Hoppa till huvudinnehåll

Närbild går ombord

Köksmästare Janne Berlin kokar hummer ombord på Silja Serenade
Janne Berlin har jobbat upp sig från kökspojke till köksmästare ombord. Köksmästare Janne Berlin kokar hummer ombord på Silja Serenade Bild: Yle/Jyrki Karjalainen silja serenade

Sjöfarande hör ihop med en del av livet i kusttrakterna, men hur länge?
Exporten drar dåligt och många rederier säljer fartyg eller flaggar ut.

Det landskap där sjöfarten genom tiden har haft störst betydelse är Åland. Från början handlade det mest om frakt och bara till liten del om passagerare. Numera är förhållandena de omvända; passagerartrafiken är störst. Fraktsjöfarten lever ändå vidare och nu står man inför ytterligare utmaningar. Svaveldirektivet trädde i kraft vid årsskiftet och inom ett par år väntas nya direktiv om rening av barlastvatten.

Fraktfartyg
Fraktfartyg Bild: Bore m/v nordgard

Den åländska fraktsjöfarten har gått igenom många toppar och dalar. De senaste åren har varit mycket svåra. Bore-rederiet som för några år sedan köpte upp åländska Husell-rederiet tvingades nyligen skära ner på personal, 12 av 17 fick gå. Samtidigt sålde rederiet sex av sina fartyg. Rederi Ab Lillgaard sålde ett fartyg i somras och har nu fyra upplagda och endast två i trafik. Eckerö shipping beslutade för bara några dagar sen att sälja två av sina nyaste fartyg.

Också skärgårdstrafiken drabbas. Två av skärgårdstrafikens linjer ska privatiseras och bägge kontrakten ser ut att hamna hos en icke åländsk koncern.

Ändå är sjöfarten fortfarande Ålands viktigaste näringsgren. 4000 ålänningar får sin utkomst från sjönäringen eller någon anknuten näring.

Sjömanslivet är en livsstil

Janne Berlin gick till sjöss för snart 20 år sedan. Det var kärleken till matlagning som fick honom att välja livet till havs. Först var han mässpojke på linjen Kaskö-Gävle. I dag är han köksmästare på Silja Serenade som trafikerar mellan Helsingfors och Stockholm.

Köksmästare Janne Berlin ombord på Silja Serenade
Köksmästare Janne Berlin ombord på Silja Serenade Bild: Yle/Jyrki Karjalainen janne berlin

- Jag har tyckt om mat ända sen liten, minns han. Då pojkarna var ute och sparkade fotboll i Kalax i Närpes hängde jag med marthorna i köket och hängde över spiskanten och undrade vad de gjorde. Det var så det började.

För en finländsk sjöman gäller regeln åtta till tolv dagar ombord och lika många dagar hemma. Det betyder halva året till sjöss och halva året i land. Det samma gäller för kökspersonalen ombord.

- Det blir en livsstil, säger Janne Berlin.

Så har det också varit för ålänningen Lasse Eriksson, som åkte som maskinmästare på världens alla hav i över 40 år. 2011 gick han i land för gott.

Det lönar sig att bli sjöman

När det gäller utbildning inom sjöfart ligger Åland i framkant och lockar studerande
både från fastlandet och från Sverige. All sjöfartsutbildning samordnas numera i en nybildad sjöfartsakademi. Här kan man kan studera till sjökapten, maskinchef eller fartygselektriker. Från politiskt håll finns också en vilja att utveckla sjöfartsutbildningarna ytterligare.
I dagsläget har cirka 400 studerande valt sjöfart som inriktning. David Leek och Carl-Julius Rolin ska bli kaptener. De ser positivt på framtiden.

- Sjöfart är fortfarande det bästa sättet att transportera varor, säger de.

Handelsflottan har tuffa år framför sig

Kenneth Bondas som är förbundssekreterare på Finlands Sjömansunion säger att det är en hårt utsatt bransch. Konkurrensen från de övriga EU-flaggade länderna är stenhård, eftersom de har större möjligheter att ha icke-EU-besättningar än de finländska rederierna har. De utländska sjömännen är billigare att anställa eftersom de inte följer det finländska avlösningssystemet, utan arbetar sex till nio månader utan avlösare. Finska sjömän jobbar betydligt kortare periorder.

- Vi har ändå öppnat den här möjligheten också för de finska redarna, säger han. Vi har haft ett tiotal nybyggen och lyckats få alla de här nybyggena inflaggade till Finland.


LanghShip i Pikis hör till de större av landets kring 10 privatägda rederier och de satsar på stål, bulk och containergods.
Vid årsskiftet tog Laura Lang-Lagerlöf över rodret i familjeföretaget.

laura langh-lagerlöf
laura langh-lagerlöf Bild: Yle langh ship

- Det gäller att försöka hitta alternativ så att man klarar sig, säger hon.

Rederiet har tacklat de nya svaveldirektiven genom att konstruera egna svavelrenare, scrubbers, till sina fartyg och rederiet har även konstruerat egna patenterade containrar som hyrs ut.

LanghShip har fem fartyg. Tre trafikerar mellan Finland och Holland och två går via England, Lettland och Ryssland.
Rederiet har drygt 100 anställda sjömän och samtliga båtar är finskflaggade.

- Våra värsta konkurrenter är Holland och Tyskland, säger hon. Det är tufft, men jag tror på framtiden.

Närbild må 9.2.2015, kl 20.00
repris ti 10.2.2015, kl 17.25

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten