Hoppa till huvudinnehåll

80 riksdagshus med spillvatten - vad ska Talvivaara göra?

Talvivaaragruvans vattenproblem växer både ägare och arbetstagare över huvudet. Vad ska gruvan göra med sitt spillvatten på nio miljoner kubikmeter, en mängd som kunde fylla 80 riksdagshus? Vi bjuder på fyra frågor och svar om den omstridda nickelgruvan i Talvivaara.

1. Hur ska gruvan bli av med sitt spillvatten?

Det finns vatten överallt i Talvivaara. I bassänger, i dammar, i öppna gruvschakt - och vårflödet stundar.

- Vi behöver ett spillvattenrör från den stora dammen Latosuo med två miljoner kubikmeter renat spillvatten, säger gruvans informationschef Olli-Pekka Nissinen. Dammen är full men på grund av utsläppskvoterna har gruvan inte lov att släppa ut så mycket spillvatten som vi skulle behöva få göra.

Spillvattnet innehåller sulfat och mindre mängder metaller efter rening. Mängderna måste hålla sig under det miljölovet föreskriver.

Stora gruvhögar i Talvivaara i januari2015
Malmrännorna står tomma då själva malmbrytningen står stilla Stora gruvhögar i Talvivaara i januari2015 Bild: Yle/Anna Savonius gruvbranschen
Talvivaaras informationschef Olli-Pekka Nissinen och Sotkamos kommundirektör Petri Kauppinen
Olli-Pekka Nissinen och kommundirektör Petri Kauppinen Talvivaaras informationschef Olli-Pekka Nissinen och Sotkamos kommundirektör Petri Kauppinen Bild: Yle/Anna Savonius nissinen

Spillvattnet lagras på flera håll på det jättestora gruvområdet, som omfattar 6 000 hektar - eller en tredjedel av Helsingfors. En del förvaras i ett av gruvschakten, eftersom ny malm inte bryts så länge konkursförfarandet och försäljningen av gruvan pågår.

- Vi behöver snabbt ett beslut om ett spillvattenrör, säger arbetsskyddsombud Jukka Kela. I vår är vi i blåsten med allt vatten när snön smälter. Beslutsfattarna måste vakna till det här.

- Folk förstår nog inte mängden vatten vi tampas med i gruvan, de borde komma hit och se hur allvarligt läget är, säger Kela. Se videoklipp från den stora dammen Latosuo!

Konkursboets förvaltare Jari Salminen uppger i ett pressmeddelande att gruvan ges tillstånd att genom markprov utreda möjligheterna att dra det nya spillröret på över 18 km från dammen Latosuo till sjön Nuasjärvi i norr. Vid sjön finns hundratals sommarstugor. Kainuun Sanomat skriver om beskedet här.

Röret till Nuasjärvi väcker starka reaktioner i de berörda kommunerna Kajana och Sotkamo. Talvivaaras tidigare utsläpp -och översvämningar har drabbat sex mindre sjöar både norr och söderom gruvan, en del av sjöarnas vatten är obrukbart. Myndigheterna rekommenderar att man inte simmar i lilla Kivijärvi och fisken har enligt ortsborna så gott som helt försvunnit från sjön.

- I stranden luktar det ruttet ägg, säger stugägaren Sinikka Peronius till Yle Nyheter. Det är bara utsikten över mitt barndomslandskap som finns kvar.
Se proportioner på gruvan jämfört med några stora städer (skalan är densamma), välj alternativ ovanför.

Välj →
Jämför med Helsingfors
Jämför med Åbo
Jämför med Vasa
Talvivaara
Helsingfors
Grafik: Peter Sjöholm.

Röret byggs med eller utan lov

Vid den lokala bensinmacken i Sotkamo, nordost om Talvivaara, går diskussionen het om gruvans spillvatten.

- De måste lösa vattenfrågan och hålla gruvan vid liv, säger Jari Ohtonen.

Tauno Partanen tror för sin del att röret till Nuasjärvi byggs med eller utan lov, alla förberedelser har redan gjorts, säger han. Gruvan måste överleva, här finns inte tillräckligt med jobb utan den.

- Vårflödet ber inte heller om lov, blir det mycket vatten i vår flödar gruvan över, så är det, säger Partanen. Röret behövs.

Många av dem Yle Nyheter talar med på gatan går förbi både mikrofon och kamera. Det här är en liten ort, säger de, vi vill inte säga något om den omstridda vattenfrågan, gruvan och dess framtid.

Så här planeras spillvattenröret till Nuasjärvi.
Så här planeras spillvattenröret till Nuasjärvi. Bild: Yle/Erikäinen-Lahikainen Anne-Mari spillrör

Kommundirektör Petri Kauppinen manar till lugn i diskussionen om vattenfrågan.

- Vi förhandlar om vattenfrågan och alla andra omständigheter kring gruvan just nu, säger han. Mycket är på gång. Det gäller att ta det lugnt nu och låta ministeriet, konkursboets förvaltare och staten göra sitt arbete, säger han.

2. Varför används metoden biolakning för att utvinna nickel i Talvivaara?

- Biolakning fungerar i malmfyndigheter med låga malmhalter, förklarar Olli-Pekka Nissinen, informationschef vid Talvivaara. Nickelhalterna är låga men fyndigheten är stor, förtydligar han.

Gruvan skriver mera om metoden här. Läs också grävande journalisten Minna Knus-Galáns manus för tv-programmet MOT här, om bland annat metoden.

Det handlar i korthet om att utvinna nickel genom att lösa upp metallerna med hjälp av bakterier. De framgrävda malmhögarna besprutas med bakterielösning. När nickelhalterna är tillräckligt höga tas de tillvara. Talvivaaragruvan renar sedan spillvattnet själv.

Fina vyer från Vuokatti
Fantastiska vyer från Vuokatti drar till sig turister vintertid. Fina vyer från Vuokatti Bild: Yle/Anna Savonius fina vyer från vuokatti

3. Hur viktig är miljön och turismen i Kajanaland?

Läget vid Talvivaara har stor betydelse för turismen i hela regionen. Turismen är en viktig inkomstkälla som man satsat mycket på. I närheten av gruvan finns otaliga mindre och större sjöar samt skidcentret Vuokatti med hotellkomplexet Katinkulta.

- Den fina miljön är vår trumf här i trakten, säger Kalle Sirviö i Sotkamo. Vi får inte förstöra vattendragen för då kommer inte turisterna hit.

I det lokala kaféet säger invånarna att Sotkamos andra ben är turismen. Om vattnen smutsas ned förstörs också kommunens rykte och då uteblir turisterna. Ingen av personerna bakom kommentarerna vill uppträda med eget namn.

Miljö och turism handlar om företagsamhet - och den måste löna sig. Det gör inte Talvivaara. Gruvan ger arbetsplatser men den bär sig inte utan går på förlust.

Porten till Talvivaara gruva januari 2015
Ingen ny malm bryts vid Talvivaara. Porten till Talvivaara gruva januari 2015 Bild: Yle/Anna Savonius gruvverksamhet

4. Vad händer nu vid gruvan?

I skrivande stund är det klart att gruvan får fullmakter att ta itu med de existerande malmhögarna på området för att se till att gruvan hålls i försäljningsskick. Denna så kallade reclaimingperiod tar maximalt 20 månader och uppskattas kosta omkring 40 miljoner euro.

Yle Kainuus Heikki Rönty, som bevakat förvecklingarna kring Talvivaara på nära håll beskriver arbetet som ett två års ackord vid gruvan. Att gruvan tar itu med malmhögarna på området gör det möjligt att både sälja - eller köra ner gruvan.

Ingen ny malm utvinns således för tillfället, allt står stilla i de öppna gruvschakten och en del av dem används som vattenreservoarer. Det är just användandet av schakten för lösningsmedel och spillvatten, som har lett till att gruvans tidigare vd Pekka Perä åtalas för miljöbrott.

Regeringen har i tilläggsbudgeten för i år beviljat Talvivaara 100 miljoner euro för att bemästra gruvans vatten- och miljöproblem.

Tålamod, förhandlingar och samarbete, uppmanar Sotkamos kommundirektör Petri Kauppinen, se hela intervjun: på arenan!
Vi kan rena vattnet själva men vi måste få släppa ut mera: Talvivaaras informationschef Olli-Pekka Nissinen,se hela intervjun!


Läs mera:
Läs artiklarna om hela Talvivaaras historia här på svenska.yle.fi!
Talvivaaran vesikaaos pahenee
Talvivaaran konkurssipesä raskaasti tappiollista
Så här påverkas sjön Nuasjärvi om spillvattenröret dras dit, många räknar just nu - blogg på finska

Läs också