Hoppa till huvudinnehåll

Den ryska propagandan oroar myndigheterna i Lettland

I anslutning till Ukrainakrisen har en fråga på EU:s agenda den senaste tiden varit hur man ska tackla den ryska propagandan. I Lettland är frågan mycket aktuell.

Lettland har en stor ryskspråkig minoritet och där befarar man att den bild ryska medier ger av Ukrainakrisen kan leda till motsättningar mellan språkgrupperna i landet.

De lettiska myndigheterna ser med oro hur det ryska propagandamaskineriet har skruvat upp tempot det senaste året, speciellt med tanke på att cirka 40 procent av befolkningen i Lettland har ryska som modersmål.

Olika varianter i lettisk respektive rysk tv

Eugenia Semjonova är 81 år, hon bor i en förort i utkanten av Riga. Eugenia har bott hela sitt liv i Lettland, hon talar lettiska men hennes modermål är ryska liksom de flesta andra i den här förorten.

Lettiska Eugenia tittar endast på ryska tv-kanaler
Eugenia Semjonova i sin bostad i Riga Lettiska Eugenia tittar endast på ryska tv-kanaler propaganda

I Eugenias lägenhet på den sjätte våningen står tv:n på. Hon har 56 kanaler men det är främst nyheter och aktualiteter hon ser på. Eugenia säger att hon ser på både på lettiska och ryska nyheter.

Men hennes svärdotter, som bor i samma hushåll, ser endast på ryska kanaler. Och den uppfattning hon har om Ukrainakrisen skiljer sig märkbart från hennes.

- Min svärdotters bild utgår från det som rysk tv förmedlar. Jag har å min sida skapat mig en uppfattning om Ukrainakrisen på basis av både lettiska och ryska nyheter, säger Eugenia.

Ryska nyheter är populära – men kontroversiella

I Lettland är tv:n den främsta nyhetskällan, och de ryska statsägda kanalerna har väldigt många lettiska tittare.

Uppskattningsvis en tredjedel av befolkningen ser enbart på ryska nyheter. De ryska nyheterna har stora resurser; de är flashiga och tilltalar många

Men på Lettlands utrikesministerium ger man inte mycket för de ryska nyheter som produceras i Moskva. Viktors Makarovs, specialrådgivare på Lettlands utrikesministerium, anser att den verklighetsbild som de ryska statsägda kanalerna förmedlar är extremt vilseledande. Det är desinformation i allra högsta grad, säger han.

viktor makarov, utrikesministeriet, lettland
Viktor Makarov är specialrådgivare vid Lettlands utrikesministerium viktor makarov, utrikesministeriet, lettland viktor makarov

Makarovs är expert på rysk propaganda, och har själv ryska som modersmål. Han säger att det har skett en oroväckande utveckling och att det ryska propagandamaskineriet har skruvat upp tempot.

- Jag anser att ryska medier målmedvetet och allt tydligare nu försöker påverka tittarnas åsikter. De riktar sig till den rysktalande befolkningen här i Lettland att säger till dem att EU och väst inte är att lita på, att de i stället borde vända sig till Ryssland.

”De rysktalande letterna bör ha alternativ”

Att nu allt fler rysktalande letter bildar sin uppfattning utgående från de ryska statskontrollerade medierna är oroväckande, anser de lettiska myndigheterna. Men det går inte att förhindra folk att se på rysk tv. Lettland har försökt göra det.

För ett år beslöt myndigheterna i Lettland att avbryta den ryska kanalen Rossiya RTR:s sändningar i Lettland för tre månader, på grund av den propaganda som kanalen spred. Men att avbryta de ryska kanalernas markbundna sändningar i Lettland hjälper inte. Var tionde lett får sina sändningar via satellit-tv direkt från Ryssland.

Nu krävs andra åtgärder, anser Ainars Diamants som är ordförande för det lettiska rådet för massmedia. Han anser att Lettland borde starta en public service-kanal för den rysktalande minoriteten i Lettland.

- Vi behöver en public service-tv-kanal på ryska i Lettland. En kanal som riktar sig till vår rysktalande befolkning i synnerhet till dem som inte identifierar sig med Putins Ryssland, säger Ainars Diamants

Och han får medhåll av Viktors Makarovs på utrikesministeriet. Makarovs säger att om man inte lyckas få en public service kanal på ryska så borde man åtminstone få en webbaserad nyhetsplattform för den rysktalande minoriteten i Lettland.
Det här är i linje med det som EU:s utrikesministrar diskuterade på sitt möte i januari. Då kom ministrarna överens om att EU ska vidta åtgärder för att bemöta den ryska propagandan.

”Svårt att ändra folks medievanor”

Men alla tror inte att en public service-kanal på ryska i Lettland skulle ha någon större effekt. En av dem är Vladislavs Užulis, chefredaktör för Vesti, den största ryskspråkiga tidnigen i Lettland. Han tror inte att en public service-kanal på ryska i Lettland skulle bli så populär som många hoppas på.

- Att starta en egen kanal kan vara kontraproduktivt. Det budskapet som kanalen skulle ge kanske inte motsvarar det som tittarna vill ha. Det finns en risk att många skulle uppleva att de inte är av samma åsikt, och de skulle se kanalen som en form av motpropaganda.

Eugenia tror inte heller att det går att ändra medievanorna i en handvändning. De som alltid har sett på rysk tv kommer att göra det också i fortsättningen, tror Eugenia. Själv kommer hon att fortsätta att se på både lettisk och rysk tv.

- Det är viktigt att se på olika nyhetsprogram för att förstår Ukrainakrisen. Jag förstår nu exakt hur situationen är, den är inte svartvit utan det är en riktig röra. Bägge sidor försöker påverka oss, inte bara ryssarna, säger Eugenia Semjonova.

Läs också: Ryskspråkig tv-kanal i Baltikum en dyr dröm för public service-bolagen

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes