Hoppa till huvudinnehåll

Dialektväktarna om fastlag och fasta

Ärtsoppa och fastlagsbulle
Ärtsoppa och fastlagsbulle Bild: Kyrkans bildbank, Aarne Ormio fastlagssöndag

Det är första dagen av fastetiden, vilket gav temat för dagens väkteri. Lyssnarna var flitiga att dela med sig av ramsor, visdomsord och minnen med anknytning till fastlag och fasta.

Karin ringde in och reciterade en ramsa som det i hennes barndom hörde till att säga när man åkte kälke: "Langin hampo, langi lim. Storin rovo som röven din". Det här var troligen för att skörden skulle bli kommande sommar.

Från Bergö ringde en lyssnare och berättade om traditionen med fettisdagsbrudar. Den sista fettisdagsbruden gick där i början av 1950-talet, menade hon.

- Jag minns då vi hade henne klädd. Hon hade min klänning och halsband. Vi hade fått ledigt från skolan den dagen för att följa bruden runt i byn.

Folket som följet hälsade på hos delade med sig av rågbröd, bullar, kanske också pengar, som sedan delades ut till de som hade det fattigt.

"Äta litet, dricka vatten. Roligt sällskap, sömn på natten. Strikt arbeta, lägligt bo. En stunds vila mitt på dagen, det är lagen. För din hälsa och din ro". Sådana visdomsord delade en lyssnare med sig.

Ulla-Maj i Kvevlax berättar att man också där hade fettisdagsbrud, men där kallades hon för lappbrud. Varför hon kallades så kunde Ulla-Maj inte säga, men kanske har det något med "fattiglapp" att göra.

- Att fasta, det är ju inte bara att lämna bort, mat, godis eller kaffebrödet, untan det har en djupare innebörd. Det är en tid för eftertanke och insikt, säger Ulla-Maj.

En lyssnare ringde in och delade med sig ett dramatiskt minne. Det var fastlagstisdagen 1944 som hon varit med om att dra ihop ris till brasan i Lepplax. Vid sextiden på kvällen tändes brasan så:

- Då kom ryssarna och började bomba. Jag sprang hem och slog larm: "släck lamporna, för nu bombar de!"

Mona-Britt från Björkö ringde in och berättade om fastlagstraditioner förr och nu. Där ordnas bland annat både "lillvarvet" och "storvarvet". Ursprungligen var det fråga om vargskall som ordnades flera gånger om året för att hålla vargen borta.

- I början av 1900-talet var det en Björköpojke som hade varit i Amerika och på karneval (Mardi gras?) Så började de klä ut sig och så blev fettisdags storvarvet sånt som det är idag, berättar Mona-Britt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten