bygga av det material man har att tillgå. Variationerna är oändliga och konceptet genialt. Du får både odlingsyta och kompost i ett och samma paket.

Nyckelhålsträdgården har formen av en cirkel. Den är vanligen en upphöjd konstruktion med en diameter på ca 2 m och höjd på ca 80-100 cm med en kompostbehållare i mitten. Själva nyckelhålet är ingången till komposten.

Fördelarna med en nyckelhålsträdgård är många:

  • Ergonomi. Omkretsen och höjden gör att det är bekvämt att jobba. Du behöver inte stå med böjd rygg och når lätt till komposten.
  • Näring. Komposten i mitten tillför näring direkt i jorden.
  • Vattenhushållning. I Afrika används hushållets gråvatten för bevattning.
  • Enkelt bygge. Nyckelhålsträdgården kan byggas väldigt enkelt och i nästan vilket material som helst, för enbart en odlingssäsong eller för flera säsonger om du bygger av ett mer hållbart material.

Vår nyckelhålsträdgård - en hybrid

Vår nyckelhålsträdgård följer ursprungskonceptet vad gäller diameter, höjd och konstruktion. Däremot anpassade vi den till våra nordliga förhållanden genom att konstruera en sorts hybrid.

Vi kombinerade en traditionell nyckelhålsträdgård med en varmbädd.

Vi ville ta vara på de bästa egenskaperna från de båda koncepten - nyckelhålsträdgårdens ergonomi och kompostfunktion med varmbädden som odlingsunderlag.

Den fördelaktiga varmbädden

Att odla i varmbädd är en gammal tradition som var rätt allmän under början av 1900-talet.

Principen bygger på att skapa undervärme. Det här görs enklast genom att blanda halm och obrunnen kreatursgödsel, ofta hästgödsel.

Halmen och gödseln ”brinner” ihop och ger värme och näring till odlingen. Växterna får alltså en riktig kick av all näring och ingen extra gödsling behövs under odlingssäsongen.

Fördelarna med varmbädden är flera. Det varma underlaget gör att odlingsstarten kan tidigareläggas. Blir nätterna kalla kan du använda ett glaslock.

Har du inget glaslock kan du lika bra täcka odlingsytan med fiberduk. Om nätterna blir riktigt kalla kan du täcka med t.ex. vassmattor så som man gjorde förr i tiden eller med flera lager fiberduk.

Varmbädden anläggs på nytt varje år. Odlingsunderlaget från föregående säsong blir utmärkt jordförbättring för blombänkar och trädgårdsland.

Vill du inte fortsätta att odla i varmbädd fyller du bara på med jord och odlar som vanligt.

  1. Bygg först själva konstruktionen. Vi mätte upp en cirkel med diametern 2 m och radade björkved till en höjd av ca 80 cm. Kom ihåg att lämna en öppning i cirkeln, stor nog så du kommer åt komposten i mitten.
  2. Sätt in kompostkonstruktionen. Vi använde ett galler med plastyta.
  3. Gör sidorna till nyckelhålet. Vi använde filmfanér som är vattenbeständig. För estetikens skull limmade vi på tunna plattor av björk.
  4. Börja med att sätta ett lager sten inuti komposten, dels för att hålla den på plats men också för luftcirkulationen. Syre är viktigt för en välfungerande kompost.
  5. Sätt ett lager med grenar och kvistar i botten på odlingsområdet. Stampa ner kvistarna.
  6. Bred ut ca 30 cm halm ovanpå kvistarna.
  7. Lägg ca 30 cm obrunnen hästgödsel ovanpå halmen och tillsätt därefter igen ett lager med halm, ca 20-30 cm.
  8. Blanda halm och gödsel och tillsätt ännu ett lager halm, ca 20 cm.
  9. Avsluta med ett lager kalkad matjord, ca 20-30 cm.

Obs! Under odlingssäsongen kommer halm och gödsel att ”brinna ihop” vilket betyder att odlingsunderlaget sjunker ihop. Fyll därför gärna upp till kanten när du anlägger varmbädden.

Det tar ett par veckor innan varmbädden är klar för användning. Du kan följa med temperaturutvecklingen i varmbädden med en termometer.

När nedbrytningsprocessen kommer igång kan temperaturen stiga upp till 40-50 C. När temperaturen i jorden är ca 12-15 C kan du börja så och plantera.

Om gödseln och halmen känns torr skall du vattna för att få fart på processen.

Också om du inte vill anlägga en varmbädd är det bra att börja med med kvistar och annat grövre material på botten av nyckelhålsträdgården.

Owes växtval

I vår nyckelhålsträdgård planterade vi:

  • Jättepumpa/hallowen pumpa, Cucurbita pepo, Rocket F1
  • Squash, Cucurbita pepo, Black Beauty
  • Frilandsgurka, Cucumis sativus, Corentine F1
  • Indiankrasse, Trophaeolum majus nanum, Out of Africa
  • Sammetstagetes, Tagetes patula, Mowgli Bicolor

Komposteringens ABC

En kompost för trädgårdsavfall är ett måste i varje trädgård!

En välfungerande och välskött kompost processar avfallet från din trädgård till näringsrik och nyttig jordförbättring i trädgården.

För en fungerande kompost, tänk på följande:

  • Syre. Nedbrytningsprocessen kräver syre för att fungera optimalt. Bygg gärna komposten så att tillförseln av syre tryggas. Det här kan du göra t.ex. genom att placera grova kvistar på botten av komposten.
  • Vänd komposten. Du behöver vända komposten två gånger per år - vår och höst. Då de olika lagren blandas tillförs syre som påskyndar nedbrtyningsprocessen.
  • Håll komposten fuktig. En torr kompost är en död kompost. För att organismerna som sköter nedbrytningen av det organiska avfallet skall kunna leva och fungera krävs det fukt. Fukthalten i komposten skall motsvara en fuktig disktrasa - alltså fuktig men inte rinnande. Genom att kontinuerligt tillföra färskt material i komposten upprätthålls fuktigheten. Om komposten verkar torr och kall kan du gärna vattna den.
  • Värme. Nedbrytning av allt organiskt material skapar värme. För att komposten skall fungera optimalt bör temperaturen ligga omkring 35-55 C.
  • Undvik ogräsrötter och växtsjukdomar. I princip allt trädgårdsavfall lämpar sig för kompostering. Undvik dock att sätta svåra rotogräs som tex tistlar i komposten. Undvik även ettåriga ogräs som bildat frön. Sätt inte heller material som du misstänker har växtsjukdomar i komposten.
  • Finfördela materialet. Ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare sker nedbrytningen. Det lönar sig därför att riva eller hacka sönder större växtdelar innan de sätts i komposten.

Sköt om din kompost som en god vän – det återbetalar sig tusenfalt och är mödan väl värd!

Läs mera om kompostering här

Trädgård

Nyligen publicerat - Trädgård