Hoppa till huvudinnehåll

Vart tog bildningen vägen?

idéhistoriker Stefan Widqvist debatterar bildning
idéhistoriker Stefan Widqvist debatterar bildning stefan widqvist

Idéhistorikern Stefan Widqvist vill att vi ska flytta fokus från korvstoppning till bildning i våra skolor. Han vill befria skolan från näringslivets och politikernas intressen och lyfta fram vikten av att utbilda kritiskt tänkande individer.

Jag träffar idéhistorikern Stefan Widqvist på Hanaholmens kulturcentrum där han håller ett inspirerande anförande som ifrågasätter mätningar och kortsiktig målrationalitet i dagens utbildning. Widqvist arbetar med att utbilda lärare vid Karlstads universitet.

Seminariet handlade om hur skolan kunde blir mer kreativ och mer uppskattad. Det verkar som att vi fastnat i tron på att vår skola inte behöver bli bättre tack vare våra goda PISA-resultat. Men det är inte så enkelt, dels har resultaten sjunkit på sistone, dels är frågan varför utbildningen ska vara en konkurrensvara gentemot andra länder, vad gör det med våra utbildningars innehåll?

För mycket fokus på fakta

”Bildningen är inte mätbar, den bygger inte på målet utan på processen. Att fokusera på fakta och läxförhör uppmuntrar inte till kreativt tänkande.”

Widqvist efterlyser tid till bildningsprocesser, det snäva nyttighetstänkandet gynnar inte verklig bildning. Han önskar att vi omvandlar vårt skolinnehåll så utbildning och bildning blir en helhet.

”Att åstadkomma något som inte är på förhand givet, är verklig bildning. Men dagens skola uppmuntrar inte till det, utan lägger mer vikt på kvantitativt mätbara element som prov, läxläsning och nivågraderade betyg.”

idéhistoriker Stefan Widqvist debatterar bildning
idéhistorikern Stefan Widqvist idéhistoriker Stefan Widqvist debatterar bildning stefan widqvist

Dagens fakta stämmer inte överens med morgondagens fakta

"Den allt oftare förekommande kontrollen och mätningen av enkla delar i utbildningen gynnar inte elevernas förståelse av sig själva och sin omvärld."

Widqvist menar också att de fakta vi oftast mäter, dessutom är rörliga. Detta vi kallar fakta är inte så entydigt, eftersom dagens fakta inte alltid överensstämmer med morgondagens fakta.

"Man behöver inse att kunskapen är rörlig. Faktakunskaper är inte oviktiga, men det vore bättre för utbildningens förhållande till dessa tvärsäkra fakta att benämna dem för provisoriska sanningar."

Vad du har för yrke mindre väsentligt än vem du är som människa

Enligt Widqvist borde vi släppa de externa motiven och sluta fråga:

”Vad ska du bli för yrke?”

Widqvist uppmanar oss att sluta tänka så. Elevens väg genom skolan ska inte vägledas av frågan "Vad ska du bli?" i stället borde vi fråga: "Vilken människa vill du bli?" Bildningen borde vara värdefull i sig, oberoende av om den leder till en yrkesutbildning.

Stefan Widqvist varnar för att kunskapen reduceras till en vara på marknaden och önskar att kunskapsbegreppet skulle diskuteras mer så att utbildningen inte enbart finns till för näringslivet utan för elevens egen utveckling.

”Möjligheten att utveckla en kritisk tankeförmåga reduceras om nyttoaspekter tar över. Bildningen borde få ha ett egenvärde inom all utbildning och inte vara något påklistrat för syns skull.”

Vadå flummiga humanister?

Widqvist ifrågasätter näringslivets inställning till humanistiska ämnen som onyttiga och flummiga.

”Det här är en inställning som leder till ensidig utbildning.”

Det saknas en bred syn på på kunskapens olika former och innehåll i skolan och därför har kunskapen att memorera enskilda fakta dominerat skolans innehåll och lektionerna har upptagits till stor del av att kontrollera att eleverna har lärt sig fakta utantill.

”40-50% av lektionerna i Sverige går ut på att kontrollera att eleven läst läxan. Det här handlar om att memorera. Är det bildning? Utbildningen behöver ställa andra frågor än enbart kontrollerande. Problembaserade frågeställningar har sällan något givet svar och därför undviks de ofta i undervisningen. Om eleven frågar på vilken sida i boken svaret finns, så finns det inget annat svar än ett krav på att utveckla tänkandet.”

För att bildningen i skolan ska få ett innehåll, behöver andra moment utvecklas än enbart att kunna utantill. Även om denna kunskap inte är oviktig, så upptar den alltför stor del av skolans vardag.

”Att utbilda till självständigt tänkande innebär att man bör veta mer och bredare, mer än det som kommer till provet. Utbildningen behöver integrera det vi kallar teori och praktik till en enhet och skapa ett sammanhang så att man förstår delmomenten i helheten. Olika ämnen i skolan behöver då samverka så att förståelsen vidgas.”

På seminariet i Hanaholmen fanns professorer, skolmyndigheter och beslutsfattare av olika slag och trenden verkar vara att vi är på god väg mot en mer kreativ och diskuterande skola.

Får vi hoppas.

Läs också