Hoppa till huvudinnehåll

Nu är det slut med frosseriet

sandra Lemström
Sandra Lemström sandra Lemström Bild: yle/Maud Stolpe sandra lemström

Fastlagen och fastan är varandras motsatser. Under de tre fastlagsdagarna har man fått frossa med fläsk och fastlagsbullar, men på askonsdagen inleds den stora fastan.

Fastlagen:

  • Fastlagen firas från söndag till tisdag inför den 40 dagar långa fastan som föregår påsken.
  • Fastlagen består av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen (av tyska blauer Montag, 'blå måndag'; även fläskmåndagen och korvmåndagen) följt av fettisdagen (eller vita tisdagen). Därefter börjar fastan med askonsdag.
  • Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen så är datumet beroende på när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden.
  • Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
  • I det gamla bondesamhället ansåg man att man på fastlagen kunde förutspå vädret och genom olika lekar, t.ex. åka för långt lib, kunde man påverka skörden.
  • Det finska ordet laskiainen anses komma antingen från att man landar i fastan eller från att man räknar dagarna till påsk.
  • Fastlagen kom hos oss at förlora mycket i betydelse i och med reformationen då bland annat fastan kom att ses som ett papistikst påfund.
  • I katolska länder firas fastlagen som karneval, vilket betyder farväl till köttet.

Fastlagen är mer än bara fastlagstisdagen, som ju är den mest synliga av fastlagsdagarna hos oss. Sandra Lemström, som studerar folkloristik vid Åbo Akademi har tagit reda på varför vi firar fastlagen och vilka sedar som hör ihop med den.

Tidigare hörde vetebrödet under fastlagen ihop med borgerskapet, eftersom vete inte var något var och en hade möjlighet att baka av. Under äldre tider har man ägnat sig åt olika lekar för att till exempel få linet att växa bra under den kommande växtperioden. Kälkåkningen har också långa traditioner och då var det det magiska elementet som var viktigt, inte så mycket tävlingsmomentet.

Under fastan trodde man tidigare att onda makter var i farten och det fanns saker som man skulle undvika för att inte drabbas av olyckor. Om man inte åt kött på den blå måndagen skulle man drabbas av ont i ryggen och man skulle inte dricka någonting utomhus eftersom man utgick från att vattnet jäste och medförde olyckor.

Det finska ordet laskiainen har en något osäker bakgrund, antingen handlar det om att man landar i fastan eller att man räknar dagarna till påsk.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland