Hoppa till huvudinnehåll

Svar: Ett sämre Yle gör inte HBL bättre

Stora smedjan i Böle.
Stora smedjan i Böle. Bild: Patrick Holmström stora smedjan

Jens Berg fortsätter i sin ledare i HBL 5.2 den diskussion som till synes handlar om Yle och Yles uppdrag. En debatt om Yles roll i samhället, hur vi lyckas med vårt uppdrag och hur vi använder de gemensamma pengarna skulle vara viktig att föra. Men de argument som framförts under de senaste veckorna har i själva verket inte handlat så mycket om Yle, som om tidningarnas möjligheter att tjäna pengar på det digitala.

Yles nyhetsverksamhet på nätet har blivit en av måltavlorna, trots att den naturligtvis inte är orsaken till tidningarnas svårigheter.
Yles nyhetsverksamhet på nätet har blivit en av måltavlorna, trots att den naturligtvis inte är orsaken till tidningarnas svårigheter. Lika lite skulle en begränsning av den vara svaret på de kommersiella tidningarnas ekonomiska problem.

Om tidningarna bedömer att ett fritt utbud av nyheter på webben är ett hinder för utveckling är det allt skäl att först titta på grannen. I Finland kontrollerar Iltalehti och Ilta-Sanomat tillsammans över hälften av all internetbaserad nyhetskonsumtion. Också de svenskspråkiga i Finland använder i första hand de finska kvällstidningarna på nätet. På andra plats kommer Aftonbladet och Expressen.

I en klass för sig finns de globala aktörerna, där Google och Facebook redan nu står för en tredjedel av all tidsanvändning. Den överlägset största kanalen av alla i åldersgruppen 15-29 år är Youtube.

En allmän uppfattning i Europa är att mångfalden och kvaliteten bäst upprätthålls om kommersiell och public service-media fungerar sida vid sida. Därför vill också Yle att mediemångfald i vårt samhälle bevaras. Men lösningen kan knappast vara att kräva begränsningar som leder till att det gemensamt finansierade Yle stagnerar och blir sämre.

Det finns ingen entydig logisk koppling mellan smal och svag public service å ena sidan och starka kommersiella medier å den andra. Japan är ett exempel på ett land med både stark press och stark public service. I USA är public service däremot svagt, men det har inte hjälpt tidningsföretagen. Det finns också länder som begränsat public service-verksamheten på webben, men de positiva effekterna låter vänta på sig.

Det finländska samhället digitaliseras nu med fart. I dag finns det 1,7 internetuppkopplingar per person. Om några år beräknas antalet vara fyra till fem. I en sådan värld är det en närmast absurd tanke att hindra någon aktör från att använda en viss teknologi.

För Yles del blir följderna av det här resonemanget mycket enkelt. Vårt demokratiuppdrag och målet att finnas till för alla finländare kan inte uppfyllas enbart genom traditionell broadcast. Samtidigt kommer Yle garanterat att vara den som allra längst upprätthåller markbundna broadcastkanaler i det här landet.

Det mest dramatiska framtidsscenariet är inte att kvantiteten i broadcast minskar, utan att det svenskspråkiga innehållet blir ointressant, otillgängligt och irrelevant
Den här strategin har godkänts av Yles styrelse och fastställts av förvaltningsrådet. Det finns alltså redan i dag en inbyggd mekanism för att säkerställa att Yles strategi och lagstadgade uppdrag går hand i hand.

När det gäller det svenska medielandskapet målar Jens Berg upp en hotbild där en ökad satsning på webb leder till svarta hål på radio och tv.

Visst finns det många skäl att oroa sig för det svenskspråkiga mediefältet i Finland. Med begränsade resurser blir det svårare för oss alla att svara mot de behov som en allt mer splittrad publik har, både när det gäller innehåll och teknologi.
Men minuter i broadcast är en dålig mätare för den kvalitet som Berg efterlyser. Det mest dramatiska framtidsscenariet är inte att kvantiteten i broadcast minskar, utan att det svenskspråkiga innehållet blir ointressant, otillgängligt och irrelevant.
Det tomrummet uppstår snabbt om utvecklingen eller bredden i utbudet begränsas. Och det i sin tur får inte följder endast för Svenska Yle, utan för hela det svensk- och tvåspråkiga Finland.

Gunilla Ohls, strategidirektör, Yle
Marit af Björkesten, direktör, Svenska Yle

Det här svaret publicerades i HBL 11.2.2015.

Läs också

Frågor & svar

Nyligen publicerat - Frågor & svar

  • Dataskydd för Yles tjänster

    Dataskydd beaktas i planeringen av Yles tjänster.

    Att skydda integriteten hos de som använder Yles tjänster är viktigt. Yle skyddar personuppgifter enligt gällande föreskrifter och tar dataskydd och datasäkerhet i beaktande när tjänster planeras.

  • Svar: Yles strategi

    Strategin drar upp riktlinjerna för ledarskapet på Yle

    I sin ledare (ÅU 9.12) kritiserar Pär Landor tidtabellen för Yles strategi. Borde Yle ha låtit utvecklingen avstanna för att Kommunikationsministeriet tillsatt en arbetsgrupp som funderar på Yles uppdrag? Yles nya strategi Mitt bland oss gjordes eftersom den förra strategin var daterad 2012 och dess mål satta till år 2015.

  • Svar: Ingen inbjudan

    En läsare (VBL 9.12) saknade invigningen av Campus Norrvalla

    Martin Markèn undrar i Vasabladet (8.12) varför Yle inte bevakade invigningen av Campus Norrvalla. Ulrica Lövdahl, chef för Yle Österbotten, svarar att redaktionen inte fick någon inbjudan.

  • Svar: Motarbetar stereotypier

    Yle svarar på en insändare om En svensk sommar i Finland.

    En tittare undrar (HBL 29.4) hur serien En svensk sommar i Finland främjar relationerna till Sverige.

  • Yle svarar: Politisk satir testar ofta gränser

    Yle svarar på en insändare om YleLeaks i HBL.

    Jan-Peter Paul ställer i HBL (15.3) frågor om Yles värderingar och programmet YleLeaks. Satu Keto och Arttu Nurmi från Yles finskspråkiga kultur- och underhållningsredaktion svarar att politisk satir ofta testar den goda smakens gränser.

  • Svar: Yles mål är att nå alla finländare

    Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2)

    Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2) sin oro över de finlandssvenska mediernas framtid och skriver bland annat att Yles målsättning handlar om volym. Ulrica Lövdahl, chef för nyheter och aktualiteter på Yle Österbotten och Svenska Yles direktör Marit af Björkesten skriver i sitt svar att en konstruktiv debatt måste basera sig på fakta.

  • Svar: Ett sämre Yle gör inte HBL bättre

    Chefredaktör Jens Berg skriver i sin ledare (HBL 5.2) att Yles nya strategi på svenskt håll medför ett tomrum i etern. Yles strategidirektör Gunilla Ohls och Svenska Yles direktör Marit af Björkesten skriver i sitt svar att det mest dramatiska framtidsscenariet inte är att kvantiteten i broadcast minskar, utan att det svenskspråkiga innehållet blir ointressant, otillgängligt och irrelevant.

  • Svar: Vegas uppdrag brett

    I HBL 28.1 kritiserar Wilhelm Kvist musikutbudet på Yle Radio Vega. Kaj Backman, programchef på Yle Radio Vega och Yle X3M, svarar att Vegas uppgift är att finnas till för en bred publik med blandade intressen, varierande smak och olika behov, både när det gäller det talade innehållet och den spelade musiken.

  • Svar: Svenska Yles riktlinjer

    På insändarplats i Västra Nyland (24.12) anser en skribent att Svenska Yle inte tillåter kritiska inlägg på sin webbplats. Mediechef Carin Göthelid svarar att Svenska Yle välkomnar dialog och debatt, men följer riktlinjer för kommentarerna.

  • Svar: Om Yles stora uppdrag

    Yles kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen kommenterar Iltalehtis ledare (14.1) om rapporten Ylen Suuri tehtävä (fritt översatt Yles Stora Uppdrag) som publicerades 5.1, Enligt Hyvärinen erbjuder rapporten ett perspektiv på den brytningstid medierna befijnner sig i just nu. Samtidigt påminner Hyvärinen att det är frågan om en rapport som betalts av kommersiella medier och tidningar, och alltså inte frågan om en objektiv granskning av mediernas situation.

  • Över 400 000 sidvisningar på årets mest lästa artikel

    En text som resonerar kring barn och sociala medier blev årets mest lästa artikel på Svenska.yle.fi. På topplistan för 2014 finns också ett inträdesprov, en kolumn om barnuppfostran och en artikel om humorgruppen KAJ:s webbjulkalender.

  • Arenan populär bland finländare i Spanien

    Finländarna i Spanien är den grupp utlandsfinländare som tittar och lyssnar mest på Arenan. Antalet program, klipp och direktsändningar som startas från Spanien är 50 000 i veckan.