Hoppa till huvudinnehåll

Så här räddas jobben

Utbildning och företagande står högt på önskelistan över åtgärder som kan förbättra Finlands ekonomiska drivkraft.

Vi bjöd in Nina Wessberg på Metallförbundet och Anders Ekholm på tankesmedjan Libera till vår studio för att höra hur de tror att Finland kan försöka ta sig ur den ekonomiska krisen.

Nina Wessberg betonar utbildning på alla nivåer, inte minst i arbetslivet. Hon vill också uppmuntra till innovationer genom att ge människor möjligheter att satsa på sina idéer.

Hon framhåller också att vi måste få större investeringar till Finland.

– Vi behöver investeringar för att få igång hjulen så att vi kan producera någonting nytt i de stora megatrenderna som finns i världen; urbaniseringen, åldrande och miljöteknik, säger Wessberg.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo
mittjobb logo mittjobb
  • Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
  • I sociala medier användes #MittJobb.
  • Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
  • Svenska.yle.fi/mittjobb finns alla artiklar samlade.

Mer företagande och risktagande

Anders Ekholm vill ha en attraktivare morot för arbete, företagande och risktagande.

– Det är det absolut viktigaste, säger han.

Dessutom vill ha få bort onödig byråkrati och poängterar att vi finländare borde identifiera vad vi egentligen kan och är bra på och sedan satsa på det.

Utnyttjad på arbetsmarknaden

Som en del av #MittJobb fick publiken skicka in sina upplevelser om arbetsliv. Vi bad Wessberg och Ekholm kommentera några av berättelserna.

I den här berättelsen upplever personen sig utnyttjad av flera arbetsgivare när hen annars befann sig i en utsatt livssituation.

– Vi har gemensamt överenskomna spelregler med arbetsgivaren och arbetsgivaren ska inte utnyttja en ny person på arbetsmarknaden, säger Nina Wessberg.

Anders Ekholm
Anders Ekholm Bild: Yle/Marco Hyvärinen anders ekholm

– Jag tror inte att arbetsgivarna är problemet utan problemet är att vi har en ganska hög ungdomsarbetslöshet vilket i sin tur har att göra med strukturella problem i samhället. Det är inte rätt att ta ett enskilt fall och börja peka finger utgåendet från det, säger Anders Ekholm.

I en annan berättelse ställs frågan varför företagen inte sparar när det går bra för att ha en buffert för sämre tider.

Anders Ekholm säger att det alltid är en bedömningsfråga vad som är en optimal buffert.

Lätt att vara efterklok

– I efterhand är det lätt att säga att man borde ha haft större buffertar under finanskrisen. Men först efteråt vet man att det blev en finanskris, säger Ekholm.

Nina Wessberg på Metallförbundet
Nina Wessberg på Metallförbundet Bild: Yle/Marco Hyvärinen nina wessberg

Han förstår att det kan kännas konstigt att företaget går på vinst samtidigt som personal sägs upp. Han påpekar ändå att det inte är ekonomiskt vettigt att försöka ha en så stor buffert som möjligt.

– Har man för stor buffert betyder det att man har ett kapital som inte används på ett optimalt sätt vilket innebär att vi får en mindre produktion och alla har det lite sämre ställt, säger Ekholm.

Nina Wessberg säger att problemet är att vi lever in en kvartalsekonomi där varje kvartal ska vara mer lönsamt än det föregående. Vinsten som görs borde enligt henne inte alltid betalas ut till aktieägarna.

– I stället kan man investera i företaget genom att investera i nya maskiner eller i personal. I dåliga tider är det ett ypperligt tillfälle att utbilda personalen, säger hon.

I programmet Spotlight som sänds i kväll i Yle Fem debatterar Wessberg och Ekholm huruvida arbetstagarna alltid måste lida när det går ekonomiskt dåligt.

Vad tycker du borde göras för att Finland ska rida ut den ekonomiska stormen utan att arbetslösheten måste stiga ännu mer?

Läs också

Mitt jobb